Göm menyn

Längtan efter barn

Gunilla SydsjöDen 1 april träder en ny lag ikraft som ger ensamstående kvinnor rätt att insemineras i Sverige med hjälp av spermadonatorer. Det har tidigare varit olagligt.
Gunilla Sydsjö, professor i psykologisk obstetrik och gynekologi, forskar bland annat om par som fått barn via assisterad befruktning. Vad anser du om att det nu blir lagligt för singelkvinnor att insemineras?

– Det är en jättesvår fråga, tycker jag. Många kvinnor åker ju redan utomlands för att få behandlingen privat utförd där, och de betalar själva för den. Men är detta en sjukvårdsangelägenhet som ska bedrivas inom offentlig vård? Jag är både för och emot det. Att hjälpa ofrivilligt barnlösa par är viktigt, men vi måste också ha barnperspektivet. Det är här det blir komplicerat. De här barnen växer upp med bara en förälder, även om självfallet en del av föräldrarna under tiden kommer att skaffa en partner. Men lagstiftaren anser uppenbarligen att pappans roll är oviktig – att ha en mamma räcker. Det är speciellt och det brukar inte låta så.

Men det finns ju redan en massa ensamstående föräldrar, främst mammor, i Sverige.

Tre små barn– Ja, men då finns också en pappa någonstans i alla fall. Och samtidigt vill jag säga att de kvinnor som skaffar barn på egen hand via assisterad befruktning ofta är personer med starka sociala nätverk, de har andra vuxna omkring sig som kan stötta och de har själva en god förmåga att ta hand om ett barn. Så det är detta med att lagen har så lite fokus på barnets rättigheter som jag tycker är problematiskt i sammanhanget. Det är ju människor det handlar om.

Är ni förberedda på att ta emot kvinnor den 1 april när lagen börjar gälla?

– Nej. Vi har ännu inte fått några direktiv. Vi vet inte vilka vi får behandla eller utreda. Ska det vara kvinnor mellan 18 och 40 år, eller kommer det vara någon åldersrestriktion? Socialstyrelsen måste besluta det. Om det kommer en kvinna till oss och säger att hon vill skaffa barn så kan vi inte utan vidare starta en process så länge vi inte har tydliga direktiv. Och vi kan inte heller rekrytera spermadonatorer innan vi vet hur reglerna kommer att se ut för vi måste kunna ge en donator tydlig information.
Vi räknar med att i vår region kanske behandla 80–100 kvinnor per år. Det ökar förstås trycket på vår verksamhet, men vi får inte mer resurser. Så det kommer innebära längre väntetider för alla barnlösa. Vi behandlar cirka 600 barnlösa par per år.

Spermier i flytande kväve10 – 15 procent av alla par är ofrivilligt barnlösa. Tidigare i år kom en utredning där utredaren föreslår ett nej till surrogatmödraskap i Sverige. Hur ser du på det?

– Jag tycker utredaren gjort en klok sammanfattning. Det finns många frågetecken kring surrogatmödraskap. Till exempel – ska kvinnan som bär barnet kunna ändra sig och behålla det? Och kan paret ångra sig och tacka nej till barnet? Och om surrogatmödraskap ska ske inom offentligt finansierad vård, vilket inte sker i andra länder – hur mycket ska mamman och föräldrarna utredas innan, vem fattar beslutet om lämplighet? Hur kan man vara säker på att kvinnan vet vad hon åtar sig?

I din forskning studerar du, tillsammans med forskare från Uppsala och Karolinska Institutet, hur det går med surrogatbarnen. Har ni några resultat?

– Generellt finns det ännu så länge väldigt lite kunskap om deras utveckling och få långtidsuppföljningar. Det finns inget register på föräldrar som fått barn via surrogatmammor så därför får vi som forskare söka efter dem på hemsidor som är gemensamma för dem. Det innebär att de som vi får kontakt med är ett speciellt urval som gärna vill bli intervjuade, för närvarande är det cirka 60 par. Flera av dem är homosexuella män som fått barn via mödrar främst från Indien, men också från Mexiko och Ukraina. De resultat vi har från dessa par är att familjerna är välfungerande och har det bra. Paren har slitit hårt för att få de här barnen, ofta har de betalat bortåt en miljon för dem.Hur det däremot gått för surrogatmödrarna vet vi inte, den inriktningen på vår forskning har vi inte.

Allt fler barn som växer upp har blivit till genom en ägg- eller spermadonation. Er forskargrupp följer hur det går för dessa donatorbarn. Vad vet ni om dem?

– Lagen om spermadonation, och att donatorerna inte får vara anonyma, kom 1985 och kanske är det 500 av dessa barn som nu uppnått 18 års ålder. Men det är inte mer än ett 20-tal som sökt upp klinikerna för att få reda på vem deras biologiska pappa är. Kanske för att de inte är intresserade eller för att föräldrarna inte berättat för dem om spermadonationen.
–Det är de unga vuxna som aktivt söker upp klinikerna som vi kan få kontakt med och intervjua. Vi vill också försöka ta reda på hur donatorerna ser på att bli uppsökta. Lagen om att kunna bli äggdonator tillkom 2003 så där finns det ännu inga tillräckligt stora barn att intervjua. Det dröjer alltså flera år innan vi vet särskilt mycket om dessa barn och donatorerna.
– Vi följer även upp de par som försökt att få barn via assisterad befruktning men inte lyckats. Där har vi ännu inga långtidsresultat att rapportera.

Bilden ovan visar spermaprover i flytande kväve.

Foto: Thor Balkhed

Foto på barnen: Eva Bergstedt


Eva Bergstedt 2016-03-22



Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Helen Dannetun väljer att avstå förlängning som rektor

Helen Dannetun kommer inte att kandidera till en förlängning av sitt uppdrag som rektor för Linköpings universitet när hennes nuvarande förordnande går ut den siste juni 2020.

Tolv miljoner till LiU för forskning om konsekvenserna av AI

Forskare vid LiU får sammanlagt tolv miljoner kronor inom WASP-HS för forskning om etik, samhälle och beteende i teknikskiftet till artificiell intelligens och autonoma system.

Styrningsideal skapar konflikter i mindre kommuner

Ledande politiker och tjänstepersoner inom samma kommun kan ha olika syn på hur den kommunala politiska styrningen i kommunen borde organiseras, något som kan skapa spänningar och konflikter inom organisationen. Även politiker och tjänstepersoner har olika uppfattning om hur olika motstridiga ideal ska balanseras.

Fisken som hjälper läkemedelsforskarna

Vilken behandling kommer just den här patienten ha störst nytta av? Eller vilka substanser är mest lovande för läkemedelsföretag att utveckla vidare? Det är frågor som forskare vid Linköpings universitet söker svar på med hjälp av embryon av den lilla zebrafisken.

Långsamma förbättringar i Bangladeshs textilindustri

Arbetsvillkoren och säkerheten för de anställda i textilindustrin i Bangladesh har blivit bättre. Men skillnaderna mellan olika fabriker är stora och ännu är bristerna och missförhållandena många. De stora multinationella företagen både skapar och löser problem.

Vilken invigningsvecka!

Musik, föreläsningar, guidade turer och experimentverkstad. En intensiv och välbesökt invigningsvecka är över och Studenthuset kan vid det här laget anses som mycket väl invigt.

Kärt återseende för läkarstudenter modell -69

Det är 50 år som gått sedan den första kullen studenter började på den då nya läkarlinjen. Nu återsågs de på Campus US, guidades i gamla välkända lab och inte minst stod en tur ned i kulvertarna på programmet.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2019-09-13