Människan ska göra systemen säkrare
Automatisering bidrar till en säkrare och effektivare trafik, men för också med sig nya risker. Jonas Lundberg, biträdande professor vid Avdelningen för medie- och informationsteknik leder ett fyraårigt forskningsprojekt som ska bidra till bättre och effektivare utbildningar för lotsar och flygledare.
Människan kommer inom överskådlig framtid att stå för sista linjens försvar i de automatiserade systemen. När automatiken inte fungerar måste människor träda in och ta över kommandot. Men det betyder också att operatören, flygledaren eller lotsen måste ha djupa kunskaper om hur automatiken fungerar, vilka data som ligger som underlag och hur resultatet visas upp.
I det fyraåriga forskningsprojektet Reskill ska nu forskare vid Avdelningen för Medie- och informationsteknik, Campus Norrköping, tillsammans med Luftfartsverket och Sjöfartsverket, ta fram ett koncept som stärker utbildningarna av i första hand flygledare och lotsar. Industrin deltar genom Saab Digital air traffic solutions. En doktorand finns även på Chalmers i Göteborg
Redan i dag kan en flygledare leda trafiken på en flygplats på distans via skärmar och automatiska system, något som exempelvis sker i Sundsvall och Örnsköldsvik.
– Det är viktigt att vi kan utbilda och vidareutbilda för automation. Vi behöver effektiva utbildningar där vi även på ett objektivt sätt kan försäkra oss om att individen kommer att klara sina uppgifter. Människan, i vårt fall flygledaren, har en viktig roll i våra säkerhetskritiska system, säger Billy Josefsson, ansvarig för område Automation and Human Performance vid Luftfartsverket.
En lots behöver i sin tur kunna leda många olika typer av fartyg i känsliga farvatten, vart och ett med sitt egen automatiserade system.
– Det är viktigt att våra lotsar håller sig uppdaterade och att vi följer med i den tekniska utvecklingen som går mot allt mer automatiserade system, säger Lennart Forsström, chef för affärsområde lotsning vid Sjöfartsverket.
I projektet ska forskarna till en början studera hur flygledaren respektive lotsen arbetar i dag. Var ligger deras uppmärksamhet och hur reagerar han eller hon på olika signaler från de automatiska systemen? Testerna ska göras i verkliga situationer eller på de simulatorer som används för träning på exempelvis Sturup/Malmö flygplats och i Göteborgs hamn. Avancerade simulatorer ska också installeras vid LiU:s campus Norrköping, en för flygledning och en bryggsimulator för träning av lotsar.
Forskarna ska använda flera olika metoder, från ögonavläsning och mätning av stressnivåer till rena beteendestudier. Resultatet av hur operatörerna får fram en korrekt lägesbild med hjälp av det datorstöd som finns i dag visualiseras också och integreras i simulatormiljön. Visualiseringen fungerar även som stöd för instruktörer.
Som ett sista steg ska projektet också utvärdera i vilken grad visualiseringarna underlättar för operatörerna att verkligen förstå vad som händer så att de kan agera utifrån det.
– Forskningsmässigt handlar projektet om en kombination av flera discipliner, som beteendeforskning, visualisering, interaktionsdesign och datamining – att ta fram det viktiga ur stora mängder data, konstaterar Jonas Lundberg.
Reskill finansieras genom Trafikverkets offentliga medel för forskning och innovation, genom Luftfartsverket och Sjöfartsverket.
Foto: Thor Balkhed, Monica Westman, Jonas Lundberg
Lika intresserade
Heligt maktlustspel
Snart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.
Akademisk bojkott mot USA
Riskfylld perfektionism
social hållbarhet
Kritiserar socialstyrelsen
träffade ÖB
klimatvänligare bränsle
äger rockscenen
när forskare möter sårbarhet
Malin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.
spelkurs gav AF-pris
LinTek på Nobelfest
Kårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.
Ger studenter ny bild av afrika
global mediahit
Hälsa som religion
Svart i Sverige
sista filmen
Revolutionerande ordvrängeri
Upprättelse för vanvård
succé för Master i migration
Följ LiU-nytt
Notiser
Nu kan du åka med i framtidens bussar
Nu börjar Linköpings första självkörande buss att rulla på Campus Valla. Från och med idag finns möjligheten att åka med i detta rullande forskningsprojekt.
Här rullar forskningen fram
För fem år sedan skrev LiU och VTI under ett strategiskt samarbetsavtal. Nu rullar de självkörande bussarna på Campus Valla – projektet ELIN är ett konkret och synligt resultat av avtalet.
Klimatmecka under en vecka för LiU-forskare
FN:s klimatkonferens är igång och har samlat världens länder. Bland nästan 30 000 delegater finns också två forskare från Linköpings universitet.
Tre LiU-forskare blir Wallenberg Academy Fellows
Tre LiU-forskare, Emil Björnson, Magnus Jonsson och Marcin Szczot, har utsetts till Wallenberg Academy Fellows. Genom femåriga forskningsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ges unga forskare möjlighet att göra viktiga vetenskapliga genombrott.
Trådlös kommunikation på metervara
Är det dålig täckning för mobilerna? Köp då några meter radioremsa och sätt upp den där den inte syns. Forskare vid LiU och Ericsson har tillsammans tagit fram en patenterad teknik som kommer att göra detta möjligt; antenner på metervara.
Kastrering av män byggde på kunskap om kvinnans kropp
För män med prostataproblem var kastrering länge en behandlingsmetod. Men besluten om kastrering i början av 1900 grundade sig i att man trodde att mannens prostata motsvarade kvinnans livmoder. En ny avhandling från Linköpings universitet vänder på föreställningen om mannen som norm i medicinhistorien.
Kan idrott för tjejer bidra till bättre integration?
Kan satsningar på idrott riktade speciellt till tjejer i utsatta bostadsområden bidra till minskad segregation? Det ska Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete, undersöka i ett nytt forskningsprojekt.
Sidansvarig:
webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2019-12-06