Fem minuter med ...

… Rolf Holmqvist, professor i klinisk psykologi vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

I ett inlägg på DN Debatt (14/1) kritiserar 17 nordiska psykoterapiforskare de nya nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen lagt fram om vård vid depression och ångestsyndrom. De svenska riktlinjerna skiljer sig nu avgörande från de närmaste grannländernas. Enligt forskarna, däribland Rolf Holmqvist, är riktlinjerna i vissa fall baserade på felaktiga tolkningar av aktuell forskning.

Vilka är bristerna i de nya riktlinjerna?
– Det främsta problemet är att de nya riktlinjerna är baserade på en snäv och ensidig tolkning av forskningen inom området. Det är anmärkningsvärt att alla våra grannländer ser annorlunda på forskningsläget och ger relativt lika och mycket öppnare rekommendationer.

I Socialstyrelsens riktlinjer rekommenderas enbart biologisk behandling (antidepressiva läkemedel och ECT) vid behandling av svår depression. Psykoterapi som behandlingsform tas inte upp alls. Detta står i kontrast till de danska riktlinjerna, där det finns en stark rekommendation att erbjuda dessa patienter både psykoterapi och läkemedel.

Finns det en tradition hos svenska läkare att bara föreslå läkemedel?
– Nej, det finns det inte alls, utan det är den ensidiga tolkningen av forskningen som leder till onyanserade riktlinjer. Visst kan man säga att en viss behandling har bättre forskningsunderlag än andra, men förslaget bygger i vissa fall på rent felaktiga uppfattningar om forskningsläget. Man avråder till exempel från behandlingar där forskningen är svag men den kliniska bevisningen är stark, som familjeterapi för ungdomar. Man skall ha i åtanke att en psykiatrisk diagnos inte kan likställas med en orsaksbaserad medicinsk diagnos, utan är en samlingsbeteckning för olika symptom. Vissa svårt deprimerade patienter har stor nytta av samtalsterapi, medan andra inte har det. Patienter och deras behov är olika. Dessutom spelar också patientens preferenser för typen av behandling en viktig roll för hur lyckad behandlingen blir.

De 17 forskarna bakom debattinlägget ser också brister i forskningsunderlaget som ligger till grund för rekommendationerna för behandling av ångestsyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, social fobi och depressioner hos ungdomar. Forskarna kritiserar dessutom Socialstyrelsen för utebliven diskussion om randomiserade studier av psykologisk behandling.

Vad borde göras annorlunda?
– Vi vill att riktlinjerna ses över och att en omarbetning av dem sker med hjälp av forskare som har en bredare syn på fältet. Omarbetningen måste ske med hjälp av forskare som är insatta i modern psykoterapiforskning och de får gärna komma från andra länder.

Text: Susanna Lönnqvist
Bild: Gunilla Pravitz

2017-01-18