Homepage
Att kompensera det förflutna
Upprättelse för personer som utsatts för vanvård i fosterhem och på institution är en svår fråga. I ett 20-tal västerländska länder har övergrepp utretts och i många fall har drabbade fått en officiell ursäkt. Forskaren Johanna Sköld var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning.
Deltagarna utgjordes av forskare från nio länder, företrädare för klientorganisationer och personer som själva haft erfarenhet av att växa upp på barnhem eller i fosterhem.
Vilka frågor stod i fokus för diskussionerna?
-Särskilt fokus låg på hur ekonomisk ersättning har använts i olika länder för att göra upp med det förflutna och ge de drabbade ett erkännande – och vilka lärdomar vi drar från sådana processer. Vi kunde konstatera att det finns tre olika varianter av ersättning. En kollektiv där alla som exempelvis varit på samma plats där det har begåtts övergrepp får ersättning, en individuell där en persons individuella erfarenheter av övergrepp avgör om och hur mycket ersättning som utgår samt fonder där drabbade kan ansöka om rehabilitering och stöd, säger Johanna Sköld.
Vilken variant verkar fungera bäst?
-Det beror på vem man menar att modellen ska fungera bäst för. Under workshopen var det flera som påtalade att den kollektiva modellen innebär mindre belastning för de drabbade – de behöver inte återberätta traumatiska minnen som i sin tur ska värderas av någon annan. Samtidigt är det svårt att anpassa den kollektiva modellen till övergrepp som har skett i fosterhem, där många drabbade har vistats på helt olika ställen och varje historia blir unik.
Har dessa ersättningar fyllt sitt syfte? Har de gett drabbade ett erkännande?
-Flera ersättningsordningar har misslyckats, just för att de drabbades perspektiv har underordnats juridiska och byråkratiska processer. Att klientorganisationer och drabbade involveras i utformningen av upprättelseprocesserna är väldigt viktigt, konstaterade deltagarna under workshopen. När vi berättade om den svenska ersättningsprocessen, där 54 procent av de som sökte ersättning fick avslag, blev de internationella deltagarna chockerade. Ingen annan ersättningsordning i världen har haft så stor andel avslag.
Att drabbade som anser sig vara berättigade till ersättning nekas, hur vanligt är det i andra länder?
-Det är ett stort problem även i andra länder. I Australien samt England och Wales, där stora utredningar pågår just nu, fokuserar man enbart på sexuella övergrepp trots att många barnhems- och fosterbarn fick utstå övergrepp av många andra slag. Detta faktum kommer rimligen att påverka utformningen av eventuella ersättningsordningar framöver i dessa länder.
Fotnot: Workshopen ”Compensating the Past” anordnades den 10-11 november och samlade cirka 25 deltagare på Arbetets museum.
Text: Therese Ekstrand Amaya
Foto: Rebecka Cromdahl
2016-11-28
Lika intresserade
Heligt maktlustspel
Snart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.
Akademisk bojkott mot USA
Riskfylld perfektionism
social hållbarhet
Kritiserar socialstyrelsen
träffade ÖB
klimatvänligare bränsle
äger rockscenen
när forskare möter sårbarhet
Malin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.
spelkurs gav AF-pris
LinTek på Nobelfest
Kårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.
Ger studenter ny bild av afrika
global mediahit
Hälsa som religion
Svart i Sverige
sista filmen
Revolutionerande ordvrängeri
Upprättelse för vanvård
succé för Master i migration
Följ LiU-nytt
Nyhetsbrevet LiU-nytt
Nyheternas RSS-flöde
Notiser
Nytt nyhetsbrev om forskning och samverkan vid LiU
I nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan på Linköpings universitet. Genom att prenumerera får du också inbjudningar till intressanta seminarier och konferenser som kopplar till forskning och samverkan i regionen.
De programmerar framtidens kollega
Vad innebär det att jobba som ingenjör? Det får förstaårsstudenterna på Yi-programmet ta reda på genom ett första tekniskt utvecklingsprojekt – att programmera den samarbetande roboten Yumi från ABB.
Blålysande framsteg för lysdiod i perovskit
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat lysdioder baserat på perovskiter som effektivt avger blått ljus. ”Jag ser det som ett genombrott”, säger LiU-professorn Feng Gao. Upptäckten kan på sikt leda till billig och energieffektiv belysning.
Besöksmaterial om nationalparker ger en problematisk bild av människa och natur
Pandemin har fått många svenskar att bege sig ut i skog och mark och inte minst nationalparkerna har varit välbesökta. LiU-forskare har studerat besöksinformation om svenska nationalparker och resultatet visar att materialet – kanske motsatt sitt syfte – späder på föreställningen om att människan inte är en del av naturen. Nationalparkerna framställs främst som isolerade tillflyktsorter dit man kan fly för att undkomma samhället.
Allmänheten har svårt att uppskatta allvaret i blodförlust
I händelse av en olycka är reaktionen hos den som råkar befinna sig närmast viktig. Forskare har undersökt om allmänheten uppfattar allvaret när en person i deras närhet börjar blöda och om de kan uppskatta hur mycket personen blöder. Resultatet visade en skillnad som hade med offrets kön att göra – hos blödande kvinnor underskattades både blodförlust och livshotande skador. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLoS One.
Kultur och global rättvisa i fokus för kandidatprogrammet Globala studier
Vilken roll spelar kultur i globaliseringen? I det nya kandidatprogrammet Globala studier vid Linköpings universitet är kulturfrågorna centrala. Programmet startar hösten 2021 och ger studenterna grundläggande kunskaper i interkulturella relationer och kulturpolitik i en global kontext, utvecklingsarbete, mänskliga rättigheter, social och ekologisk hållbarhet, migration och global rättvisa.
Forskare kritiska till covid-19-modeller
Rapporter från universitetet Imperial College angående spridningen och effekterna av covid-19 påverkade starkt politiken i flera av Europas länder. Men modellerna som utgjorde underlag har stora brister och kan inte användas för att dra de publicerade slutsatserna, skriver forskare från bland annat Linköpings universitet i Nature.
Sidansvarig:
webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2021-01-15
