Göm menyn

Skarp hjärna inte nog

Det krävs mer än en skarp hjärna för att överleva som forskare i den akademiska världen. Ett rejält mått av tålamod och stryktålighet är ofta nödvändigt när vetenskapliga resultat ska publiceras. ”Ge inte upp – och dra dig inte för att ta hjälp av kollegor för att utvecklas”, råder Linköpingsprofessorn Christian Berggren som skrivit en ny bok om vetenskaplig publicering.

Christian BerggrenTrycket på att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter är en del av vardagen för flertalet forskare. Det har stor betydelse för möjligheterna att få nya forskningsanslag och att göra akademisk karriär.

Men det är knappast en tillvaro för dunungar. Många gånger möts även etablerade forskare av tuff kritik från tidskrifternas granskare. Det kan ta år av omarbetningar och väntan på ytterligare kommentarer innan en artikel blir accepterad och publicerad.

Och flera ledande tidskrifter ger omedelbart kalla handen till minst hälften av inskickade bidrag.

 – Med åren har jag alltmer förstått att det inte räcker med förmedla teoretiska insikter till våra doktorander. Vi behöver också förmedla och träna olika färdigheter, inte bara att undervisa, utan också att söka forskningsmedel och skriva vetenskapliga artiklar. Med den här boken sätter jag fokus på det sistnämnda, säger Christian Berggren.

Han öser ur sin egen erfarenhet av att skriva vetenskapliga artiklar och delar generöst med sig av exempel när resan var ovanligt utdragen och mödosam.

– Av 22 tidskriftsartiklar som jag medverkat i under en tioårsperiod har tolv mer eller mindre följt idealspåret, sex krävt en hel del omarbetning och återstående fyra varit oerhört krävande. I några fall tog det över fyra år innan vi lyckades få våra resultat publicerade!

Samtliga blev dock till sist publicerade. Och det är kanske Christian Berggrens viktigaste lärdom:

– Ge inte upp! Det är visserligen lätt att slås ned av överdrivet kritiska granskare eller oengagerade redaktörer. Men det finns alternativa kanaler, även om de kräver mer tid.

bok om vetenskaplig publiceringHan pekar på vikten av ett systematiskt kollegialt samarbete.

– Allt lärande bygger på repetition och konstruktiv feedback. Problemet är att varje forskare får så oregelbunden feedback, och att den ibland är svår att förhålla sig till. Man kan få en skur av åsikter som drar åt olika håll! Då är det en fördel att tillsammans med kollegor kunna se och värdera den feedback som ges av granskare, säger Christian Berggren.

Det förutsätter att man vågar släppa på prestige och lita på varandra. Christian Berggren prövade ett sådant arbetssätt när han under åtta år ledde forskningsprogrammet ”Kunskapsintegration och innovation i en internationaliserande ekonomi” (KITE).

– Det gav oerhört mycket. Men det bygger på förtroende och ömsesidighet. När någon hjälper en, måste man vara beredd att återgälda det.

Christian Berggren är övertygad om att man kan lära sig att skriva bättre vetenskapliga artiklar. I tio år har han undervisat i vetenskapligt skrivande.

– Vi sätter fokus på olika moment i det vetenskapliga skrivandet.  Hur skriver man en intresseväckande inledning, gör ett bra metodavsnitt eller redovisar slutsatser på ett övertygande sätt? Ibland har vi workshops där vi ägnar en hel dag åt att skriva abstracts!

I den aktuella boken ”Vetenskaplig publicering – historik, praktik och etik” (Studentlitteratur) ger Christian Berggren även en exposé över den vetenskapliga kommunikationens framväxt. Det som idag är praxis – med vetenskapliga tidskrifter där artiklarna före publicering granskas anonymt av internationella forskarkollegor (så kallad peer-review) – började slå igenom först efter andra världskriget. En ansedd medicinsk tidskrift som Lancet införde det så sent som på 1970-talet.

 – Publiceringssystemet har utsatts för åtskillig kritik, till exempel att det präglas av hemlighetsmakeri där granskare kan dölja sina egna särintressen och inte är öppna för verkligt innovativa bidrag. Men det är svårt att hitta riktigt bra alternativ. Erfarenheten visar också att goda artiklar, med intressanta data och genomarbetade analyser, alltid kan finna en tidskrift som kommer att godta dem, även om vägen kan vara lång, säger Christian Berggren.

Enstaka tidskrifter har prövat att utveckla modellen.

– Den tvärvetenskapliga tidskriften Behavioral and Brain Sciences använder sig av ett kvalificerat system med öppna kommentarer, och svar från författarna, på publicerade artiklar. Det ger definitivt något extra, men kräver en hel del redaktionellt arbete.

I boken diskuterar Christian Berggren även akademisk oredlighet, från rena plagiat till så kallad datamassage (att otillbörligt tänja på sina data) och salamipublicering (att skiva upp sina resultat i många separata artiklar).

– Idag upptäcks betydligt fler exempel på plagiat än tidigare. Man kan förstås inte säkert säga att de blivit fler – det kan ju även bero på att man blivit bättre på att upptäcka dem.

Tidskrifterna har helt klart blivit mer på sin vakt. Flera av dem har numera särskilda program för att screena manus och spåra plagiat, liknande Urkund som används i Sverige för kontroll av studentuppsatser. Många tidskrifter skärper också sina regelverk. Det ställs allt högre krav på noggrann dokumentation och att man ska kunna visa alla sina data.

– Mer av transparens helt enkelt. Det är en sund utveckling, säger Christian Berggren.

 

Text: Lennart Falklöf

2016-06-14

Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

"Tokarczuk är ett intressant val. Handke känns dammigare"

LiU-professor Jesper Olsson kommenterar de båda nobelpristagarna i litteratur.

Christopher Sjöwall får årets lokala Fernströmpris

Biträdande professor Christopher Sjöwall är årets lokala Fernström-pristagare. Han forskar om en reumatisk sjukdom som kan drabba många olika organ samtidigt. Forskningen är till stora delar baserad på en unik östgötsk biobank.

EcoWeb - I naturen hänger allting samman

I naturen hänger allting samman, men inte alltid på ett lättförståeligt sätt. Anna Eklöfs projekt förvandlar komplexa ekosystemnätverk till ett intuitivt spel.

Här viker roboten artigt undan

Det är långt kvar tills vi kan samsas med flygande robotar på gator och torg, men årets demonstrationer inom WASP:s arena för publik säkerhet bjöd bland annat på en drönare som artigt viker åt sidan när en människa kommer gående.

Konstnärlig forskning får närmare fyra miljoner kronor

Bidrag för konstnärlig forskning hör inte till vanligheterna för LiU. Men nu får forskaren och konstnären mirko nikolić närmare fyra miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Pengar till forskare inom hälsa, arbetsliv och välfärd

Fysisk träning för hjärtsjuka via videolänk, skolors arbetsmiljö, prioriteringar inom vården och matchning av familjehem. Det är några exempel på blivande LiU-forskning som just fått pengar från forskningsrådet Forte.

LiU-studenter vinner designpris

Sex studenter vid LiU får Designpriset 2019 av Uppsala Stadsmission. Deras trähylla Furin kommer att produceras av stadsmissionens sociala företag Hantverksslussen och säljas i designbutiker både i Uppsala och Stockholm.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2019-10-11