Göm menyn

Social hållbarhet - trend på uppgång

Storstadsmänniskor på språng, oskärpa i bilden

Socialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Men hur värderar man sådant som inte går att värdera på vanligt sätt? Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

– I grunden handlar det om att medverka till en socialt hållbar värld. Det går att bygga affärsnytta och samtidigt bidra till att minska samhällsproblem och därmed göra gott för andra intressenter, säger Erik Jannesson.

Helt enkelt att se bortom kortsiktiga resultat- och balansräkningar. Mår personal, kunder och leverantörer bra minskar kostnaderna medan effektiviteten ökar.

– Det finns ett val: att bygga en affärsmodell som ger vinster på andra människors bekostnad eller genom att skapa nytta för andra, säger Erik Jannesson.

Erik JannessonI boken ”Så mäts hållbart socialt värdeskapande” (Studentlitteratur) ger han och medförfattarna Gordon Hahn och Lena Hök en lång rad exempel på vad det kan handla om.

– Till exempel satsade Norrköpings kommun på det sociala investeringsprojektet Alla barn i skolan för att komma tillrätta med ogiltig skolfrånvaro. För eleverna innebar det större chans att klara skolan och undvika utanförskap i framtiden. Samtidigt visade kalkylerna att kommunen på sikt kunde spara åtta miljoner på minskade resursgrupper i skolan och socialtjänstens kostnader på HVB-placeringar.

Av annan karaktär är det globala läkemedelsbolaget Novo Nordiskas satsningar för att komma in på den kinesiska marknaden med sina diabetesmediciner:

– I stället för traditionell marknadsföring investerade de i bland annat utbildning av medicinsk personal och ökad medvetenhet om risker för diabetesutveckling. Företaget ökade sina marknadsandelar – men deras utbildningsinsatser bidrar också till att rädda liv.

Ett tredje exempel hämtar Erik Jannesson från tyska företaget Mutanox:

– Under 2015 kunde de ha tagit hem en stor order på taggtrådsstängsel som skulle användas för att stoppa flyktingströmmar till Ungern. Men företaget avstod, eftersom deras stängsel syftar till att förhindra kriminalitet, inte stänga gränser.

Många företag och organisationer arbetar sedan länge för att minska sin miljöpåverkan, vilket många gånger sänker kostnader (till exempel energieffektivisering), ger dem konkurrensfördelar och också bidrar till en bättre värld.

Kommer social hållbarhet som nästa trend?
– Den är redan här. Under 90-talet utvecklade en amerikansk organisation ett numera internationellt vedertaget koncept, Social return on investment, SROI. Det används för att förstå och styra värdeskapande ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. I början av 2000-talet togs konceptet till Storbritannien och 2009 publicerades den första internationella SROI-guiden och idéerna började sprida sig också i Sverige, säger Erik Jannesson.

Socialt värdeskapande får ofta ekonomiska effekter. Men det är lika viktigt att förstå det subjektiva värdet av till exempel minskad stress på en arbetsplats för en individ.
– Det är dessutom viktigt att man analyserar insatserna, så att man vet på vilket sätt de ger effekt. Det kan ju vara så att det finns andra omständigheter som påverkar, säger Erik Jannesson.

Uppslag i boken, värdeskapandekedjaBoken utgår från SROI-konceptet. Ett verktyg för att mäta konsekvenser och skapa bra beslutsunderlag är värdeskapandekedjan.
– Genom att använda den blir det tydligt hur de investeringar man gjort i olika aktiviteter omvandlas till värden – socialt, miljömässigt och ekonomiskt, säger Erik Jannesson.

Och insikten att social hållbarhet kan öka affärsnyttan märks av på flera sätt – bland annat i företagens årsredovisningar.
– Tidigare beskrev många svenska börsföretag avkastningen för aktieägarna som det övergripande syftet med verksamheten. Men under de senaste tio åren har det skett en tydlig förändring. Nu uttrycks nästan i regel visioner om bredare socialt och miljömässigt samhällsansvar tillsammans med ekonomisk hållbarhet.

– Men fortfarande är det inte så vanligt att social hållbarhet förts in i kärnverksamheten. Det är ännu ett sidospår, undantaget sociala entreprenörer, förstås. Men många har kommit en bit på väg, konstaterar Erik Jannesson.

Så har till exempel FN med det i sina 17 hållbarhetsmål, och Europakommissionen publicerade 2009 rapporten ”Bortom BNP – att mäta framsteg i en föränderlig värld”. Där understryks behovet att ta fram verktyg för att mäta samhällsnytta i förhållande till ekonomiskt värdeskapande.

Det finns idag även ett normsättande internationellt nätverk för SROI, Social Value International, med representanter i ett 50-tal länder. Erik Jannesson har själv varit representant för Sverige och var med om att grunda ett nationellt nätverk här 2011.

Som ekonom, forskare och lärare ligger du alltså frontlinjen på det området. Hur känns det?
– Det är en häftig känsla när jag märker att jag sår frön hos andra och faktiskt har möjlighet att påverka, säger Erik Jannesson.

Text: Gunilla Pravitz
Bild: IStock samt Gunilla Pravitz

2017-01-27


Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Höjda anslag till LiU

Förstärkta forskningsresurser och fler utbildningsplatser. Totalt föreslås Linköpings universitet få 98 miljoner kronor mer 2018 jämfört med i år i budgetpropositionen, varav ungefär hälften är kompensation för höjda priser och löner.

Exploranation gör vetenskap tillgänglig för alla

Vi står inför ett nytt vetenskapligt paradigm eftersom avancerad grundforskning nu kan göras tillgänglig för besökare. Vi kallar det Exploranation. Det sa Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid KAW:s stora jubileumssymposium.

Utmaning för AI att skilja friskt från sjukt

Vilken roll kan artificiell intelligens spela i framtidens sjukvård? Det var ämnet när den amerikanske radiologiprofessorn Eliot Siegel talade på Röntgenveckan 2017 i Linköping. Han sa att medicinsk bildanalys är ett av de svåraste områdena för AI.

Flytande bostäder och översvämningsbara torg – om klimatförändringar i våra städer

När klimatet omkring oss förändras påverkar det våra städer. Om ett plötsligt skyfall eller en värmebölja drar fram, måste invånarna ändå kunna hantera sin vardag. I Sverige arbetar man på flera sätt för att klimatanpassa städerna.

Bo kvar eller inte - de äldre på bostadsmarknaden

Befolkningen i Sverige blir allt äldre. Skall det i framtiden finnas lämpligt boende för alla måste städerna trygga tillgången till bra bostäder som vi kan åldras i. Marianne Abramsson har undersökt hur och varför äldre flyttar.

"Det går inte att bara förbjuda dubbdäcken"

Trafik, och framför allt dubbdäck, river upp partiklar från vägbanorna. Vi andas in dem. Vad vet vi om deras effekter på hälsan? Och vilka strategier är bäst för att komma åt problemet i städerna?

Vallastaden kan bli en smart stad

Linköpings nya stadsdel Vallastaden har potential att bli en smart stad eftersom man tänkt på resurseffektivitet och det sociala. I förlängningen skulle det även kunna ge ekonomisk hållbarhet, säger Malin Granath, informatikforskare vid LiU.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Thu Sep 21 14:44:30 CEST 2017