Göm menyn

Miljön kräver ny myndighetsstruktur

Om vi ska få en fossilfri fordonsflotta till 2030 behövs både en större politisk vilja och en ny myndighetsstruktur, dundrade både LiU-professor Mats Eklund och Tekniska verkens Klas Gustafsson vid två skilda seminarier under Almedalsveckan.

Övergången till fossilfria bränslen går långsamt, 90 procent av alla transporter på väg går fortfarande med fossila bränslen. En propp finns i Bryssel, men det största hindret är svenska myndigheter som var för sig lägger krokben på utvecklingen.

Klas Gustafsson med flera- Problemet är att hela Myndighetssverige arbetar i stuprör. Biogasen står exempelvis inför tre olika dödshot från tre olika myndigheter. Ingen tar ansvar för hängrännorna, dundrar Klas Gustafsson, vice vd för Tekniska verken i Linköping.

Även LiU-professorn i industriell miljöteknik Mats Eklund riktar stark kritik mot myndigheter, som Naturvårdsverket:

- Myndigheterna har skygglappar och svarar inte mot de miljöutmaningar vi står inför. Naturvårdsverket ser hela miljöfrågan som ett föroreningsproblem och jagar riktvärden. De är totalt stigberoende och ser inga kretslopp. Vi kanske inte ens behöver en energimyndighet – vi behöver skära Myndighetssverige på en annan ledd.

Hoppet står ändå till politiken, anser Mats Eklund:

- Politiker har som uppgift att se helheter och väga intressen mot varandra.

Cecilie Tenfjord-Toftby, moderat ledamot i Energikommissionen, tackade för förtroendet och konstaterade att vi i dag har en 15 år gammal miljöbalk där klimatmålen inte ens finns inskrivna.

- Som politiker måste vi bli mer förutseende och inte vänta med att agera tills problemen uppstår, sa hon.

- Det är mycket som parterna är överens om, men det är svårt att få upp de här frågorna på agendan så att något händer, det sker först när det är kris, instämde Mats Eklund.

Det finns dock goda tecken: I Sverige materialåtervinner vi mer än vi energiåtervinner och mindre än en procent av vårt avfall läggs på deponi.

- Det är enastående i världen, säger Klas Gustafsson, liksom att vi har kopplat samman två tekniska system: avloppsrening och kollektivtrafik.

Det gäller alltså att vidga systemgränserna. Grisar, jordbruk och odling ger var för sig upphov till miljöproblem, men kopplar man samman dem ger det miljömässiga fördelar.

Mats Eklund- År 2030 kommer den globala medelklassen att uppgå till 4,8 miljarder människor, det är en oerhört positiv utveckling som också innebär att vi behöver bli 20 gånger effektivare i att hantera resurser. Så stor effektivisering av resursanvändningen är bara möjlig om vi tittar på systemen, förklarar Mats Eklund.

Han ger ett exempel från tomatodlingen i Elleholm, Mörrum.

- Energin för att odla en tomat på 100 g i en vanlig odling ger upphov till 100 g koldioxid, ett kilo tomater ger därför 1 kg koldioxid. Men på Elleholms gård värms anläggningen upp av överskottsvärme från Södra Cell och elen framställs av förnyelsebar råvara. En tomat på 100 gram ger hos dem upphov till 5 g koldioxid.

Lösningarna finns alltså, men det krävs politiker och myndigheter som kan och vågar tänka cirkulärt.

Några av de akuta utmaningar som politiker och myndigheter har att hantera, fritt sammanställt från två av Almedalsveckans seminarier: Cirkulär stafett, arrangerad av Linköpings universitet, samt Cirkulär ekonomi på riktigt, arrangerad av Regional Energi:

Mats Eklund och Klas GustafssonDe tre hoten mot biogasen:

1. Fossilfria bränslen är skattebefriade fram till årsskiftet på dispens från EU, men vad händer sen?

2. Naturvårdsverket vill ha tillbaka fosfor till markerna, men har föreslagit ett gränsvärde för kadmium som är fyra gånger lägre än för den potatis vi äter. Går det igenom slår det undan möjligheten att utnyttja biogödsel (som har fördelen att fosfor, mikroorganismer och mullämnen återförs till markerna). Energikrävande handelsgödsel som bryts i gruvor skulle istället gynnas.

3. Oklart hur det ser ut med förmånsvärden på miljöbilar, köper man en ny bil vill man veta vad det kostar att använda den.

Dessutom:

Biogasen ses och bedöms enbart som bränsle när det i själva verket levererar värde i många led och sluter ett antal kretslopp.

Biogasproducenter tvingas mäta sina metanläckor, medan naturgasleverantörerna inte har sådana krav.

Oklara skatteregler och ekonomiska incitament gör det omöjligt för de åkerier som i dag gått över till biodiesel för transporter att veta om de är vinnare eller förlorare i morgon.

Frihandel råder för handel med jungfruliga råvaror medan motsatsen gäller för de återbrukbara råvarorna. 

Dagens avfallsförordning är urmodig och hindrar utvecklingen av cirkulära system.

Klas Gustafsson har också lagt märke till en märklig detalj:

- En liter diesel är alltid en liter diesel, det går aldrig åt någon energi att producera den och på något vis skuttar den själv till macken. När man jämför med etanol specificerar man alltid noga vad etanolen kostar att producera och transportera till macken. Visst är det konstigt? frågar han retoriskt.

 

Energikommissionen

Kommissionen, som består av ledamöter från de åtta olika riksdagspartierna, har fram till i januari 2017 på sig att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken i Sverige

Seminarierna som refereras i artikeln

Cirkulär stafett, anordnad av Linköpings universitet, deltagare: Mats Eklund, LiU, Anders Carlsson, LiU, Martin Karlsson, LiU, Klas Gustafsson, Tekniska verken, Patrik Lindergren, Chargestorm, Karin Warverud, Energifabriken, Peter Erlandsson, Lantmännen och Tomas Kjellquist, Biototal.

Cirkulär ekonomi på riktigt, anordnad av Regional Energi – en sammanslutning av 19 kommunala energibolag. Deltagare: Klas Gustafsson, Tekniska verken, Mats Eklund, LiU, Cecilie Tenfjord-Toftby (m) Energikommissionen och Nils Hillerbrand, (mp) kommunalråd, Linköping. Följ länken ovan för videoklipp.

Fler relaterade länkar

Vi vill konkurrerar ut de fossila bränslena, debattartikel i Dagens Samhälle 26 juni 2015, signerad Mats Eklund, Martin Karlsson, Anders Carlsson, Klas Gustafsson, Per Erlandsson, Karin Varverud med flera.

Avdelningen för industriell miljöteknik


Monica Westman Svenselius 2015-07-07
monica.westman@liu.se



Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Bygger datalabb för AI-utveckling på medicinska bilder från SCAPIS

Samma teknik som utnyttjas för att göra deepfake-videor ska användas av forskare till att skapa AI-genererade medicinska bilder. De syntetiserade bilderna ska representera data från SCAPIS-studien om hjärt- och lungsjukdom och kunna användas till forskning om AI-lösningar för vården.

AI- forskning i väntans tider

EU-kommissionen har nyligen stakat ut vägen för en gemensam satsning på artificiell intelligens. ”Detta ligger helt i linje med de tankar vi har framfört inom det Europeiska forskarnätverket CLAIRE”, säger LiU-forskaren Fredrik Heintz.

Hur ska vi bygga förtroende för robotarna?

Redan idag används artificiell intelligens på många områden för att underlätta människans jobb, exempelvis i produktion och vid beslutsfattande. Men framöver kan AI även komma att användas för att vårda människor, och då är det robotar som ska göra jobbet. Två forskare vid Linköpings universitet ska leda ett nytt projekt om förtroende och tillit i förhållandet mellan människa och robot.

LiU-studenter bäst i Sverige på företagsvärdering

Professionella aktieanalytiker sätter ”behåll” eller ”köp”, men studenterna
från LiU rekommenderar ”sälj” för bygghissföretaget Alimak. Med den analysen har de precis vunnit SM i företagsvärdering för ekonomistudenter.

Humanistdygnet vill få oss att tänka nya tankar

Nu är det dags igen. Lördag den 19 september kommer kårhuset Kollektivet i Linköping att fyllas med humanister. I tolv timmar kommer föreläsningar och panelsamtal kring vetenskap och kultur att varvas med musik, dans, konst och teater.

Kandidat till rektor för Linköpings universitet presenteras för samråd

Universitetsstyrelsens rekryteringsgrupp har beslutat att för samråd om ny rektor föra fram professor Jan-Ingvar Jönsson, Linköpings universitet.

Ämneslärarprogrammen vid LiU bland de bästa i landet

Vid Universitetskanslersämbetets granskning av landets ämneslärarutbildningar får Linköpings universitet fortsatt toppbetyg. Statistiken visar att LiU är det enda lärosätet som fått godkänt för sin ämneslärarutbildning i matematik, åk 7-9.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2020-02-27