LiU-alumner driver succéscenen Arbis

Från studenter till scenägare. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på Linköpings universitet. På ungefär ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

De har känt varandra i 8–9 år, och det var universitetsstudierna som förde dem samman. På turismprogrammet gjorde de till exempel projektarbete ihop, med inriktning på internetmarknadsföring för ett hotell utomlands. De upptäckte att de fungerade bra ihop, både som vänner och arbetskamrater.
I maj 2015 köpte de Arbisteatern i Norrköping som nyöppnade med namnet Arbis Bar & Salonger i september samma år.

I dag har Arbis rykte om sig att vara en av Sveriges bästa scener för pop och rock. Detta trots att det varit många som trott att de inte skulle lyckas få dit folk.
– Vi sket i vad de kritiska rösterna sa. När José González valde att göra en av få spelningar hos oss och biljetterna sålde slut på ett par dagar kände vi bara ”men herregud, ge er!”, säger Sebastian Andersson om revanschen.

Isak Wernhoff förklarar framgången:
– Vi har inte varit bundna till något speciellt nattklubbskoncept utan fokuserat på vad vi själva tycker är kul. Som att ha pingis, foosball och Nintendo 64 framme. När vi märkt att det funkat har vi också blivit modigare.

Varifrån fick ni modet från början?
– Vi har sporrat varandra hela tiden, för som individer är vi nog inte så jäkla modiga, tror Isak Wernhoff. Sebastian Andersson instämmer på sin karakteristiska skånska:
– Fan vad mycket ångest vi hade i början, kommer du ihåg det?

Isak Wernhoff, som kommer från Linköping, minns att de inte var speciellt ”katiga”.
– Ångesten har varit dålig för våra nerver, men bra företagsmässigt. Pressen bidrar till att man skärper sig och levererar, sammanfattar de.

Har ni nytta av något ni lärde er på LiU i det ni gör i dag?
– Visst, vi läste ju kurser i entreprenörskap, ledarskap, marknadskunskap och turism. Men vi var också väldigt aktiva i kåren, programrådet och sektionsstyrelsen. Och det är nog mer den grejen, att vi lärde oss samarbeta, som vi har nytta av i dag, berättar duon.

De menar att samarbetsaspekten är viktig att minnas när det känns som om man inte kommer att ha användning för vissa kursers faktiska kunskapsinnehåll.
– Då lär man sig i alla fall samarbete och konflikthantering.
 – Jag har skamligt många högskolepoäng för att bara ha en kandidatexamen, säger Isak Wernhoff, som bland annat läste nationalekonomi innan turismprogrammet.

Sebastian Andersson avslöjar att han ibland brukade smyga iväg på till exempel läkarstudenternas föreläsningar – bara för att han tyckte att de var intressanta. Engagemanget från studietiden tror han att de har nytta av även i dag.
– LiU är en bra plattform eftersom man tillåts påverka, tycker han. Vi satt ju på möten med dekanen och det var ingen som höll en tillbaka, istället uppmuntrades man att lägga sig i.

– Man lärde sig att ta eget ansvar i ett större perspektiv. Ville vi ha förbättring så var förbättringen upp till oss.

Vad tycker ni om att turismprogrammet lades ner hösten 2015?
– Egentligen har vi väl ingen åsikt, för vi antar att det föregicks av djupanalyser. Vissa studenter gjorde protestlistor, men att lägga ner ett program är väl inget man gör i en handvändning bara för skojs skull.
– Vi blev förvånade när vi hörde om det, för vi upplevde ändå att miljön varit sådan att programledningen lyssnat mycket på studenterna.

– Lite av en nostalgisk grej är det ju också, så det är tråkigt att det inte finns mer när man lade så mycket tid på det, säger Sebastian Andersson som minns att andra studenter sökte upp dem efter att något arbete visats upp som gott exempel.

Både Sebastian Andersson och Isak Wernhoff minns även flera personer på Linköpings universitet som betydelsefulla för dem. Bland dem Lasse Kvarnström som då var programansvarig, Christian Limsjö Svensson som handledde projektarbetet och Josefina Syssner som trodde mycket på dem i uppsatsskrivandet.

Ämnet? Trippelhelix – att stärka staden genom samspel mellan universitet, företag och näringsliv. Ett arbete som kanske kan sägas ha fortsatt, numera praktiskt, genom Arbis samarbeten med såväl Linköpings universitet som dess studenter.

– Tomas Kroksmark har hållit föreläsningar om läraryrket, studenter har haft välkomstshow och spökvandring, och så har vi en del studentförmåner på klubben också, räknar de upp.

– Medieteknikdagarna då det hålls en bankett i Nobelfeststil får vi inte glömma att nämna heller. Och KSM-studenternas Nolle-P-fest.
Fler sådana riktade event till studenter hoppas de kunna stå för framöver – Arbis ligger ju ändå mitt emot Campus.

Under vårt besök pryder Tjejjourens rosa ballonger ännu salongen, ytterligare något som vittnar om hur många olika saker som händer här.
– Att vi vågar tänka nytt är en styrka, känner Isak Wernhoff.
Sebastian Andersson avslutar ändå med att berätta om en kommande renovering som verkar passa ihop med stilen i den 150 år gamla byggnaden: Arbis ska få en champagnebar i guld.
– Fast man ska inte kunna abonnera platser. Vi kör på ”VIP för alla” istället. Vi vill ha det okomplicerat och trevligt, en välkommen miljö för alla, säger de.
– I den här branschen har man inte råd att vara bekväm, vi vill prestera och vara bäst.

Arbis
Medieteknikdagarna
”Turismprogrammet läggs ned” (LiU-nytt 2015-06-08)
 

Text: Melinda Reyes Hiltunen, studentreporter
Foto: Rebecca Havedahl, studentfotograf
2016-12-21