LiU-studenter bidrar till forskning om perfektionism
Förra årets avgångsstudenter på psykologiprogrammet deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism. Hur gick det?
Perfektionism i sin hanterliga form associeras ofta med prestation och framgång. Men perfektionism har också visat sig ha kopplingar till flera psykiatriska sjukdomstillstånd som depression, ångest, tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom.
Devin-studien, som studenterna jobbade med, hade som syfte att utvärdera en internetbaserad behandling för personer som kände att deras strävan efter perfektionism störde deras vardagliga liv. Behandlingsformen var kognitiv beteendeterapi och all kontakt mellan de behandlande studenterna och patienterna skedde över nätet. Studien omfattade 150 personer där studenterna fick ansvara för 12 eller 13 patienter var.
Malin Skoglund var en av studenterna som jobbade med studien. Hon berättar att hon till en början var kritisk mot behandlingssättet och att behandlingen uteslutande skulle ske över internet:
– Jag tvivlade på att man kunde få till en bra patientkontakt då man inte sågs i samma rum, men det visade sig att kontakten blir lika bra. Dessutom får man som behandlare mer betänketid vid stora frågor.
Resultaten i studien visar på att nätbaserad KBT har en bra effekt på personer som lider av perfektionism. Deltagarnas oro och depressionssymptom minskade och deras livskvalitet ökade. Slutrapporten på studien är inte publicerad än då de sista uppföljningarna av patienterna görs i skrivande stund.
Malin Skoglund (bilden) gjorde sitt examensarbete tillsammans med studiekamraten Linnéa Trosell. De undersökte om olika faktorer kunde förutse resultatet av behandlingen. Det tittade till exempel på graden av perfektionism, men kunde inte statistiskt se att graden av perfektionismproblem påverkade utgången av den internetbaserade behandlingen.
– Det innebär i praktiken att oavsett vilken grad av perfektionism patienterna led av, fick de lika stor hjälp av behandlingen, säger Malin Skoglund.
Internetbaserad behandling ställer vissa krav på patienten, fortsätter hon. Patienten skall kunna ta till sig en mängd information via text och rörlig bild. Samtidigt kan det vara svårt att över nätet upptäcka andra tillstånd utöver det som man tänkt behandla. En välgjord förhandsbedömning av patientens tillstånd är avgörande för lyckad behandling.
I en allt mer digitaliserad vardag, är internetterapi framtidens behandlingsform?
– Ja, det tror jag. Det finns egentligen mycket forskning inom området men det är svårt att få ut metoderna i verksamheten. Vissa enheter erbjuder behandlingsformen redan nu, men den tar tid att introducera.
Under den kommande våren kommer studenter på termin tio på psykologiprogrammet göra examensarbete inom ramarna för en studie om internetbehandling av depression. Patientgruppen är personer äldre än 65 år. Professor Gerhard Andersson på Institutionen för beteendevetenskap och lärande leder studien, som går under namnet Almstudien.
Text: Susanna Lönnqvist
Foto: privat samt IStock
2017-01-27
Lika intresserade
Heligt maktlustspel
Snart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.
Akademisk bojkott mot USA
Riskfylld perfektionism
social hållbarhet
Kritiserar socialstyrelsen
träffade ÖB
klimatvänligare bränsle
äger rockscenen
när forskare möter sårbarhet
Malin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.
spelkurs gav AF-pris
LinTek på Nobelfest
Kårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.
Ger studenter ny bild av afrika
global mediahit
Hälsa som religion
Svart i Sverige
sista filmen
Revolutionerande ordvrängeri
Upprättelse för vanvård
succé för Master i migration
Följ LiU-nytt
Notiser
Nya vägar att vässa ingenjörsutbildningen
Användandet av fysiska föremål i undervisningen och digital mätning av studenternas arbete är två sätt att utveckla framtidens ingenjörsutbildningar. Behovet av utveckling ökar i takt med att industrin förändras. Det är slutsatser i en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
Robotar underlättar återtillverkningsprocesser
Återtillverkning är ett sätt att ta tillvara på värdet hos redan tillverkade produkter. Forskare vid Linköpings universitet, LiU, har lyckats visa potentialen för automation inom reparation och återtillverkning.
Forskning på distans: Camilla Forsberg
I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget i dag? Vilka erfarenheter har de dragit, vilka fördelar och nackdelar kan finnas? I den här serien får åtta LiU-medarbetare berätta om sin forskning respektive undervisning.
Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken
Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.
LiU-studenter vinner SM i företagsvärdering
Vad är byggkoncernen Skanska värd? Ska den som handlar i företagets aktier köpa, sälja eller behålla? Svaren på de frågorna har gjort fem
ekonomstudenter från LIU till svenska mästare i företagsvärdering.
Undervisning på distans: Mattias Ekstedt
I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget i dag? Vilka erfarenheter har de dragit, vilka fördelar och nackdelar kan finnas? I den här serien får åtta LiU-medarbetare berätta om sin forskning respektive undervisning.
Medicinsk teknik är en stark profil
I gränsområdet mellan teknik och medicin pågår en febril forskningsaktivitet runtom på Linköpings universitet. Tillsammans utgör det en viktig LiU-profil med goda förutsättningar att ytterligare stärkas – det framgick under en digital konferens som Institutionen för medicinsk teknik bjudit in till.
Sidansvarig:
webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2021-02-26