LiU-studenter bidrar till forskning om perfektionism
Förra årets avgångsstudenter på psykologiprogrammet deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism. Hur gick det?
Perfektionism i sin hanterliga form associeras ofta med prestation och framgång. Men perfektionism har också visat sig ha kopplingar till flera psykiatriska sjukdomstillstånd som depression, ångest, tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom.
Devin-studien, som studenterna jobbade med, hade som syfte att utvärdera en internetbaserad behandling för personer som kände att deras strävan efter perfektionism störde deras vardagliga liv. Behandlingsformen var kognitiv beteendeterapi och all kontakt mellan de behandlande studenterna och patienterna skedde över nätet. Studien omfattade 150 personer där studenterna fick ansvara för 12 eller 13 patienter var.
Malin Skoglund var en av studenterna som jobbade med studien. Hon berättar att hon till en början var kritisk mot behandlingssättet och att behandlingen uteslutande skulle ske över internet:
– Jag tvivlade på att man kunde få till en bra patientkontakt då man inte sågs i samma rum, men det visade sig att kontakten blir lika bra. Dessutom får man som behandlare mer betänketid vid stora frågor.
Resultaten i studien visar på att nätbaserad KBT har en bra effekt på personer som lider av perfektionism. Deltagarnas oro och depressionssymptom minskade och deras livskvalitet ökade. Slutrapporten på studien är inte publicerad än då de sista uppföljningarna av patienterna görs i skrivande stund.
Malin Skoglund (bilden) gjorde sitt examensarbete tillsammans med studiekamraten Linnéa Trosell. De undersökte om olika faktorer kunde förutse resultatet av behandlingen. Det tittade till exempel på graden av perfektionism, men kunde inte statistiskt se att graden av perfektionismproblem påverkade utgången av den internetbaserade behandlingen.
– Det innebär i praktiken att oavsett vilken grad av perfektionism patienterna led av, fick de lika stor hjälp av behandlingen, säger Malin Skoglund.
Internetbaserad behandling ställer vissa krav på patienten, fortsätter hon. Patienten skall kunna ta till sig en mängd information via text och rörlig bild. Samtidigt kan det vara svårt att över nätet upptäcka andra tillstånd utöver det som man tänkt behandla. En välgjord förhandsbedömning av patientens tillstånd är avgörande för lyckad behandling.
I en allt mer digitaliserad vardag, är internetterapi framtidens behandlingsform?
– Ja, det tror jag. Det finns egentligen mycket forskning inom området men det är svårt att få ut metoderna i verksamheten. Vissa enheter erbjuder behandlingsformen redan nu, men den tar tid att introducera.
Under den kommande våren kommer studenter på termin tio på psykologiprogrammet göra examensarbete inom ramarna för en studie om internetbehandling av depression. Patientgruppen är personer äldre än 65 år. Professor Gerhard Andersson på Institutionen för beteendevetenskap och lärande leder studien, som går under namnet Almstudien.
Text: Susanna Lönnqvist
Foto: privat samt IStock
2017-01-27
Lika intresserade
Heligt maktlustspel
Snart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.
Akademisk bojkott mot USA
Riskfylld perfektionism
social hållbarhet
Kritiserar socialstyrelsen
träffade ÖB
klimatvänligare bränsle
äger rockscenen
när forskare möter sårbarhet
Malin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.
spelkurs gav AF-pris
LinTek på Nobelfest
Kårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.
Ger studenter ny bild av afrika
global mediahit
Hälsa som religion
Svart i Sverige
sista filmen
Revolutionerande ordvrängeri
Upprättelse för vanvård
succé för Master i migration
Följ LiU-nytt
Notiser
17,8 miljoner till Kajsa Uvda
Professor Kajsa Uvdal får 17,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för en forskningsmiljö i gränslandet mellan fysik, kemi, medicin och bildvetenskap. Målet är att bidra till effektivare behandling av olika typer av hjärt- och cancersjukdomar.
Enormt mikroskop hjälper LiU-forskare skräddarsy nya material
I världens mest ljusstarka mikroskop, synkrotronanläggningen MAX IV i Lund, kan forskare se hur atomer binder till varandra. LiU-forskare var de första användarna på det nya strålröret Balder, där de undersökte nya material med spännande egenskaper.
Forskare fälls for plagiering
En tidigare LiU-forskare fälls för oredlighet i forskning. Styrelsen för tekniska fakulteten finner det klarlagt att forskaren gjort sig skyldig till två separata fall av plagiering.
Dag Haugum packar för Antarktis
Hur påverkas trähus av tufft klimat och kommande klimatförändringar? För trettio år sedan for Dag Haugum, universitetsadjunkt i byggteknik, till Antarktis för att bygga upp forskningsstationen Wasa. Nu åker han tillbaka för att se hur huset klarat sig.
Mitt i världspolitiken i Hongkong
Alexander Bois är en av studenterna vid Linköpings universitet som under hösten befunnit sig i världspolitikens Hongkong.
Han är en outtröttlig röst i samhällsdebatten
LiU-forskaren Per Frankelius räds inte att delta i samhällsdebatten. Med sin breda forskarkompetens inom företagsekonomi och innovation driver han på utvecklingen inom ett antal viktiga samhällsfrågor, inte minst inom vård och lantbruk.
Att tvingas försvara sin sexualitet försvårar förlossningsrädsla
För att kunna hjälpa personer med förlossningsrädsla krävs ett förtroende mellan vårdpersonal och patient. Men för många förlossningsrädda homo- och bisexuella samt transpersoner uppstår aldrig det förtroendet. Det visar en studie i Midwifery från Linköpings universitet.
Sidansvarig:
webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2019-12-13