Göm menyn

Revolutionerande ordvrängeri

Holgerspex2016, scenbild Lenin med röd flagga

Det ska vara roligt, rappt, rimmat, respektlöst och helst gå att köra baklänges, om nu publiken kräver det. Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

Rasputin i prästdräkt och med stort kors i dispytmed kvinnorLämnades ryske tsaren i sticket med död mans hand? Och hade Rasputin några ess i rockärmen?
Efter sju föreställningar med ”Tsar du revolution eller hela Hovet stormar” har Holgerspexarna sett till att historieskrivningen av ryska revolutionen tagit en annan vändning.
Det är ju liksom poängen med spex.

Och spextraditionen i sig har en lång historia; den uppstod runt 1850 i Uppsala som parodier på klassiska dramer, ganska snabbt inspirerade av tidens operettsuccéer som Offenbachs Sköna Helena.

Dramatisk scen i röd ljussättning.Själva ordet spex kan härledas till studentslang för spektakel och är just det som det ska vara – en respektlös drift med något historiskt eller litterärt motiv.
Mångbottnad, vitsig och ordvitsig. Helst också med anakronismer – alltså rätt sak på fel plats eller vice versa.

Att skriva spexmanus är således inte någon lättvindig historia.
– Det som skiljer mest är väl att det vi skriver ska kunna framföras på scen. Vi måste hela tiden tänka på hur repliker och handling ska kunna Skottlossning. Folk dör.gå fram till publiken, säger Gabriel Jägenstedt, LiU-alumn i datavetenskap, spexmakare på sitt nionde år och bas för årets manusgrupp.

Manusmakarna i Holgerspexet drar vanligtvis igång jobbet redan under våren inför premiären som är sen höst.
De brukar vara en handfull – inte gärna fler, för då börjar infall och skilda viljor spreta mot det ohållbara. Idéer och synopser granskas och därefter går manusarbetet in i olika faser.

Bakom scen. Skådis görs i ordning.– Vi skapar karaktärerna, delar upp historien i scener och ändrar om lite så handlingen förs framåt. Nästa steg blir att skriva metarepliker till scenerna, rakt upp och ned och än så länge är det inte precis fråga om något språkligt finlir. Vi tar också in synpunkter från alla andra som jobbar med produktionen. Manuset revideras efterhand och in i det sista.

orkester, medaljbehängdHistorien i sig måste förstås vara grundrolig, men den typiska spexhumorn kommer alltså in i ett ganska sent skede.
– I fas tre, beskriver Gabriel Jägenstedt, då sätter vi rimmen, lägger in allitterationer, temavitsar och allt annat som ska till.

Rimlexikon, synonymböcker och baklängeslexikon läggs på arbetsbordet – eller rättare sagt tas upp på internet:
– Idag finns hur mycket som helst på nätet. Det är nu vi grottar ned oss helt i texten, byter ord, hittar synonymer, kastar om så rimmen flyter. Det är lite pilligt, man måste gilla att pilla med ord om man ska jobba med spexmanus!

Hur vet ni när – och att – texten håller?
– Intuition och vana, kanske? Om vi själva skrattar högt åt repliker eller scener fast vi jobbat med dem länge och hört dem typ hundra gånger, då kan man anta att de sitter. Men det är sällan alla skrattar åt samma saker. Spextexter ska vara dubbelbottnade, alla kan inte hänga med på allt och det är sådant man får ta, säger Gabriel Jägenstedt och berättar att det till och med hänt att någon manusmakare erkänt att de förstått ett skämt först långt efteråt …

Diskussioner bakom scenenDet gäller alltså att vara rolig på flera plan.
– Manuset ligger på en nivå, skådisarna lägger till en annan genom sitt agerande. Scenografi, kostym och musik spelar in och interaktionen med publiken betyder också jättemycket. Som manusförfattare kan man aldrig vara säker på vad fick folk att skratta. Texten eller allt runt ikring? I slutänden spelar det heller ingen roll, det viktiga är att allt smälter samman.

Årets spex engagerade ett 90-tal studenter och LiU-alumner. Av dem stod 14 på scen, fyra i kören, fyra dansare och sex som skådisar. Och Holgerspexet, som startade på Hälsouniversitet 1998 och döpt efter Hälsouniversitetets dåvarande dekan Nils-Holger Areskog, följer sin egen spextradition genom att inte vara så himla spextraditionellt:

Akrobatik i tygstycke– Vi har mer fokus på show än andra, vi förhåller oss mer respektlöst till föreställningen om vad spex är. Många i Holgerspexet brukar också vara av betydligt yngre årgång jämfört med andra akademiska spexgrupper.

Att ha en publik som aktivt ger sig in i spel och regi gör förstås spexandet till en alldeles särskild historia. Delvis är deras agerande förutsägbart:
– Publiken reagerar oftast på de stora dragen. Ramlar det ner ett piano på scen kommer den att begära omstart, det kan man vara säker på. Mycket handlar om förstärka det som händer på scen vid ett omtag, det ska gå fortare, bli tyngre, lättare och så vidare. Då kan vi redan på manusstadiet räkna ut vad som eventuellt kan hända, säger Gabriel Jägenstedt.

Fullsatt salong, applåderande publikAndra publikreaktioner kan innebära knepigare improvisationer från skådisarna. Till exempel då publiken kräver att något ska gå baklänges eller köras på dialekt eller annat språk.

– Publikinteraktionen är det som mest skiljer spexandet från annan teater. Det är en jätterolig utmaning för oss. Inte en föreställning blir den andra lik.

Du har både stått på scen som dansare och skådis, jobbat i produktionen och i flera år skrivit manus. Är spex beroendeframkallande?

– Stundtals! För oss i manusgruppen är det rätt lugnt när det kommer till hösten, vi jobbar som mest intensivt under våren och det kan bli tufft. Då kan man tröttna lite mellan varven.

Skådisarna tackar för applåderNästa år blir det tionde omgången av Holgerspexet du medverkar i. Har du något ”drömspex” du tycker Holgerspexet borde ge sig på?

– Det var faktiskt årets tema, rysk revolution! Och jag blev riktigt nöjd med vårt manus i år. Revolutionen i sig var väl inte särskilt kul, men jag gillar att göra något roligt av ganska sorgliga händelser och när det finns en svärta i dramatiken.

Och det var inte bara Gabriel Jägenstedt som var ”nöjd” med årets uppsättning. Lysande, utropade ÖstgötaCorrespondentens recensent Christer Fällman som avslutade sin recension såhär:

– Det här är nog ett av de absolut bästa spexen jag sett under åren. Imponerande av en ideell studentförening som i många avseenden kan betecknas som närmast professionell i så många sceniska gestaltningar. Hurra och skål för alla!

 

Läs hela recensionen
LiU-nytt förhandsartikel
Mer om Holgerspexarna

 

Text: Gunilla Pravitz
Foto: Cecilia Olsson, studentfotograf

2016-11-29

 


Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Höjda anslag till LiU

Förstärkta forskningsresurser och fler utbildningsplatser. Totalt föreslås Linköpings universitet få 98 miljoner kronor mer 2018 jämfört med i år i budgetpropositionen, varav ungefär hälften är kompensation för höjda priser och löner.

Exploranation gör vetenskap tillgänglig för alla

Vi står inför ett nytt vetenskapligt paradigm eftersom avancerad grundforskning nu kan göras tillgänglig för besökare. Vi kallar det Exploranation. Det sa Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid KAW:s stora jubileumssymposium.

Utmaning för AI att skilja friskt från sjukt

Vilken roll kan artificiell intelligens spela i framtidens sjukvård? Det var ämnet när den amerikanske radiologiprofessorn Eliot Siegel talade på Röntgenveckan 2017 i Linköping. Han sa att medicinsk bildanalys är ett av de svåraste områdena för AI.

Flytande bostäder och översvämningsbara torg – om klimatförändringar i våra städer

När klimatet omkring oss förändras påverkar det våra städer. Om ett plötsligt skyfall eller en värmebölja drar fram, måste invånarna ändå kunna hantera sin vardag. I Sverige arbetar man på flera sätt för att klimatanpassa städerna.

Bo kvar eller inte - de äldre på bostadsmarknaden

Befolkningen i Sverige blir allt äldre. Skall det i framtiden finnas lämpligt boende för alla måste städerna trygga tillgången till bra bostäder som vi kan åldras i. Marianne Abramsson har undersökt hur och varför äldre flyttar.

"Det går inte att bara förbjuda dubbdäcken"

Trafik, och framför allt dubbdäck, river upp partiklar från vägbanorna. Vi andas in dem. Vad vet vi om deras effekter på hälsan? Och vilka strategier är bäst för att komma åt problemet i städerna?

Vallastaden kan bli en smart stad

Linköpings nya stadsdel Vallastaden har potential att bli en smart stad eftersom man tänkt på resurseffektivitet och det sociala. I förlängningen skulle det även kunna ge ekonomisk hållbarhet, säger Malin Granath, informatikforskare vid LiU.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Thu Sep 21 14:44:30 CEST 2017