Göm menyn

Att kompensera det förflutna

Upprättelse för personer som utsatts för vanvård i fosterhem och på institution är en svår fråga. I ett 20-tal västerländska länder har övergrepp utretts och i många fall har drabbade fått en officiell ursäkt. Forskaren Johanna Sköld var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning.

Deltagarna utgjordes av forskare från nio länder, företrädare för klientorganisationer och personer som själva haft erfarenhet av att växa upp på barnhem eller i fosterhem.

Johanna SköldVilka frågor stod i fokus för diskussionerna?
-Särskilt fokus låg på hur ekonomisk ersättning har använts i olika länder för att göra upp med det förflutna och ge de drabbade ett erkännande – och vilka lärdomar vi drar från sådana processer. Vi kunde konstatera att det finns tre olika varianter av ersättning. En kollektiv där alla som exempelvis varit på samma plats där det har begåtts övergrepp får ersättning, en individuell där en persons individuella erfarenheter av övergrepp avgör om och hur mycket ersättning som utgår samt fonder där drabbade kan ansöka om rehabilitering och stöd, säger Johanna Sköld.

Vilken variant verkar fungera bäst?
-Det beror på vem man menar att modellen ska fungera bäst för. Under workshopen var det flera som påtalade att den kollektiva modellen innebär mindre belastning för de drabbade – de behöver inte återberätta traumatiska minnen som i sin tur ska värderas av någon annan. Samtidigt är det svårt att anpassa den kollektiva modellen till övergrepp som har skett i fosterhem, där många drabbade har vistats på helt olika ställen och varje historia blir unik.

Har dessa ersättningar fyllt sitt syfte? Har de gett drabbade ett erkännande?
-Flera ersättningsordningar har misslyckats, just för att de drabbades perspektiv har underordnats juridiska och byråkratiska processer. Att klientorganisationer och drabbade involveras i utformningen av upprättelseprocesserna är väldigt viktigt, konstaterade deltagarna under workshopen. När vi berättade om den svenska ersättningsprocessen, där 54 procent av de som sökte ersättning fick avslag, blev de internationella deltagarna chockerade. Ingen annan ersättningsordning i världen har haft så stor andel avslag.

Att drabbade som anser sig vara berättigade till ersättning nekas, hur vanligt är det i andra länder?
-Det är ett stort problem även i andra länder. I Australien samt England och Wales, där stora utredningar pågår just nu, fokuserar man enbart på sexuella övergrepp trots att många barnhems- och fosterbarn fick utstå övergrepp av många andra slag. Detta faktum kommer rimligen att påverka utformningen av eventuella ersättningsordningar framöver i dessa länder.

Fotnot: Workshopen ”Compensating the Past” anordnades den 10-11 november och samlade cirka 25 deltagare på Arbetets museum.

Text: Therese Ekstrand Amaya
Foto: Rebecka Cromdahl

2016-11-28
 

Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Höjda anslag till LiU

Förstärkta forskningsresurser och fler utbildningsplatser. Totalt föreslås Linköpings universitet få 98 miljoner kronor mer 2018 jämfört med i år i budgetpropositionen, varav ungefär hälften är kompensation för höjda priser och löner.

Exploranation gör vetenskap tillgänglig för alla

Vi står inför ett nytt vetenskapligt paradigm eftersom avancerad grundforskning nu kan göras tillgänglig för besökare. Vi kallar det Exploranation. Det sa Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid KAW:s stora jubileumssymposium.

Utmaning för AI att skilja friskt från sjukt

Vilken roll kan artificiell intelligens spela i framtidens sjukvård? Det var ämnet när den amerikanske radiologiprofessorn Eliot Siegel talade på Röntgenveckan 2017 i Linköping. Han sa att medicinsk bildanalys är ett av de svåraste områdena för AI.

Flytande bostäder och översvämningsbara torg – om klimatförändringar i våra städer

När klimatet omkring oss förändras påverkar det våra städer. Om ett plötsligt skyfall eller en värmebölja drar fram, måste invånarna ändå kunna hantera sin vardag. I Sverige arbetar man på flera sätt för att klimatanpassa städerna.

Bo kvar eller inte - de äldre på bostadsmarknaden

Befolkningen i Sverige blir allt äldre. Skall det i framtiden finnas lämpligt boende för alla måste städerna trygga tillgången till bra bostäder som vi kan åldras i. Marianne Abramsson har undersökt hur och varför äldre flyttar.

"Det går inte att bara förbjuda dubbdäcken"

Trafik, och framför allt dubbdäck, river upp partiklar från vägbanorna. Vi andas in dem. Vad vet vi om deras effekter på hälsan? Och vilka strategier är bäst för att komma åt problemet i städerna?

Vallastaden kan bli en smart stad

Linköpings nya stadsdel Vallastaden har potential att bli en smart stad eftersom man tänkt på resurseffektivitet och det sociala. I förlängningen skulle det även kunna ge ekonomisk hållbarhet, säger Malin Granath, informatikforskare vid LiU.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Thu Sep 21 14:44:30 CEST 2017