Göm menyn

Ansvaret att engagera sig

När Johan Hedbrant, forskningsingenjör på IEI, insåg att något inte stämde i den rådande kostdebatten kunde han inte låta bli att engagera sig – senast genom en debattartikel i Läkartidningen.

Vad får en forskningsingenjör på IEI att engagera sig i kostfrågor för diabetiker? Insikten att vetenskapssamhället ogärna granskar sina sanningar, kanske.

– Men i grunden handlar det om lärandet, om lusten att bolla sin kunskap mot andras, säger Johan Hedbrant, som gett sig in i debatten om vad som egentligen ligger bakom nationella och internationella kostråd för diabetiker.

– Man kan ju tro att de är vetenskapligt underbyggda, men så är det faktiskt inte. Däremot kan man se att vetenskapliga experter som står bakom råden ofta har kopplingar till livsmedelsindustrin, säger Johan Hedbrant.

Johan Hedbrant

Rågången mot industriella särintressen är minst sagt otydlig, menar han. I den senaste debattartikeln i Läkartidningen ger Johan Hedbrant och övriga nio undertecknare några exempel:

– ILSI, International Life Sciences Institute, är en lobbyorganisation där ett 50-tal internationella livsmedelsföretag ingår. Deras expertgrupp för diabeteskostråd kommunicerar sina resultat bland annat till EU, WHO och patientorganisationer. Expertgruppens arbete med att välja ut artiklar till kostråden har alltså arvoderats av bland annat Coca-cola, Kellogg och Südzucker. Och det är artiklar som till exempel friskriver socker som riskfaktorer för typ 2-diabetes.

– Huvudförfattaren bakom kostråden från European Association för the Study of Diabetes, fick sin diabetesforskning bekostad av sockerindustrin redan på 1970-talet. Han är fortfarande expertrådgivare åt New Zealand Sugar Company, fortsätter han. Och de svenska kostexperterna går inte heller fria från jäv, hävdar Johan Hedbrant – något som de själva tillbakavisar.

– Det intressanta är den vetenskapliga oviljan att alls diskutera kostråden och de svaga vetenskapliga stöden för dem. Trots att det de senaste åren kommit allt fler studier som visar att diabetiker kan bli hjälpta av en alternativ kost, säger han.

– För mig är det obegripligt och strider mot all vetenskaplig etik.

Det är råden om en fettsnål kolhydratrik kost som Johan Hedbrant och allt fler läkare, akademiker och dietister kommit att ifrågasätta för att istället förespråka en mer fettrik lågkolhydratkost. De studier kostexperter tidigare hänvisat till är främst gjorda på friska människor.

– Det finns gott om studier på diabetiker som stöder lågkolhydratdieter. Framför allt förbättras blodfetterna och blodsockret normaliseras. Och fettet gör att man känner sig mättare och äter mindre, det leder till att man lättare minskar i vikt.

Cocacola, socker och Kelloggs flingor

Forskningsfinansiärer: Kelloggs, Cocacola och Züdzucker

Men motkrafterna är märkligt starka. När Socialstyrelsen i år godkände lågkolhydratkost som behandling för diabetiker reagerade fyra professorer tillsammans med Dietisternas riksförbund med att kräva en omprövning av beslutet.

Ämnet har alltid varit kontroversiellt. Efter Johan Hedbrants föreläsning under Humanistdygnet 2004 hörde en professor vid Livsmedelsverket av sig och ville ha det vetenskapliga underlaget.

– Eftersom föreläsningen bestod av en djupdykning i vetenskapen var detta mycket lätt ordnat: professorn Åke Bruce fick en kopia på föredraget med full referenslista med vändande post.

Han hördes därefter aldrig mera av. Och när Johan Hedbrant 2006 skrev en debattartikel för Läkartidningen om kolhydrater och fetma blev den refuserad utan att han fick tillbaka granskarens kommentarer, som god vetenskaplig praxis påbjuder.

– Jag fick aldrig någon förklaring kring detta, säger han.

Är det verkligen fett människor blir feta av, frågade han då. Hur kommer det sig i så fall att starten på den svenska "fetmaepidemin" sammanfaller med nyckelhålsmärkningen som fått människor äta mer kolhydratrikt?

Porträtt på Johan Hedbrant

Johan Hedbrant lanserade begreppet "fetmaparadoxen" och lade upp en egen hemsida på Internet med sina resultat och funderingar. Den refuserade artikeln kom att publiceras i en alternativ tidning, 2000-Talets Vetenskap. Han möttes av positiva reaktioner från diabetiker men varken forskarsamhället eller diabetesläkarna tycktes ha lust att ge sig in i debatten.

Kanske för att Johan Hedbrant i första hand beskrev sig själv som "intresserad lekman"? Kan kritik från en sådan vara vetenskapligt underbyggd? Jo, det kan den nog, och "meriterad lekman" vore nog en mer rättvisande titel på en person som är skolad i systemanalys och har avlagt en licexamen på HU, en till på LiTH och därtill doktorerat på Tema Vatten.

Licavhandlingen i medicinsk vetenskap i slutet av 80-talet utgjordes en matematisk modell av insulinbehandling av diabetes, en modell som snabbt visar effekten av kosttyp, motion och insulinsprutor. Den gav honom kontakter med läkemedelsindustrin i USA.

– Det var då jag började förstå att insulin inte är särskilt effektiv behandling av diabetes 2, forskarna sade en sak vid de formella mötena och kom med antydningar om annat mellan skål och vägg. Men vilken industri är intresserad av forskning som leder till att människor kan minska eller rent av sluta medicinera?

Det är vetenskapssamhällets uppgift att våga diskutera och ifrågasätta även etablerade tunga namn.

– För mig tycks det som om det finns två sorters forskning. Evidensbaserad eller eminensbaserad, säger han lite ironiskt.

I ett motinlägg till Läkartidningens debatt avfärdas de nya tankegångarna alltjämt med en slags axelryckning, ett konstaterande att det finns olika läger.

– Men vid ett dödläge måste finnas sätt att gå vidare, replikerar Johan Hedbrant.

Vilket ansvar har enskilda forskare att ta upp debatter om de börjar misstänka att forskningsresultat inte stämmer?

– Har poletten en gång trillat ned, kan den liksom inte trilla upp igen. Men för att aktivt försöka driva en debatt krävs att man är lite nördig med, har tålamod nog att gå till originalartiklar, kolla upp studier och inte minst de egna argumenten, säger Johan Hedbrant.

Och idag glädjer han sig åt att få del av åtskilliga solskenshistorier om diabetiker som fått "ett annat liv" sedan de bytt diet.

Text och bild: Gunilla Pravitz


Fotnot: Det granskande programmet Kalla Fakta, TV, behandlar kostrekommendationer och forskningsfinansiärer den 16 november 2008.

Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Könsskillnader i livslängd kan inte förklaras av X-kromosomen

Att hannar i genomsnitt lever kortare liv än honor verkar inte bero på att de bara har en X-kromosom. Detta enligt en ny studie gjord på bananflugor av forskare vid LiU. Fynden publiceras i den vetenskapliga tidskriften Evolution.

Demenssjuka bidrar med kunskap till forskare

Hur är det att leva med en demenssjukdom i sin vardag? Forskare vid Linköpings universitet vill veta mer om det, och bjöd därför in till ett dialogmöte där människor med demens, deras anhöriga och andra med intresse för frågan deltog.

Kustplanering, koalitionsförhandlingar och nya politiker - nya forskningsprojekt på CKS

2017 avslutades med flera nya forskningsanslag och 2018 rivstartar med nya forskningsprojekt.

Doktorander inom offentlig förvaltning möttes på LiU

Ska vi slå samman kommuner? Ska alla kommuner ha samma uppdrag? Sverker Lindblad, huvudsekreterare i den pågående kommunutredningen, utmanade doktorandnätverket i offentlig organisation och styrning som samlats för ett tvådagarsseminarium vid Linköpings universitet.

Oväntat resultat om frukt och tandhälsa

Tänderna tål oväntat mycket frukt utan att skadas, enligt en ny studie av bland andra professor Fredrik Nyström och tandläkare Sara Fridell.

Fokus på hjärtat årets alla dagar

Det är Alla hjärtans dag, men på kardiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, innebär alla dagar på året ett fokus på just hjärtat. Här behandlar man årligen omkring 600 hjärtinfarkter, och utför runt 2300 röntgenundersökningar av kranskärl. För hjärtat med hjärtat, är klinikens devis.

Kom och fika med en student

Är du, eller någon du känner, nyfiken på hur det är att studera vid Linköpings universitet? Passa på att ta en kaffe med en student som kan svara på dina frågor i projektet Fika med en student.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Thu Feb 15 14:54:19 CET 2018