Göm menyn

Några minuter med Peo Hansen ...

... professor i statsvetenskap, som nyligen var inbjuden till ett OECD-möte i Paris om arbetskraftsmigration till Europa.

Hur kommer det sig att du var bjuden dit?

Peo Hansen– Jag blev för ett år sedan tillfrågad av OECD om jag kunde skriva en rapport om EU:s försök att skapa en politik för arbetskraftsmigration till Europa. Så det gjorde jag. Den har sedan blivit granskad av expertgrupper inom OECD och EU-kommissionen och det var den rapporten jag presenterade för EU-ländernas delegationer och EU-kommissionen. Vi var fyra forskare som höll föredrag.

Vad visar din rapport?

– Den tar upp vad EU konkret gjort mellan 1999 och fram till idag vad gäller arbetskraftmigration till Europa, till exempel olika direktiv som upprättats. För parallellt med den omfattande debatten kring flyktingfrågan i Europa så pågår också denna diskussion kring arbetskraftsmigration.  EU-kommissionen vill lyfta frågan. Det handlar om tillväxt och konkurrenskraft och om en demografisk utveckling med en allt mer åldrande befolkning i Europa. Enligt deras siffror så behövs 25 miljoner fler personer som kan arbeta i EU-länderna fram till 2020.

Men behövs det arbetskraftsmigration när arbetslösheten i så många EU-länder är extremt hög? Dessutom är ju antalet människor på flykt så stort. De skulle väl kunna täcka det behovet?

bärplockare– Ja, det skulle man ju kunna tycka. Men frågan är komplicerad. Med flyktingpolitik följer ofta permanenta uppehållstillstånd och en rad rättigheter för dem med flyktingstatus. Det är de flesta länderna inte intresserade av. De vill ha en snabb, flexibel arbetskraft. Tidigare var arbetsmigrationen enbart inriktad på strikt högutbildad arbetskraft. Så är det inte längre. Nu vill EU även ha en politik för lågkvalificerade arbetare som kommer på säsongsbasis och tar sådana jobb som EU-medborgarna själva inte vill ha. De grupperna har få rättigheter, enligt EU-direktiven.  De får till exempel inte stanna länge eller ta med sig sina familjer.

Lyckas EU-kommissionen väcka EU-ländernas intresse för frågan om arbetskraftsmigration?

– Nej. Kommissionen har höga ambitioner på området men har inte lyckats infria dem. De får inte till stånd att länderna ska enas om att ta emot fler arbetskraftsinvandrare och att reglerna för detta ska harmonieras. Alla länder har sina egna politiska agendor kring behov, arbetslöshet, egen arbetsmarknad och demografi. Så det blir en krock mellan kommissionens ambitioner och de enskilda ländernas politik. Kommissionen ser det hela ur ett mer strukturellt, långsiktigt perspektiv utifrån demografiska beräkningar, medan politikerna har ett mer ”här och nu-perspektiv”.

Har du fler resultat i din rapport?

– Ja. Från början sökte EU-kommissionen efter breda lösningar där alla som hade ett jobberbjudande skulle kunna komma, och dessutom få rättigheter och permanent uppehållstillstånd. Men det hela blev totalt nedröstat. Nu finns det istället en lång rad direktiv som är anpassade efter olika sektorer och grupper, som till exempel studenter, säsongsarbetare och högkvalificerad arbetskraft. Systemet är fruktansvärt komplext med en massa olika arbetskraftmigranter som har olika rättigheter, juristerna sliter sitt hår.

Har din forskning någon betydelse för hur beslut fattas i den här och andra frågor som rör migration?

– Om man inte är direkt med och skriver fram lagförslag och policys så är det svårt att veta. Men att få delta på ett sånt här möte till exempel, och bli lyssnad på, är förstås alltid ett slags inflytande.

Kommer EU-kommissionen att få fram en gemensam policy kring arbetskraftmigration, tror du?

– Om man tittar i backspegeln så var många helt säkra på att EU aldrig skulle få till en monetär union. Oenigheterna var helt enkelt för stora, ansåg många. De hade ju fel. Så kanske länderna så småningom kommer att tycka att det även behövs en gemensam politik kring arbetskraftsmigration. Men samtidigt – vi har 28 länder med extrema olikheter, politiska motsättningar och kriser. Storbritannien kanske går ur EU, till exempel.  Så just nu finns en stor osäkerhet om EU:s framtid överhuvudtaget.


Eva Bergstedt 2015-06-18



Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Helen Dannetun väljer att avstå förlängning som rektor

Helen Dannetun kommer inte att kandidera till en förlängning av sitt uppdrag som rektor för Linköpings universitet när hennes nuvarande förordnande går ut den siste juni 2020.

Tolv miljoner till LiU för forskning om konsekvenserna av AI

Forskare vid LiU får sammanlagt tolv miljoner kronor inom WASP-HS för forskning om etik, samhälle och beteende i teknikskiftet till artificiell intelligens och autonoma system.

Styrningsideal skapar konflikter i mindre kommuner

Ledande politiker och tjänstepersoner inom samma kommun kan ha olika syn på hur den kommunala politiska styrningen i kommunen borde organiseras, något som kan skapa spänningar och konflikter inom organisationen. Även politiker och tjänstepersoner har olika uppfattning om hur olika motstridiga ideal ska balanseras.

Fisken som hjälper läkemedelsforskarna

Vilken behandling kommer just den här patienten ha störst nytta av? Eller vilka substanser är mest lovande för läkemedelsföretag att utveckla vidare? Det är frågor som forskare vid Linköpings universitet söker svar på med hjälp av embryon av den lilla zebrafisken.

Långsamma förbättringar i Bangladeshs textilindustri

Arbetsvillkoren och säkerheten för de anställda i textilindustrin i Bangladesh har blivit bättre. Men skillnaderna mellan olika fabriker är stora och ännu är bristerna och missförhållandena många. De stora multinationella företagen både skapar och löser problem.

Vilken invigningsvecka!

Musik, föreläsningar, guidade turer och experimentverkstad. En intensiv och välbesökt invigningsvecka är över och Studenthuset kan vid det här laget anses som mycket väl invigt.

Kärt återseende för läkarstudenter modell -69

Det är 50 år som gått sedan den första kullen studenter började på den då nya läkarlinjen. Nu återsågs de på Campus US, guidades i gamla välkända lab och inte minst stod en tur ned i kulvertarna på programmet.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2019-09-13