Göm menyn

Politiskt samarbete gjorde Arktis till väckarklocka

Klimatet i Arktis förändras snabbt med stora konsekvenser både för människor och för den globala miljön. Vår kunskap om dessa förändringar hänger ihop med ett växande internationellt politiskt samarbete. I takt med att olika länder samordnar sina observationer och analyser har möjligheterna ökat att få övergripande bilder av hur miljön förändras.

Det visar vetenskapsjournalisten Annika E. Nilsson i en avhandling från Tema vatten vid Linköpings universitet.

- Kunskap om miljön och hur den påverkar oss är en nyckel till hur vi ska hantera förändringar. Därför måste vi också undersöka förutsättningarna för att skapa användbar kunskap, säger hon.

Tidigare forskning har lyft fram hur forskning kan påverka politiska beslut på miljöområdet. Annika E. Nilsson har vänt på frågan och visar att politiskt samarbete spelar en viktig roll för den vetenskapliga kunskapen om miljön. Under det kalla kriget fanns det ingen samordning av miljöarbetet i Arktis och även efter att det kom igång hade klimatarbetet låg prioritet eftersom det sågs som en global fråga. Genombrottet för en samlad analys av klimatförändringarna i Arktis kom först när globala och regionala intressen möttes.

Avhandlingen bygger på en studie av den första fullskaliga analysen av hur klimatförändringarna kommer att slå på regional nivå: Arctic Climate Impact Assessment (ACIA). Annika E. Nilsson visar att det regionala politiska samarbetet ledde till att nya aktörer kom till tals, framför allt de arktiska urbefolkningarna. Det förstärkte också bilden av Arktis som väckarklocka för miljön.

De regionala politiska förhandlingarna var däremot färgade av samma intressekonflikter som de globala klimatförhandlingarna. Här visar avhandlingen hur valet av skala för att diskutera en miljöfråga har politiska dimensioner som också får konsekvenser för samhällets kunskap. Klimatförändringarna ses ofta som en global fråga medan den regionala analysen av Arktis också lyfte fram lokala perspektiv där många olika faktorer påverkar samhällets sårbarhet. Även här visar hon hur normerna för internationellt samarbete kan ha en avgörande roll för vilken kunskap som kommer med i en samlad analys.

- Resultaten väcker frågor om hur formerna för miljöpolitiken kan bidra till att vi får bättre kunskap där beslutsunderlaget fortfarande är skralt, till exempel när det gäller anpassning. En av de stora utmaningarna blir att länka samman de globala och lokala perspektiven, säger hon.

Annika E. Nilsson disputerar den 18 juni. Hon nås på telefon 070-6731400, e-post: annika.nilsson@vetani.se. Avhandlingen finns tillgänglig vid Linköping Electronic Press på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-8517


Anika Agebjörn 2007-06-13




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14