Göm menyn

Sårbarhet ämne för internationell oral history-konferens

barn framför raserad stad
Vad händer med grupper eller individer när de definieras som sårbara? Om den frågan handlade Malin Thor Turebys keynote-föreläsning på en internationell konferens nyligen.

Malin Thor Tureby, biträdande professor vid institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK, var en av huvudtalarna när Finnish Oral History Network (FOHN) anordnade sitt sjätte internationella symposium i Helsingfors i slutet av november, denna gång med temat ”Fragile memories: Doing Oral History with Vulnerable Narrators”. 

Vad handlade din föreläsning om?

– I min inledande keynote talade jag om de etiska och metodologiska utmaningar som vi forskare ställs inför i arbetet om och med personer och grupper som på olika sätt definieras som sårbara. Utifrån min egen mångåriga forskning om och med den judiska minoriteten i Sverige diskuterade jag vad som händer när grupper eller individer definieras som sårbara av samhället, men även av vetenskapen. De tillskrivs ofta en maktlöshetsposition och fråntas förmågan att agera på egen hand, men det går att förändra. I min föreläsning reflekterade jag över hur vi med hjälp av oral history som redskap kan försöka lösa upp motsättningen mellan sårbarhet och handling och diskuterade utifrån min egen forskning om och med judiska flyktingar i Sverige och Nordiska museets insamling ”Judiska minnen” hur detta kan åstadkommas.

Vad var det viktigaste med konferensen som helhet?

– Att bredda forskningens förståelse av sårbarhet. Forskningsprojekt kan till exempel undersöka hur enskilda individer hanterar minnen eller återhämtar sig från följderna av naturkatastrofer eller andra traumatiska händelser eller situationer såsom fattigdom, krig eller andra erfarenheter av våld. Sårbarhet diskuterades även ur ett maktperspektiv, om brist eller tillgång till makt och konsekvenser där av för människors och gruppers liv i det förflutna och i samtiden.  Och så ställdes frågor om hur forskare och personer som arbetar med muntlig historia definierar individer eller grupper som sårbara och vilken inverkan detta kan ha på vilken ny vetenskaplig kunskap som skapas.

Vad händer inom fältet oral history just nu? Vilka forskningsfrågor är aktuella?
– Forskare inom oral history har länge bland annat arbetat med hur människor minns och skapar mening kring svåra och traumatiska händelser i det förflutna. Just nu pågår flera projekt runt om i världen som söker att förstå och dokumentera samtida flyktingars erfarenhet i relation till liknande eller icke-liknande flyktingsituationer i det förflutna. Ett ständigt aktuellt tema inom forskningsfältet är även frågor om etik och vår roll och vårt ansvar som forskare i relation till det förflutna och de människor som vi forskar om och med, men även inför de vetenskapliga discipliner som vi verkar inom. Andra teman som diskuteras flitigt är hur den tekniska utvecklingen påverkar forskningsfältet bland annat i relation till hur minnen förmedlas och berättelser konstrueras i olika sociala medier och digitaliseringen av muntliga källor.

Vid årsskiftet inleder Malin Thor Tureby två nya forskningsprojekt med utgångspunkt i oral history. Ett projekt handlar om hur ett berättande kulturarv skapas. Tillsammans med Jesper Johansson på Linnéuniversitetet ska hon dyka ner i Nordiska muséets samlingar för att granska de intervjuer och levnadsberättelser om och med  personer som muséet valt att benämna som ”invandrare”.

I ett annat projekt ska hon forska om och med judiska kvinnor i Sverige för att skriva om deras historia under 1900- och 2000-talet och kvinnornas eventuella erfarenheter av antisemitism och sexism. Båda projekten är finansierade av Vetenskapsrådet.


Anna Valentinsson Tue Dec 20 10:12:15 CET 2016



Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Höjda anslag till LiU

Förstärkta forskningsresurser och fler utbildningsplatser. Totalt föreslås Linköpings universitet få 98 miljoner kronor mer 2018 jämfört med i år i budgetpropositionen, varav ungefär hälften är kompensation för höjda priser och löner.

Exploranation gör vetenskap tillgänglig för alla

Vi står inför ett nytt vetenskapligt paradigm eftersom avancerad grundforskning nu kan göras tillgänglig för besökare. Vi kallar det Exploranation. Det sa Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid KAW:s stora jubileumssymposium.

Utmaning för AI att skilja friskt från sjukt

Vilken roll kan artificiell intelligens spela i framtidens sjukvård? Det var ämnet när den amerikanske radiologiprofessorn Eliot Siegel talade på Röntgenveckan 2017 i Linköping. Han sa att medicinsk bildanalys är ett av de svåraste områdena för AI.

Flytande bostäder och översvämningsbara torg – om klimatförändringar i våra städer

När klimatet omkring oss förändras påverkar det våra städer. Om ett plötsligt skyfall eller en värmebölja drar fram, måste invånarna ändå kunna hantera sin vardag. I Sverige arbetar man på flera sätt för att klimatanpassa städerna.

Bo kvar eller inte - de äldre på bostadsmarknaden

Befolkningen i Sverige blir allt äldre. Skall det i framtiden finnas lämpligt boende för alla måste städerna trygga tillgången till bra bostäder som vi kan åldras i. Marianne Abramsson har undersökt hur och varför äldre flyttar.

"Det går inte att bara förbjuda dubbdäcken"

Trafik, och framför allt dubbdäck, river upp partiklar från vägbanorna. Vi andas in dem. Vad vet vi om deras effekter på hälsan? Och vilka strategier är bäst för att komma åt problemet i städerna?

Vallastaden kan bli en smart stad

Linköpings nya stadsdel Vallastaden har potential att bli en smart stad eftersom man tänkt på resurseffektivitet och det sociala. I förlängningen skulle det även kunna ge ekonomisk hållbarhet, säger Malin Granath, informatikforskare vid LiU.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Thu Sep 21 14:44:30 CEST 2017