Göm menyn

Land-läsare hjälper LiU-forskare

 

Bild: Martin Dackling, postdoktor i kulturhistoria.
Hur gör en kulturhistoriker som saknar skriftliga källor? Jo, man vänder sig till tidningen Land. Och får överraskande stor respons. Nästa år kommer boken om syskonjordbruk, en ägarform som nu dött ut.

Martin Dackling är postdoktor i kulturhistoria på Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK. När han disputerade 2013 i Göteborg med en avhandling om hur vanligt det var att en gård stannade i släkten och hur länge, kom han också att undersöka vem som ägde gårdarna.
- Det var då jag upptäckte en helt ny grupp jordbruksägare, syskon. Ogifta syskon som bodde kvar hemma på gården och drev jordbruket, ofta i form av sterbhus. På 1800-talet existerade inte företeelsen för att sedan bli väldigt vanliga under första halvan av 1900-talet och sedan mer eller mindre dö ut helt.

Bild: Torp.I sin doktorsavhandling studerade Martin Dackling drygt 200 gårdar i tre socknar mellan åren 1850 till 1950. Och det är runt 1900 som syskonjordbruken börjar dyka upp.
- Runt 1850 fanns det inga syskonjordbruk alls. Vid generationsväxlingarna tog en arvinge över och gifte sig samtidigt som de övriga flyttade ut. Men runt sekelskiftet började flera ogifta syskon ta över och sedan ökade denna företeelse fram till 1950, då det fanns runt 50 stycken i de områden jag studerade.

Varför är det såhär?
- Det är det jag nu försöker ta reda på i min forskning. Jag har några hypoteser men jag tror inte det handlar om en enskild faktor.
Ekonomi, hur föräldrarna väljer att göra, antalet syskon och hur stor gården är, är några faktorer som Martin Dackling tror spelar in. Känslan för familjen, släktgården och även religionen kan ha påverkat; Du ska hedra din fader och din moder… Däremot tror han inte det har med arv att göra. Tidigare var det vanligaste att ett syskon tog över gården. Eller så löste föräldrarna det genom att sälja gården billigt i förtid till något av syskonen.

- Nej, det främsta skälet tror jag handlar om att under den period som syskonjordbruken ”toppar” är en period då arbetskraftsbehovet inom jordbruket ökar. Industrierna börjar betala bättre löner än jordbruket. Drängar och pigor försvinner från landet till stan och arbete i industrin. Samtidigt var det här före den stora mekaniseringen och traktoriseringen av jordbruket.

Det blev dyrt att anställa bra folk på gårdarna, särskilt de som kunde tänka sig långa och obekväma arbetsveckor. En lösning blev då att några syskon stannade kvar och drev gårdarna. En kortsiktig lösning eftersom syskonen aldrig gifte sig och då inte heller fick några barn. Men det kan ha hållit igång ganska olönsamma jordbruk en lite längre tid.

Problemet är att hitta skriftliga källor. Syskonen hade ingen anledning att skriva brev till varandra. I den mån det fanns dagböcker eller annan dokumentation kvar så slängdes de förmodligen när det kom nya ägare på gården, tror Martin Dackling som fick tipset att göra en efterlysning i tidningen Land.

- Det träffade helt rätt. Jag fick ett 60-tal svar från hela landet, från Simrishamn till Skellefteå. Först hade jag en förhoppning om att hitta ännu levande syskon. Men de få som finns kvar är i 90-årsåldern. En av dem hann avlida innan jag hann göra intervjun som vi bokat in.
Sedan dess har han gått vidare och gjort efterlysningar i flera lokalradiostationer.
- Det var inte heller dumt, det fortsätter att komma in berättelser. Jag håller öppet ett par veckor till, sen stänger jag.

De som hört av sig till Martin Dackling är framför allt syskonbarn och även en del kusinbarn. Av naturliga skäl finns ju inga barn till syskonjordbrukare.
- Ska man vara lite källkritisk tror jag det finns en tendens att det är de positiva berättelserna jag får höra. De andra, som ofrivilligt blev kvar på gården för att de aldrig gifte sig, för att föräldrarna bestämde det, eller av andra skäl, har inte velat berätta om sina liv. Däremot finns de positiva livsödena berättade.

I drama och dokumentärer har syskonjordbruk ibland skildrats. Mest kända är kanske bröderna Gottfrid och Ivar Pettersson i filmen Änglagård eller dokumentären Erik och Sigvard: Ett år i Småland. Ofta visar det syskon som levt ålderdomligt och omodernt.
- Men så är det inte alltid, säger Martin Dackling. I mitt material finns exempel på de som investerat i gården, köpt maskiner och dragit in vatten och avlopp. Syskonjordbruk var en ganska vanlig bostadsform, utan tabun, och de sågs inte som bygdens original.

- Det finns flera intressanta historier i mitt material som jag fascineras av. Syskonen Henry och Astrid Wiberg i Algutsboda socken är ett exempel. De levde väldigt enkelt med självhushållning, utedass, bara kallt vatten och några mjölkkor. Men, genom lyckade aktieaffärer hade Henry skapat en förmögenhet på nära 30 miljoner kronor som efter syskonens död testamenterades till hembygdsföreningen.

En annan historia är en syskonskara på sju där ingen gifte sig. Föräldrarna bestämde vad de skulle göra. En son, med läshuvud, fick studera till präst och en syster fick följa med honom som hushållerska. En annan son stannade på gården och drev en liten handelsträdgård. Två söner och två döttrar fortsatte driva och arbeta på gården, bröderna utomhus och systrarna inomhus.

- Min bok kommer nästa år, säger Martin Dackling. Jag tror det finns en intresserad läsekrets. Sverige urbaniserades sent, ämnet ligger därför nära i tid och jag tror att många kan känna igen sig i den landsbygd som skildras.

Se dokumentären Erik och Sigvard: Ett år i Småland på Öppet Arkiv

 

Text: Elisabet Wahrby
Foto på Martin Dackling: Elisabet Wahrby
2015-10-16


Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

LiU rekommenderar studenter att lämna Hongkong

På grund av oroligheterna och säkerhetsläget i Hongkong rekommenderar nu Linköpings universitet studenter som befinner sig där att resa hem.

39 miljoner kronor till forskarskola

Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik fick i hård konkurrens 39 miljoner kronor från Vetenskapsrådet i årets utlysning till forskarskolor inom utbildningsvetenskap.

Cancerforskning får 14 miljoner kronor

Sex forskare vid LiU får sammanlagt 14 miljoner kronor från Cancerfonden i fondens stora utlysning 2019. Bakomliggande mekanismer vid avmagring vid cancersjukdom är ett exempel på frågorna som ska forskarna ska undersöka närmare.

LiU Game Conference växer för varje år

Först var det bara 23 studenter som bänkade sig i sal C3 inför den nya tävlingen LiU Game Awards. I år firar LiU Game Conference 10-årsjubileum med ett biljettsläpp på 1500. Intresset för spelutveckling, forskning och studenttävlingar bara växer.

Bibliotek minskar digitalt utanförskap

För den halva miljonen människor som lever i digitalt utanförskap har biblioteken blivit en samlingspunkt. Elin Wihlborg och hennes forskargrupp följer hur bland annat biblioteken arbetar för att hjälpa människor och för att minska det digitala utanförskapet.

Folkhögskolan ger människor ny chans

örra året deltog över en miljon svenskar i folkbildningens – folkhögskolornas och studieförbundens – utbildningar och cirklar. Historiskt har folkbildningen spelat en stor roll i samhällsutvecklingen och det fortsätter den att göra.

De bidrar med varsin pusselbit till forskningen om Alzheimers sjukdom

Den ena är proteinkemist, den andra är läkare. Båda forskar på Alzheimers sjukdom. De drar nytta av varandras kunskaper för att fortare göra framsteg. Målet: att göra skillnad för dem som drabbats av sjukdom.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2019-11-14