Göm menyn

Hörselforskaren Thomas Lunner – en av årets alumner

Thomas Lunner på cykelHan har en fin väg till jobbet, Thomas Lunner. En färjetur över sundet och dryga tre mil längs havet. På cykel. Varje dag, sommar som vinter.

– Cyklandet ger mig en kreativ vila.

Timmarna på cykeln ger honom tiden till reflektion i en annars hektisk tillvaro.

– Det är ingen slump att några av mina bästa forskaridéer kläckts där på cykeln.

Precis som att en och annan suverän idé också växt fram under bilresorna mellan familjens hem i Helsingborg och Linköpings universitet.

Thomas Lunner var bara 25 år när han gjorde ett genombrott inom hörselforskningen med ett examensjobb i digital signalbehandling. Arbetet kom sedan att ligga till grund för utvecklandet av världens första digitala hörapparat. Ett tekniksprång som innebar en stor förbättring för världens miljontals hörselskadade människor med mer individanpassade hörapparater och bättre ljud.

Allt började på högstadiet hemma i Avesta i Dalarna. I klassen fanns en tjej med allvarliga hörselproblem. Thomas Lunner var redan då intresserad av både teknik och medicin.

Thomas Lunner i hörselstudio– Jag blev jättefascinerad, tänk om det skulle gå att utveckla en teknik som kunde förstärka de ljud hon ville höra och sortera bort andra.

Intresset förde honom så småningom till civilingenjörsstudier inom teknisk fysik och elektroteknik på LiU. Och det var där, i B-huset, under mörka tysta kvällar som han och studentkompisen Johan Hellgren med hjälp av algoritmer och matematikprogram la grunden till det som 1995 kom att bli den första digitala hörapparaten. Samarbetet kom sedan att utvecklas tillsammans med LiU-professorn Stig Arlinger och det danska företaget Oticon, som arbetar med hörselteknik.

– Vi insåg tidigt att det var världens grej. Att det här var en världsuppfinning.

Sedan dess har Thomas Lunners forskning inom området hörsel och hörapparater fortsatt och han är flerfaldigt prisbelönad för sina insatser. Idag är han chef för en stor forskargrupp på Oticon. Han har sin arbetsplats på företagets forskningsavdelning Eriksholm någon mil utanför Helsingör och kombinerar arbetet där med en professorstjänst  på deltid i kognitiv hörselvetenskap på LiU. Den tjänsten är kopplad till Linnécentrum HEAD, ett flervetenskapligt forskarcentrum inom området hörselnedsättning och dövhet som Thomas var med och startade.

Kombinationen med en fot i näringslivet och den andra i akademin är perfekt, tycker han. Högkvalitativ forskning kan direkt omsättas i utvecklingen av hörapparater.

– Vi har kontakt med de bästa forskarna i världen inom området. Många vill samarbeta med oss eftersom det ger resultat.

Thomas Lunner med doktoranderPå Oticon har han hand om ett tiotal doktorander och postdoktorer från olika hörn av världen, alltifrån Holland, Frankrike och Danmark till Bangladesh och Kina.

– De är en väsentlig del av utvecklingen och driver arbetet framåt. Jag håller i 20 projekt, det blir många möten världen över för att hålla fart på dem. Jag ser mig som en cirkusartist, en sån där som har en massa tallrikar i snurr på en pinne, samtidigt. De snurrar på fram till en viss gräns, och då måste jag gå in och stötta upp så att snurret kan fortsätta.

Hörsel är idag ett starkt forskningsområde. Med en åldrande befolkning ökar antalet människor i världen som hör dåligt. Hörselskador är dessutom en riskfaktor för demens eftersom många som hör illa blir socialt isolerade och hjärnan därmed stimuleras mindre.

– Bortåt en miljon i Sverige hör så pass dåligt så att de skulle behöva en hörapparat, men det är bara 300 000 som har en.

De övriga 700 000 – ja, de drar sig för att ta steget. Här handlar det ofta om ett stigma, en ovilja att inse att hörseln är allvarligt skadad, menar Thomas Lunner.

–Det har med självbild att göra. Att acceptera en kronisk sjukdom och fatta ett beslut om att man behöver hjälpmedel. 

Därför samarbetar han också med psykologiforskare på LiU där bland annat internetbehandling av hörselskadade via kognitiv beteendeterapi, KBT, ingår.

öronapparatIdag ligger Thomas Lunners fokus i skärningspunkten mellan hörselteknik och kognitiva funktioner. Dagens hörapparater anpassas alltmer efter en persons kognitiva förmågor. Hörselskadade behöver anstränga sitt arbetsminne mycket mer än de med normal hörsel, till exempel i miljöer med mycket folk och brus. Det innebär att de ofta blir trötta och får ett sämre minne på grund av ansträngningen.

– Kopplingen mellan hjärnan och hörseln är högaktuell i forskningen, det är väldigt hett.

Thomas Lunner vid havetInom tio år kommer tekniken att ha utvecklats i ännu ett tekniksprång, spår Thomas Lunner. Via tester i Eriksholms labbmiljöer prövar forskarna nu att få fram teknik där ögon och hjärna kan styra ljuden i en riktning som hjälper den hörselskadade. Det sker med hjälp av elektroder kopplade till hörapparaten. Om en hörselskadad till exempel vill lyssna på en person som sitter till vänster vid ett fikabord ska det via ögonrörelser gå att styra ljudet så att den personens röst blir tydligare än bruset runt omkring.

– Styrning av ljudet blir en del av framtidens hörapparat och det är en otroligt spännande utveckling. Men vi har långt kvar till det perfekta. Hörapparater ger inte tillbaks normal hörsel, men kompenserar. Jag vill vidare tills vi får fram ännu bättre teknik.

Vad är det då som ligger till grund för Thomas Lunners fascination för just hörselområdet?

Han stannar upp ett ögonblick i tanken, återkommer till tjejen på högstadiet.

– Det var hon, faktiskt. Intresset väcktes där. Det känns som att jag har en mission. Jag vill hjälpa de som hör dåligt, för att jag kan. Göra mig själv nyttig. Det gör mig helt enkelt – glad.

Text: Eva Bergstedt

Foto: Anna Nilsen

Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Hög kvalitet på lärarutbildningar på LiU

Linköpings universitet kommer mycket väl ut i en ny granskning som Universitetskanslersämbetet, UKÄ, gjort av lärarutbildningar i landet. Samtliga granskade lärarprogram vid LiU bedöms hålla hög kvalitet.

När det skandinaviska flög över världen

Företag som Volvo och Ikea använder ”det svenska” som en viktig del av sin marknadsföring och identitet. För flygbolaget SAS har ”det skandinaviska” varit en bärande del av reklamen, ofta mycket framgångsrikt.

De vill ge äggläggande damer en bättre miljö

Metoder som används för att beräkna luftflöden inom flyg- och fordonsindustrin har testats för att beräkna luftflöden i djurstallar, i detta fall fjäderfästall med tiotusentals äggläggande hönor. Med gott resultat.

LiU samarbetar med förskolor kring hållbarhet

Forskare ska tillsammans med förskolor i Norrköping arbeta med globala och nationella hållbarhetsmål. Syftet är att ihop med barnen skapa förståelse för ett hållbart samhälle.

Ökad jämlikhet – hjärtefråga för ministern

När ministern för högre utbildning Matilda Ernkrans (s) besökte Linköpings universitet var hennes budskap bland annat att Sverige behöver stärka sin position som utbildnings- och forskningsnation, både genom en fortsatt utbyggnad och satsning på redan etablerade och framstående universitet. Hon framhöll höjda basanslag och en fortsatt kamp för jämlikhet som viktiga frågor.

Cirkulär ekonomi ger hopp om framtiden

Cirkulär ekonomi är inte lösningen på världens alla problem, men flera av dem. Och vad är egentligen alternativet? Att snabbt förbruka jordens resurser leder mänskligheten mot katastrof.

Uppgifter om boklån exponerade på nätet

Sedan 2012 har information om låntagare och deras lån av tryckta böcker via LiU-bibliotekens utlåningsautomater exponerats på internet. En felaktig implementering av automaternas administrativa gränssnitt hos leverantören är orsaken. Automaterna är tagna ur bruk och biblioteket ser allvarligt på händelsen.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2019-04-18