Att kompensera det förflutna

Upprättelse för personer som utsatts för vanvård i fosterhem och på institution är en svår fråga. I ett 20-tal västerländska länder har övergrepp utretts och i många fall har drabbade fått en officiell ursäkt. Forskaren Johanna Sköld var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning.

Deltagarna utgjordes av forskare från nio länder, företrädare för klientorganisationer och personer som själva haft erfarenhet av att växa upp på barnhem eller i fosterhem.

Vilka frågor stod i fokus för diskussionerna?
-Särskilt fokus låg på hur ekonomisk ersättning har använts i olika länder för att göra upp med det förflutna och ge de drabbade ett erkännande – och vilka lärdomar vi drar från sådana processer. Vi kunde konstatera att det finns tre olika varianter av ersättning. En kollektiv där alla som exempelvis varit på samma plats där det har begåtts övergrepp får ersättning, en individuell där en persons individuella erfarenheter av övergrepp avgör om och hur mycket ersättning som utgår samt fonder där drabbade kan ansöka om rehabilitering och stöd, säger Johanna Sköld.

Vilken variant verkar fungera bäst?
-Det beror på vem man menar att modellen ska fungera bäst för. Under workshopen var det flera som påtalade att den kollektiva modellen innebär mindre belastning för de drabbade – de behöver inte återberätta traumatiska minnen som i sin tur ska värderas av någon annan. Samtidigt är det svårt att anpassa den kollektiva modellen till övergrepp som har skett i fosterhem, där många drabbade har vistats på helt olika ställen och varje historia blir unik.

Har dessa ersättningar fyllt sitt syfte? Har de gett drabbade ett erkännande?
-Flera ersättningsordningar har misslyckats, just för att de drabbades perspektiv har underordnats juridiska och byråkratiska processer. Att klientorganisationer och drabbade involveras i utformningen av upprättelseprocesserna är väldigt viktigt, konstaterade deltagarna under workshopen. När vi berättade om den svenska ersättningsprocessen, där 54 procent av de som sökte ersättning fick avslag, blev de internationella deltagarna chockerade. Ingen annan ersättningsordning i världen har haft så stor andel avslag.

Att drabbade som anser sig vara berättigade till ersättning nekas, hur vanligt är det i andra länder?
-Det är ett stort problem även i andra länder. I Australien samt England och Wales, där stora utredningar pågår just nu, fokuserar man enbart på sexuella övergrepp trots att många barnhems- och fosterbarn fick utstå övergrepp av många andra slag. Detta faktum kommer rimligen att påverka utformningen av eventuella ersättningsordningar framöver i dessa länder.

Fotnot: Workshopen ”Compensating the Past” anordnades den 10-11 november och samlade cirka 25 deltagare på Arbetets museum.

Text: Therese Ekstrand Amaya
Foto: Rebecka Cromdahl

2016-11-28