Göm menyn

Kunskapsexplosion om människans bästa vän

Smartare än vi trott och med en extrem talang för samarbete med människan. Etologiprofessor Per Jensen har sammanfattat senaste hundforskningen i en ny bok.

”Hundens språk och tankar”, som titeln lyder, har redan klättrat upp på listan över de tio bästsäljande djur- och naturböckerna och författaren Per Jensen, professor på Institutionen för fysik, kemi och biologi, är glad, förstås.

Jensen med hundar– För tio år sedan kom en explosion av forskningsrapporter om hundarnas beteende, språk och tankeförmåga. Många sanningar har ställts på huvudet och vi står nu mitt i en kunskapsrevolution, säger han.

– Det finns, kort sagt, en spännande historia som förtjänar att berättas.

Det har visat sig, bland annat genom kartläggningen av hundarnas DNA, att de inte längre bör ses som en slags förklädd varg. Hunden har under årtusenden utvecklats till en egen art – specialiserad att läsa människor och med en alldeles särskild talang för samarbete med oss.

Till skillnad från vargar kan hunden till exempel följa våra blickriktningar, förstå när vi pekar, tolka och reagera på våra röstlägen. Och de kan lära sig betydelsen av våra ord. Utvecklingen har gått så långt att hundar kan ha lättare att förstå sig på människor än andra hundar.

Är det i själva verket hunden som dresserat människan?
– Det skulle man faktiskt kunna säga. Men nyttan har varit ömsesidig. Vi har utvecklat en instinktiv förståelse för våra respektive beteenden. Människor som kunnat förstå hundarnas signaler har haft större chanser till överlevnad, liksom de hundar bäst anpassat sig till människan.

Trots att hund och människa följts åt i tusentals år är det först de senaste decennierna – och särskilt sedan sekelskiftet – som forskarna börjat intressera sig för förhållandet mellan människan och hennes bästa vän.

– De domesticerade djuren ansågs länge ointressanta. Deras beteende var ju inte ”naturligt”. Forskning om dem ansågs inte ha något att lära oss.

I labet med en kycklingKanske har vi helt enkelt tagit våra husdjur för givna.
När Per Jensen som ung forskare på 70-talet meddelande att han tänkte skriva en avhandling om suggornas kommunikation med smågrisarna under digivningen, väckte det skeptisk förvåning och ett visst löje.

Men trenden har vänt. Etologerna har kommit in från vildmarken.
Per Jensens forskning handlar idag i första hand om höns och epigenetik, alltså hur beteenden hos föräldradjur inverkar på gener (utan att förändra DNA-sekvenserna) och påverkar avkommans beteende. Den ses med största respekt av forskarsamhället och de externa anslagen trillar in.

Senast under senhösten kom två nya anslag från Formas och ett från Vetenskapsrådet på sammanlagt drygt nio miljoner. Forskargruppen kring Per Jensen har växt till ett 20-tal, inklusive två LiU-foassar. Och anläggningen för hönsen på Valla, laboratorier och hönsgårdar, måste byggas ut.

Var kommer då hundarna in i bilden?
– Som etolog har jag alltid haft hundar som ett sidospår och följt all hundforskning som gjorts, säger Per Jensen.

Idag pågår på LiU också ett parallellprojekt till epigenetiken hos höns, fast på hund.
– Det handlar om hur avelstikarnas stressnivåer under dräktigheten och deras omvårdnadsbeteende påverkar valparna. Det är en del i försöken att få fram bättre avelsresultat på Försvarets hundtjänstenhet.

Och så har Per Jensen förstås själv hund.
Under mottot lära – lära ut har han under årens lopp hållit otaliga populärvetenskapliga föreläsningar och ofta slagits av det brinnande intresse för hundars beteende som många har.

Det resulterade för några år sedan i en universitetskurs, Hunddjurens beteendebiologi, som blev en riktig framgångshistoria – hittills alltid bland de mest sökta bland de fristående kurserna på LiU.

hund med nyckelknippaNu vill han genom sin nya bok bidra till en ny vardagsförståelse för hunden. Och det är fascinerande att ta del av den beteendeforskning som framför allt gjorts i Budapest och Wien sedan sekelskiftet. Till exempel visar experiment att hundar förstår att hämta just den boll som en försöksperson ser – fast hunden har en annan att välja på, men som är dold för människan. Andra experiment visar hur väl de förstår människans språk, på en nivå som motsvarar människobarnets.
– Vi har rejält underskattat hundarnas förmågor, konstaterar Per Jensen.

Vad ser du helst att vanliga hundägare tar till sig från allt nytt som kommit fram?
– Två vanliga myter skulle jag vilja avliva. Dels föreställningen att hundar inte klarar av att tänka i flera led, dels tron att hundar måste domineras. De har utvecklats till samarbete och vill i de flesta fall inget hellre än att vara människor till lags.

Och, som talesättet säger - om någon är riktigt glad för att se en, är det nästan alltid en hund.

Bilder (från ovan):

Per Jensen med sina hundar (Foto privat)

I hönslaboratoriet på Campus Valla (Foto Göran Billeson)

Upphittad nyckelknippa! (Foto Gunilla Pravitz)

Text: Gunilla Pravitz

2011-12-12
 

Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Vet allmänheten för lite om prioriteringar i vården?

Mycket tyder på att gemene man inte är särskilt insatt i att nya vårdsatsningar leder till att andra patientgrupper får stå tillbaka. Om politiker var tydligare med hur prioriteringar i vården görs, kanske allmänhetens förtroende för dem skulle öka, enligt en ny avhandling.

Många studiebegåvade väljer bort studier

En stor grupp unga som kommer från studieovana hem väljer bort universitetsstudier trots att de har höga betyg. Det visar en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.

LiU ska stärka traumakompetens inom barn- och ungdomspsykiatrin

Regeringen har gett Barnafrid vid LiU i uppdrag att utveckla kompetensen inom traumavård för personal inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Malmstens knyter globala designkontakter i Milano

För första gången sedan 2013 ställer Malmstens Linköpings universitet ut på Milan Design Week. I ett gammalt kloster i centrum visas tio färska alster som demonstrerar studenternas höga hantverksskicklighet.

Sjung in våren

På Valborgsmässoafton avtågar LiThe Blås traditionsenligt från S:t Lars kyrka upp mot Borggården, där Linköpings studentsångare sjunger in våren. Landshövding Elisabeth Nilsson välkomnar våren en sista gång innan hon slutar sitt uppdrag i augusti.

Nationellt superdatorcentrum får Nordens kraftfullaste superdator

Svensk forskning får i sommar tillgång till kraftigt ökad beräkningskapacitet när Nordens kraftfullaste dator, Tetralith, byggs samman på Nationellt Superdatorcentrum, NSC, vid Linköpings universitet. Superdatorns maximala prestanda uppskattas ligga på drygt fyra petaflops, det vill säga lite mer än 4 000 000 000 000 000 flyttalsoperationer per sekund.

Alzheimerplack inte lika farligt för alla celler i hjärnan

Amyloid-beta, som är kopplat till Alzheimers sjukdom, har olika egenskaper i olika celltyper i hjärnan hos bananflugor. Det visar en ny studie ledd av forskare vid LiU. Medan amyloid-beta är mycket giftigt för nervceller tycks vissa andra celltyper knappt ta någon skada av aggregaten.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Tue Apr 24 15:36:14 CEST 2018