Göm menyn

Lust att lära

Ständigt vidgad vetgirighet

Nils Isacssons ögon syns bakom en bokhög. Myclet långsmal bild.

 

Ännu en kunskapslucka! En utmaning som bara måste antas. Som bäst blir lärandet, med nya upptäcker av mening och sammanhang självbelönande.

Om ett år är Nils Isacsson, blivande psykolog, färdig med utbildningen och ska ut på det praktiska år som är förutsättningen för att han ska få sin yrkeslegitimation.
Men med lärandet blir han förmodligen aldrig klar.

– Just nu har jag faktiskt lite svårt att tänka mig ett heltidsjobb som psykolog. Jag upptäcker hela tiden nya saker inom mitt ämnesområde som jag bara måste veta mer om. Och varje gång jag får nya insikter som jag kan applicera på kunskap jag redan har blir jag närmast euforisk.

Det ger en tillfredsställelse som till och med kan kännas fysiskt. En adrenalinkick, pirr i kroppen.

Det finns frågor som Nils Isacsson har burit med sig större delen av livet. Varför blir vi som vi blir? Vad gör oss till människor?

– Som barn flyttade jag ofta, eftersom min pappa hade ett sådant jobb. Med tiden gav flyttandet en viktig insikt: att människor inte med självklarhet vet något om andra människor. Jag förstod att det var upp till mig att förmedla bilden av mig själv till andra.

Några skolminnen är särskilt tydliga.
En låttitel som han känner igen, men när den nya klassen börjar sjunga är det en helt annan sång! Hur kunde det vara så? Och att klasskompisarna inte alls kände till att ketchup var det bästa han visste? Det visste väl alla?
Sådant kan få en åttaåring att börja fundera.

Nils hänger med armarna på en stapel med psykologiböckerOm ketchupfrågan väckte nyfikenheten på relationer människor emellan, så var det en bok som fick Nils Isacssons intresse för psykologi att blossa upp på allvar. Carl Gustav Jung, The Undiscovered Self från 1957.

Inte precis någon okomplicerad tonårslitteratur?
– Nej, men jag blev uppslukad. Jag lånade skolbibliotekets böcker om psykologi och läste sporadiskt det jag kom över under hela gymnasiet. Jag ville veta allt om människan, hur vi tänker, får idéer, varför vi känner och beter oss som vi gör.

Följdriktigt gjorde Nils Isacsson senare sitt projektarbete i gymnasiet om mobbning.

– Jag gjorde en enkät om attityder, kollade upp med en psykolog så att frågorna utformats rätt så de skulle ge de svar jag förväntade innan den gick ut till 200 högstadieelever.

Fortsättningen var given: universitetsstudier till psykolog.
Psykologprogrammet på Linköpings universitet gav Nils Isacsson nästa kick. Helt oväntad.

– När jag började 2011 hade jag aldrig hört talas om problembaserat lärande. Och efter den inledande förvirringen kändes studieformen som en befrielse, som om jag blivit helt lössläppt i lärandet. Det var något jag längtat efter. Det kritiska tänkandet, förväntan på att vi studenter klarar av att ta ansvar för vår egen kunskapsinhämtning.

– PBL ger så många olika kompetenser. På köpet, liksom. Vanan att arbeta i många nya grupper, förmågan att driva det egna lärandet, att analysera och värdera den egna kunskapen och upptäcka luckorna. Dessutom utgår PBL från verkliga fall och problem som vi senare kommer att möta som yrkesverksamma, det ger studierna allvar. Vi lär oss till exempel att på egen hand reflektera över det rimliga i teorier och behandlingar.

I slutändan ger det trygghet och mod att ifrågasätta.

Nils läser i biblioteketSom bäst kan människor uppleva lärprocessen i sig som belönande. Så är det för Nils Isacsson.

Kan du förklara det ur ett psykologperspektiv?
– Små barn är det livsnödvändigt att vi lär oss. Vi får också ofta beröm för det, ibland blir den upplevelsen så positiv att det blir en internalisering. Redan som barn införlivar vi idén att lärande är berömvärt i vår egen personlighet. Vi mår bra av att vara bra på något, säger Nils Isacsson.

I de flesta kulturer ger kunskap också hög status och makt över resurser. Det öppnar för det som kallas primära förstärkare som mat, vatten, trygghet.

– Och mer sex. Sammantaget säkrar det överlevnaden.

Så du vill kunna massa saker för att få mer sex?
– Ja, så kan man kanske tolka det, säger Nils Isacsson, skrattar och fortsätter:

– Hur som helst driver de primära förstärkarna fall fram beteenden som sökande efter kunskap. Och jag tycker ofta att det jag kan inte räcker till, hur mycket jag än studerar. Jag skulle vilja kunna lägga extremt mycket tid på studier.

Gärna en forskarkarriär, med andra ord. Med siktet inställt på kontextuell beteendevetenskap, alltså hur sammanhang avgör hur människor kommer att reagera och agera. Eller kring kopplingen behaviorism/neurologi.

Psykologprogrammet vid LiU har en nära koppling till aktuell forskning. Brutalt bra, för att citera en programansvarig.
Den starka forskningsanknytningen och studieformen, PBL, bedöms också ligga bakom de två senaste årens topplacering på Uranks nationella rankinglista.

Och om någon är ambassadör för PBL är det Nils Isacsson.
Studiekompisarnas frustration inför det som rätt ofta upplevs som brist på ramar och gränslöshet – hur ska man veta att man lär sig tillräckligt och lär sig rätt saker? – kände han inte igen sig i.

Efter ett år som ordförande för psykologsektionen Stimulus beslöt han sig helt sonika för att göra en film, som kunde förklara vitsen med PBL ur studentperspektiv.

Film var redan ett fritidsintresse, och med en dokumentärfilmare i släkten som stöd gav han sig i kast med idén. Gjorde budget och gick till programansvariga för att höra om det var ett projekt de ville stötta.
Det ville de.

Efter ett år, i augusti 2014, låg en informationsfilm om pedagogiken på youtube, länkad från studentsektionens hemsida Psykologprogrammet.se. 18 minuter och 48 sekunder lång, och med intervjuer med bland annat en av världens ledande PBL-forskare.

Vad lärde du dig av det?
– Massor. Dels att ro ett projekt iland, förstås, men framför allt att snabbt läsa in sig på ett ämne, ta kontakt med människor, genomföra intervjuer, klippa ihop det väsentliga, säger Nils Isacsson.

– Och numera kan jag se PBL i en större kontext. Idag skulle jag inte kunna tänka mig någon annan studieform.

Se Nils Isacssons film
Psykologprogrammet.se (studentsektionen Stimulus)
Psykologprogrammet på LiU

Foto: Vibeke Mathiessen
Text: Gunilla Pravitz

2015-02-10


Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

LiU startar ny internationell civilekonomutbildning

Medan andra lärosäten drar ned på sina internationella civilekonomutbildningar gör LiU tvärt om. Sedan flera år finns flera inriktningar mot moderna språk och höst startar en helt ny inriktning mot engelska. ”Det bästa av två världar”, säger den ansvarige.

Regeringen vill inrätta myndighet för utredningar av forskningsfusk

– Det är bra att man nu föreslår ändringar för att hanteringen av misstänkt oredlighet behandlas rättssäkert och lika oavsett lärosäte, säger rektor Helen Dannetun om regeringens förslag att inrätta en statlig myndighet som ska utreda forskningsfusk.

Samverkan ska skapa hållbart boende

Hur löser man energiförsörjningen i en helt ny stadsdel med 3000 bostäder? Hur kan kommun, energibolag och fastighetsägare samarbeta på bästa sätt? Och hur samordnar man smarta lösningar på fastighetsnivå till en bra helhet? De frågorna ska forskare och studenter på LiU hjälpa till att besvara.

Lantbruket en garant för fred och frihet

Det krävs en omvärdering av lantbrukets roll i samhällsdebatten. Nu behövs en storsatsning på innovationer, såväl för att mätta världens ökande befolkning som att undvika ännu fler krig och kriser, skriver LiU-forskaren Per Frankelius i tidskriften Lancet.

Han får fler att fatta matte

Det började med hjälp till klasskompisarna, fortsatte med vikariat som mattelärare och eget läxhjälpsföretag. Nu har LiU-studenten Björn Runow en egen Youtube-kanal där han i korta klipp förklarar matematikens mysterier.

Från LiU-student till minister

Åsa Lindhagen läste till civilingenjör på Linköpings universitet. Drygt tio år senare är hon jämställdhetsminister. Hon ger dagens studenter rådet att ibland stanna upp och reflektera.

Högtidlig invigning med överraskningar

Så där ja! Med tal, mingel, fanfar och ett par rejäla överraskningar invigdes forskningsprogrammet Agtech på onsdagskvällen. Planerna för framtiden är stora.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Thu Mar 21 13:38:25 CET 2019