Göm menyn

Snabbare hjälp vid framtida kriser

Scenario tågolycka

Vilka olyckor och katastrofer kan vi vänta oss i framtiden? Hur ser krisberedskapen ut? Kan andra än räddningstjänsten göra räddande insatser? Det är några av de frågor som det femåriga forskningsprojektet Framtidens skadeplats ska svara på.

Många intresserade mötte upp från räddningstjänsten, brandförsvaret, polisen, regionen och universitet när forskningsprogrammet Framtidens skadeplats bjöd in till möte mellan forskare och praktiker. Programmet startade 2015, drivs inom Carer, Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem vid LiU, finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och ska pågå till 2020.

Tobias Andersson Granberg, universitetslektor vid Avdelningen kommunikations och transportsystem, deltar i Framtidens skadeplats, men leder även Eskort-projektet, finansierat av Norrköpings fond for forskning och utveckling. Eskort står för effektivt sambruk av kommunala resurser för ökad säkerhet och trygghet.

Tobias Andersson Granberg– Vi tittar på vilka andra resurser som finns tillgängliga, som kan åka till en skadeplats och göra en första insats i väntan på räddningstjänsten, säger Tobias Andersson Granberg.

Snabb hjälp är a och o vid katastrofer och olyckor. Centraliserade räddningsresurser gör att det ibland är en bit att åka för brandbilar och ambulanser. Men finns det något man kan göra på en skadeplats i väntan på de professionella resurserna? Vem kan göra något och i så fall vad?

Forskarna har tittat på såväl blåljuspersonalen som på frivilliga och på det de kallar semiprofessionella. En semiprofessionell får betalt för sitt arbete, men har en annan huvuduppgift. De identifierade ett antal tänkbara grupper, som räddningstjänstens dagpersonal, hemtjänsten, fastighetsskötare eller väktare.

Räddningstjänstens egen dagpersonal ansågs vara de mest närliggande och de såg också positivt på den nya utmaningen.

–  Vi testade nio personer på några av de larm som kom in förra året, 130 olyckor av olika slag, säger Tobias Andersson Granberg.

Testpersonerna fick en smart app i telefonen som larmade när hjälp behövdes. Den som kunde åka kvitterade larmet, vilket gav forskarna information om hur ofta en semiprofessionell skulle ha hunnit fram till skadeplatsen före räddningstjänsten.

–  Vid 45 av olyckstillbuden hade de semiprofessionella kunnat komma fram snabbare och vid 70 procent av olyckorna var någon av de nio semiprofessionella redo att rycka ut. Däremot har vi inte undersökt ännu vilken nytta de hade kunnat göra. Det återstår att ta reda på, säger han.

Eskort är bara en del av Framtidens skadeplats som innehåller flera olika delar. Ett tiotal olika scenarier på tänkbara framtida kriser byggs upp, som tågolyckan på bilden ovan. Nya aktörer och organisationsformer tas också upp, där ingår Eskort-projektet. Skadeplatslogistik är ett annat viktigt område, hur man kan optimera insatserna så att rätt kompetens och utrustning finns på rätt plats. Även här handlar det om att dra nytta av mobila tekniker.

Ytterligare ett område gäller fungerande larmkedjor där larmoperatören har en nyckelfunktion som borde kunna utvecklas.

Rebecca Stenberg– Idag är alarmering ett mycket komplext fält. Utöver SOS Alarm som hanterar nödnumret 112 finns en mängd olika aktörer som hanterar larm och alarmering. Här är det viktigt att tydliggöra vem som har rätt att göra vad. Larmoperatörerna behöver både kompetens och förutsättningar att klara framtidens krav, säger Rebecca Stenberg, universitetslektor vid Avdelningen för företagsekonomi vid LiU. 

Stefan Holgersson, polis på halvtid och docent på Avdelningen för informatik vid LiU på andra halvtiden, beskrev framtidens ledningscentraler. Stora centraliserade ledningscentraler har fördelar men operatörerna förlorar den lokala förankringen.

– När någon larmar att det har hänt en olycka vid den stora kranen, eller vid det gamla hundstallet – hur många vet var det är? I Jämtland finns det flera hundra platser som heter Böle, konstaterar han också, som ett par av många exempel.

Men för att behålla den lokala förankringen kan man istället skapa virtuella ledningscentraler där operatörerna upplever att de sitter tillsammans för att också få de fördelar och överblick som den större centralen ger.

Magnus Bång, universitetslektor vid Institutionen för datavetenskap talade om de uppkopplade prylarna och sakernas internet och hur tekniken kan bidra till framtidens skadeplats. Just nu pågår tester med den uppkopplade brandbilen exempelvis.

– Vi har kopplat upp i princip varenda pryl som finns i en brandbil i Göteborg, en i Malmö och en här i Östergötland, berättar han.

Nu kan forskarna följa brandbilarna, var de är och vilka verktyg som används för vilken typ av utryckning.

Carl-Oscar Jonsson och Magnus Bång– Om något försvinner så ser vi det också, i framtiden kommer ingen heller att kunna stjäla din cykel, säger Magnus Bång.

I en annan del av projektet studerar forskarna hur man kan träna för att bli effektivare.
– Stora dyra övningar är inte alltid det bästa, det beror på vad syftet är med övningen, säger Carl-Oscar Jonsson från Katastrofmedicinskt centrum. (bilden till höger Carl-Oscar Jonsson och Magnus Bång)

– Korta men frekventa övningar för exempelvis brandmän och ambulanspersonal, med stöd för virtuella möten, kan vara ett viktigt komplement till storskaliga övningar och erfarenhetsutbyten. Färdigheter och kunskaper behöver hållas aktuella, konstaterar han.

Framtidens skadeplats

Framtidens skadeplats finansieras av MSB med 20 miljoner under fem år, 2015 – 2020. Projektledare är Sofie Pilemalm, biträdande professor i informatik vid LiU, som också är föreståndare för Carer, centrum för forskning inom respons- och räddningssystem.

Läs mer Om CARER och Framtidens skadeplats

Foto: tågolyckan är ett scanario inom forskningen, foto Tobias Andersson Granberg: Thor Balkhed


Monica Westman Svenselius 2017-02-08
monica.westman@liu.se



Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Digitala tvillingar hjälpmedel för skräddarsydd medicinering

Avancerade datormodeller av sjukdomar kan användas för att förbättra diagnos och behandling. Målet är att utveckla modellerna till ”digitala tvillingar” av enskilda patienter för att kunna prova ut den bästa medicinen för just den patienten.

Autonoma fordon lär sig runda hinder

Kristoffer Bergman, doktorand vid avdelningen Reglerteknik, har i sin licentiatavhandling tagit fram metoder som får autonoma farkoster att hitta den snabbaste eller mest energisnåla vägen från start till mål, även om det finns hinder på vägen.

Andreas Nobel hyllar hållbart trä

Trä är det ultimata materialet för tillverkning av möbler, hävdar Andreas Nobel, nytillträdd professor i möbeldesign vid Malmstens Linköpings universitet. Kärleken till trä får honom att rysa när formgivning och träslag i en möbel inte talar samma språk.

Tjejer med självskadebeteende påverkas starkare av sociala medier

Unga tjejer med självskadebeteende upplever i en simulering av sociala medier att de får mer negativ feedback än de faktiskt får. De tar också ogilla-markeringar hårdare. Det visar Irene Perini, forskare vid CSAN, i en nyligen publicerad artikel.

Hör vi dåligt är risken större att drabbas av demens

Demenssjukdomar breder ut sig och är ett hot mot folkhälsan. Forskning har visat att det finns en länk mellan sjukdomen och hörselproblem. Vad kan man göra för att förhindra eller bromsa demens? Det var ett av de ämnen som diskuterades under en internationell forskningskonferens i Linköping.

Smärtsignalering hos människa snabbare än man trott

Smärta kan signaleras lika snabbt som beröring, enligt en ny studie av forskare vid bland annat LiU. Upptäckten att människan har ett snabbt smärtsignaleringssystem utmanar den rådande bilden av smärta. Studien publiceras i tidskriften Science Advances.

Biogas ökar pappers- och massabrukens kapacitet

Avloppsströmmarna från sulfatmassabruken har hittills ansetts för svåra att röta till biogas, detta trots att de innehåller stora mängder organiska ämnen. Eva-Maria Ekstrand, Tema Miljöförändring, har i sin doktorsavhandling hittat en lösning.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2019-08-16