Göm menyn

Hälsa som religion

Yogagrupp

Att uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie.
En otäck utveckling, tycker Barbro Wijma, professor emerita och läkare med många års praktisk erfarenhet av mötet med patienter.

Barbro WijmaHon har tillsammans med Britta Pelters, sociolog vid Högskolan i Halmstad, gjort en litteraturstudie för att ta reda på om dagens hälsotrend går att likna vid en religion. Med stöd av religionssociologisk teori har de kommit fram till att svaret är ja.

– Hälsa är vår tro, den hälsosamma kroppen har blivit något gudomligt, säger Barbro Wijma (bilden th).

Några DN-citat från 2013 var ett av många skäl till att frågan väcktes: ”att höstens 5:2 inte handlar om en psalm utan om en diet behöver knappast skrivas” och ”i strävan efter den perfekta kroppen är två dagars självsvält den nya frälsningen”.

Den religionssociologiska teorin innehåller en lista med tio kriterier som karakteriserar en religion.

– Vi gick systematiskt igenom dem och fann att alla var applicerbara på hälsa.

Människor på gymDe tio kriterierna för en religion handlar bland annat om ”det heliga”, moraliska värderingar, frälsning/befrielse, symboler, ritualer och gemenskap.

I en religion måste det finnas något existentiellt meningsfullt och de båda forskarna jämför ”det heliga” i hälsoreligionen med världshälsoorganisationen WHO:s definition av hälsa. Definitionen beskriver hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”.

– En sådan perfekt gudomlig helig hälsa når vi inte, poängterar Barbro Wijma.

Men människor strävar efter den, har en tro på den, den ger dem trygghet och en falsk förespegling om att de kan kontrollera sitt liv genom att träna och leva sunt. Om kroppen ändå sviker, till exempel genom sjukdom, kan det leda till besvikelse, och även skam.

Fat med grönsaker– De moraliska värderingarna i hälsoreligionen handlar om att hälsa länkas till karaktär. Att leva ett hälsosamt liv tyder på god karaktär; detta är ett gott liv och leder till lycka. När man ägnar sig åt sin träning, sitt hälsosamma ätande, hälsokontroller och träningsappar ger det frälsning och befrielse och skapar en illusion av att den oundvikliga döden kan bevekas. Hälsoreligionen erbjuder en skyddande skärm mot detta existentiella hot.

Gymmen har blivit ett slags nutidstempel där det friska och den muskelstarka kroppen dyrkas. Träningskläder i rätt kvalitet, matchande senaste modellen-skor, pulsmätare, energidrycker och appar är viktiga symboler. Träningsscheman blir ett slags ritualer.
Tron och tilliten bygger på att vi blir friskare om vi tränar och går på kontroller. Gemenskapen bygger på de gemensamma värderingarna och mötena i träningstemplen – gymmen eller andra hälsosamma platser. Det finns också en form av prästerskap i hälsoreligionen representerade av hälsovetare, läkare och rådgivare som ”predikar” om hälsoråd, dieter och träningsmetoder.

Barbro Wijma är mån om att betona att ett hälsosamt liv är bra.

Tränsinggsko– Det finns mycket gott i att leva sunt. Men precis som i alla religioner får hängivelsen inte gå till överdrift. Och ens egen övertygelse får inte heller leda till att man börjar förakta de icke-troende.

För det är här faran finns, menar hon. Att allt ansvar för hälsan läggs på individen.

– Ohälsa handlar också om samhällets strukturer, hälsa är en klassfråga.

Ju bättre ställt man har det desto bättre är hälsan, och vice versa.

– Men i och med att hälsa blir mitt individuella ansvar så får det hela en moralisk laddning. Om man då inte är frisk ligger det nära till hands att själv ta på sig skulden och omgivningen kan reagera med fördömanden. Ställer man det på sin spets skulle det innebära att samhällets underklass ses som ”omoraliska” människor.

Barbro Wijma tar upp en affisch från landstinget i Östergötland från 1980-talet, när hon jobbade som läkare där. Det är en lista på tio punkter som heter ”10 budord för bättre hälsa”. Budorden innehåller råd som ”Stressa med förstånd”, ”Håll sams med din familj” och ”Maten är halva hälsan”.

Människor på löpband– Redan då fanns tendenserna. Jag tycker det är upprörande att en samhällsinstitution tycker sig ha rätt att ge ut ”budord” som signalerar att det är individens ansvar att hålla sig frisk. Var och en har självklart ett ansvar för sin hälsa, men huvudfrågan ligger på en strukturell nivå. Alla har inte råd att äta rätt, har man en partner som slår ska man kanske inte hålla sams, stress kan ibland vara svår att råda över. Man rår inte över alla omständigheter i sitt liv.

– Vi hoppas att vår studie kan bli ett diskussionsinlägg och att inte minst de som arbetar inom hälso- och sjukvården deltar i den diskussionen.

Text: Eva Bergstedt

Foto: Wikimedia och Istockphoto

Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

LiU rekommenderar studenter att lämna Hongkong

På grund av oroligheterna och säkerhetsläget i Hongkong rekommenderar nu Linköpings universitet studenter som befinner sig där att resa hem.

39 miljoner kronor till forskarskola

Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik fick i hård konkurrens 39 miljoner kronor från Vetenskapsrådet i årets utlysning till forskarskolor inom utbildningsvetenskap.

Cancerforskning får 14 miljoner kronor

Sex forskare vid LiU får sammanlagt 14 miljoner kronor från Cancerfonden i fondens stora utlysning 2019. Bakomliggande mekanismer vid avmagring vid cancersjukdom är ett exempel på frågorna som ska forskarna ska undersöka närmare.

LiU Game Conference växer för varje år

Först var det bara 23 studenter som bänkade sig i sal C3 inför den nya tävlingen LiU Game Awards. I år firar LiU Game Conference 10-årsjubileum med ett biljettsläpp på 1500. Intresset för spelutveckling, forskning och studenttävlingar bara växer.

Bibliotek minskar digitalt utanförskap

För den halva miljonen människor som lever i digitalt utanförskap har biblioteken blivit en samlingspunkt. Elin Wihlborg och hennes forskargrupp följer hur bland annat biblioteken arbetar för att hjälpa människor och för att minska det digitala utanförskapet.

Folkhögskolan ger människor ny chans

örra året deltog över en miljon svenskar i folkbildningens – folkhögskolornas och studieförbundens – utbildningar och cirklar. Historiskt har folkbildningen spelat en stor roll i samhällsutvecklingen och det fortsätter den att göra.

De bidrar med varsin pusselbit till forskningen om Alzheimers sjukdom

Den ena är proteinkemist, den andra är läkare. Båda forskar på Alzheimers sjukdom. De drar nytta av varandras kunskaper för att fortare göra framsteg. Målet: att göra skillnad för dem som drabbats av sjukdom.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2019-11-14