Att kompensera det förflutna
Upprättelse för personer som utsatts för vanvård i fosterhem och på institution är en svår fråga. I ett 20-tal västerländska länder har övergrepp utretts och i många fall har drabbade fått en officiell ursäkt. Forskaren Johanna Sköld var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning.
Deltagarna utgjordes av forskare från nio länder, företrädare för klientorganisationer och personer som själva haft erfarenhet av att växa upp på barnhem eller i fosterhem.
Vilka frågor stod i fokus för diskussionerna?
-Särskilt fokus låg på hur ekonomisk ersättning har använts i olika länder för att göra upp med det förflutna och ge de drabbade ett erkännande – och vilka lärdomar vi drar från sådana processer. Vi kunde konstatera att det finns tre olika varianter av ersättning. En kollektiv där alla som exempelvis varit på samma plats där det har begåtts övergrepp får ersättning, en individuell där en persons individuella erfarenheter av övergrepp avgör om och hur mycket ersättning som utgår samt fonder där drabbade kan ansöka om rehabilitering och stöd, säger Johanna Sköld.
Vilken variant verkar fungera bäst?
-Det beror på vem man menar att modellen ska fungera bäst för. Under workshopen var det flera som påtalade att den kollektiva modellen innebär mindre belastning för de drabbade – de behöver inte återberätta traumatiska minnen som i sin tur ska värderas av någon annan. Samtidigt är det svårt att anpassa den kollektiva modellen till övergrepp som har skett i fosterhem, där många drabbade har vistats på helt olika ställen och varje historia blir unik.
Har dessa ersättningar fyllt sitt syfte? Har de gett drabbade ett erkännande?
-Flera ersättningsordningar har misslyckats, just för att de drabbades perspektiv har underordnats juridiska och byråkratiska processer. Att klientorganisationer och drabbade involveras i utformningen av upprättelseprocesserna är väldigt viktigt, konstaterade deltagarna under workshopen. När vi berättade om den svenska ersättningsprocessen, där 54 procent av de som sökte ersättning fick avslag, blev de internationella deltagarna chockerade. Ingen annan ersättningsordning i världen har haft så stor andel avslag.
Att drabbade som anser sig vara berättigade till ersättning nekas, hur vanligt är det i andra länder?
-Det är ett stort problem även i andra länder. I Australien samt England och Wales, där stora utredningar pågår just nu, fokuserar man enbart på sexuella övergrepp trots att många barnhems- och fosterbarn fick utstå övergrepp av många andra slag. Detta faktum kommer rimligen att påverka utformningen av eventuella ersättningsordningar framöver i dessa länder.
Fotnot: Workshopen ”Compensating the Past” anordnades den 10-11 november och samlade cirka 25 deltagare på Arbetets museum.
Text: Therese Ekstrand Amaya
Foto: Rebecka Cromdahl
2016-11-28
Lika intresserade
Heligt maktlustspel
Snart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.
Akademisk bojkott mot USA
Riskfylld perfektionism
social hållbarhet
Kritiserar socialstyrelsen
träffade ÖB
klimatvänligare bränsle
äger rockscenen
när forskare möter sårbarhet
Malin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.
spelkurs gav AF-pris
LinTek på Nobelfest
Kårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.
Ger studenter ny bild av afrika
global mediahit
Hälsa som religion
Svart i Sverige
sista filmen
Revolutionerande ordvrängeri
Upprättelse för vanvård
succé för Master i migration
Följ LiU-nytt
Notiser
Jonpumpen ska kunna användas i behandling av hjärncancer
Trots kirurgi och efterbehandling i form av cytostatika och strålning återkommer ofta elakartade hjärntumörer. Forskare vid Linköpings universitet har tillsammans med medicinska universitetet i Graz, visat i cellförsök att en jonpump kan användas för mer precis läkemedelsdosering i hjärnan vilket leder till mindre biverkningar vid cytostatikabehandling.
Studera på distans: En sorts frihetskänsla
Helena Graham, som läser HR-programmet, har just avverkat en fyra timmars digital föreläsning och är lite mör. Men i det stora hela tycker hon att det funkar bra att plugga på distans. Att kunna styra var och när hon pluggar passar henne. Nackdelen är att studentlivet blir lidande.
Biogas av bajs – en vinst för både klimat och ekonomi
Forskare vid Linköpings universitet har visat att en samordnad hantering av avföring från djur och människor skulle kunna spara hundratals miljoner kronor varje år i Sverige. Nyckeln är att producera biogas av bajset och sedan använda restprodukten som gödsel. Det skulle även kunna minska Sveriges växthusgasutsläpp med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid.
En generös man före sin tid
En man före sin tid som gjort viktiga bidrag till datavetenskapen och som ständigt ville dela med sig av sin kunskap. Så beskrivs Harold ”Bud” Lawson som inrättat ett stipendium vid Linköpings universitet.
Är en sportig chef en hälsosam ledare?
Det har blivit vanligt att arbetsplatser lyfter fram rörelse som ett sätt för anställda att må bra. Det har också blivit vanligare att idrottande chefer tar sin träningsfilosofi med sig in i ledarskapet. Men, bygger ett hälso- och sportorienterat ledarskap på omtanke om medarbetarna och gynnar det hälsa? Det frågar sig forskare i en nypublicerad artikel i tidskriften Leadership.
Genombrott möjliggör spinntronik av halvledare
Framtida informationsteknologi som utnyttjar elektroners spinn för att bearbeta information skulle kunna användas i kvantdatorer. Forskare har länge strävat efter att få spinnbaserad informationsteknlogi att fungera vid rumstemperatur. Nu har forskare från Sverige, Finland och Japan konstruerat en halvledarkomponent där information effektivt kan överföras mellan elektronspinn och ljus vid högre temperaturer.
Design - mellan kreativitet och effektivitet
God design är en balansgång. Den ska vara ny, men inte alltför avvikande, och samtidigt ta hänsyn till ekonomi, funktion och marknadens krav. Dessutom ska den enkelt kunna användas på nya produkter och även förändras i framtiden. Det visar en ny avhandling i industridesign vid Linköpings universitet.
Sidansvarig:
webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2021-04-16