Akademisk bojkott mot USA
Över 6000 akademiker har hittills skrivit under ett internationellt upprop om bojkott av akademiska konferenser som hålls i USA i protest mot Trump-administrationens inreseförbud.
I dagsläget har närmare 200 svenska forskare skrivit under, bland annat från LiU.
– För mig är det en slags solidaritetshandling. Trumps invandringsbegränsning är över huvud taget fruktansvärd. Att utestänga forskare från att delta i möten och konferenser drabbar både individer och skadar forskningen som i stort. Forskarvärlden bygger på öppna samtal och det är viktigt att inga röster saknas, säger Anna Kaijser, postdoktor på Tema Miljöförändring.
– Det är så lite man kan göra, men internationellt tror jag ändå forskare har någon form av statusposition. Kan jag i min yrkesroll utöva påtryckningar känns det bra.
Du är dessutom verksam inom ett forskningsområde som USA:s president öppet ifrågasätter.
– Ja, jag är extremt oroad över det som händer i USA. Det är först de senaste åren som det börjat hända något och politiker kunnat enas om internationella klimatavtal. Nu finns en risk att de förlorar i tyngd. USA har spelat en stor roll i klimatarbetet, men Trump-administrationens hållning kan både påverka det allmänna medvetandet om klimatförändringarna och den politiska viljan till åtgärder.
– Klimatskepsisen tycks också sammanfalla också med allmänt högerextrema och fascistiska åsikter. Det ser jag som ett obehagligt mönster, säger Anna Kaijser.
Bengt-Göran Martinsson, professor i litteraturvetenskap på Institutionen för kultur och kommunikation skriver sällan på upprop av olika slag – men nu såg han skäl att göra det:
– Det generella inreseförbudet i USA hindrar det akademiska utbytet på ett sätt som inte är acceptabelt. De negativa följderna är orimliga, både för forskningen i stort och för kunskapsindustrin. Det hindrar deltagandet på konferenser och det drabbar gästforskare och enskilda forskningsinsatser.
Skulle inte en bojkott också drabba forskarsamhället i USA, om det skulle bli isolerat?
– Jag skulle nog vilja säga att president Trump i det här fallet skjuter på sina egna. Inreseförbudet drabbar framför allt amerikanska forskargrupper vars medarbetare plötsligt inte kan verka i USA.
Tara Mehrabi, doktorand i genusvetenskap på LiU, ser många anledningar att underteckna det internationella uppropet om bojkott.
– För mig, som muslimsk iransk kvinna och feministisk forskare, är det lika mycket en personlig som politisk fråga. Som akademiker förstår jag värdet av internationella konferenser, samarbeten och program. Att bojkotta sådana evenemang är ett akademiskt motstånd för mig. Vad jag hoppas på är till exempel omfördelning av internationella medel och omlokalisering av konferenser som inte har sådana inhumana regleringar, säger hon.
– Internationella konferenser ska vara öppna och toleranta rum för intellektuellt utbyte för alla. De ska vara rum där personer med olika bakgrunder och nationaliteter kan mötas och samarbeta bortom olikheterna. Bannlysningen av muslimer exkluderar inte bara epistemologiska ståndpunkter från den muslimska världen och dess perspektiv, utan hindrar också muslimska forskares möjligheter till vetenskapligt utbyte, internationella samarbeten, gemensamma publikationer samt framtida arbetstillfällen.
– Bojkotten handlar för mig om en solidaritets- och motståndshandling för att visa att inreseförbudet för muslimer till USA – eller rent allmänt för alla typer av utpekande av grupper utifrån religion, nationalitet, kön, sexualitet, funktionalitet etc inte är okej. Att det kommer att föra med sig konsekvenser.
Fotnot: Det planeras även en protestmarsch till stöd för vetenskap och forskning i Stockholm den 22 april: Science March Sthlm
Call for an Academic Boycott of International Conferences held in the US
Bilder: Wikipedia Commons samt Linköpings universitet
Text: Gunilla Pravitz
2017-02-07
Lika intresserade
Heligt maktlustspel
Snart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.
Akademisk bojkott mot USA
Riskfylld perfektionism
social hållbarhet
Kritiserar socialstyrelsen
träffade ÖB
klimatvänligare bränsle
äger rockscenen
när forskare möter sårbarhet
Malin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.
spelkurs gav AF-pris
LinTek på Nobelfest
Kårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.
Ger studenter ny bild av afrika
global mediahit
Hälsa som religion
Svart i Sverige
sista filmen
Revolutionerande ordvrängeri
Upprättelse för vanvård
succé för Master i migration
Följ LiU-nytt
Notiser
Nya vägar att vässa ingenjörsutbildningen
Användandet av fysiska föremål i undervisningen och digital mätning av studenternas arbete är två sätt att utveckla framtidens ingenjörsutbildningar. Behovet av utveckling ökar i takt med att industrin förändras. Det är slutsatser i en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
Robotar underlättar återtillverkningsprocesser
Återtillverkning är ett sätt att ta tillvara på värdet hos redan tillverkade produkter. Forskare vid Linköpings universitet, LiU, har lyckats visa potentialen för automation inom reparation och återtillverkning.
Forskning på distans: Camilla Forsberg
I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget i dag? Vilka erfarenheter har de dragit, vilka fördelar och nackdelar kan finnas? I den här serien får åtta LiU-medarbetare berätta om sin forskning respektive undervisning.
Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken
Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.
LiU-studenter vinner SM i företagsvärdering
Vad är byggkoncernen Skanska värd? Ska den som handlar i företagets aktier köpa, sälja eller behålla? Svaren på de frågorna har gjort fem
ekonomstudenter från LIU till svenska mästare i företagsvärdering.
Undervisning på distans: Mattias Ekstedt
I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget i dag? Vilka erfarenheter har de dragit, vilka fördelar och nackdelar kan finnas? I den här serien får åtta LiU-medarbetare berätta om sin forskning respektive undervisning.
Medicinsk teknik är en stark profil
I gränsområdet mellan teknik och medicin pågår en febril forskningsaktivitet runtom på Linköpings universitet. Tillsammans utgör det en viktig LiU-profil med goda förutsättningar att ytterligare stärkas – det framgick under en digital konferens som Institutionen för medicinsk teknik bjudit in till.
Sidansvarig:
webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2021-02-26