Göm menyn

Några minuter med Anette Wickström...

... som i sin socialantropologiska forskning drar paralleller mellan hälsoarbete i Sydafrika och Sverige.

Anette WickströmDu disputerade för några år sedan med en avhandling om synen på hälsa, medicin och sjukdom bland zulufamiljer i Sydafrika och de krockar som ibland uppstår med hälso- och sjukvården. Nu forskar du med hjälp av pengar från Vetenskapsrådet på vad som sker när svenska barn och ungdomar är föremål för hälsoåtgärder av olika slag. Finns det kopplingar mellan de olika forskningsprojekten?

- Ja, absolut. Min avhandling om Sydafrika handlar bland annat om att nå en djupare förståelse för hur fattiga människor på landsbygden i KwaZulu Natal agerar för att hålla sig friska, hur de skapar mening och förståelse kring sina erfarenheter av sjukdom och behandling av den. Många inhemska och västerländska preventionsprojekt upplevs som främmande för invånarna och det finns en risk för att insatserna blir missriktade. I min nuvarande forskning i ett forskarlag på tema Barn tittar jag närmare på vad som sker när insatser riktade till svenska barn och ungdomar genomförs. Jag studerar dels hur flickor uppfattar och förhåller sig till manualbaserade program som handlar om att förebygga depression, dels hur ungdomar förhåller sig till tandreglering som de erbjuds.

Vilka resultat ser du i de studierna?

- I ett halvår följde jag sju 13-åriga flickor som gick ett manualbaserat program i skolan för att förbättra välbefinnandet. Manualbaserade program säljs in till svenska skolor och används flitigt som en del i värdegrundsarbetet eller elevhälsoarbetet. Många program har sitt ursprung i medicinsk verksamhet och krockar med förutsättningarna i skolan och pedagogens uppdrag att vara flexibel och anpassa undervisningen till varje specifikt sammanhang. Ingen har tidigare studerat vad som egentligen sker när de genomförs. Det program jag följde utgår från medicinska definitioner av symptom på mental ohälsa, men används som ett förebyggande program för friska ungdomar. Idén är att ungdomar behöver lära sig kognitiva tekniker för att identifiera negativa tankar och försöka förändra dem. Men flickorna vägrade bestämt att diskutera sina tankar. De satt tysta, vägde på sina stolar och plockade med sina pärmar genom många och långa övningar. Men när det dök upp lite mer perifera övningar där de fick chans att göra saker tillsammans drev de istället på för att utöka tiden. Tillsammans med läraren lyckades de förändra programmet så att de fick ägna sig åt relationer, sina intressen och kompetenser istället för att identifiera negativa tankar. Utifrån studien för jag en kritisk diskussion kring manualbaserade kursers användbarhet i skolan.

- När det gäller tandreglering så har jag deltagit under 83 konsultationer och sedan följt åtta ungdomar som utreds vidare. Mycket ofta handlar det om estetiska ändringar. Jag har studerat mötet mellan ungdomarna och tandläkaren, hur de pratar om utseende och normalitet och jag försöker förstå hur ungdomarna tänker kring det. Hur ser de på tandregleringserbjudandet och normaliseringsidén som följer på ett sådant erbjudande? Jag studerar också hur normer byggs upp och påverkas av all teknik och apparatur som används på kliniken. Det gäller att tolka vad som händer så att vi kan förstå och kritiskt granska insatsen.

Kan du ge fler exempel på hur du menar?

- Visst. Jag kan ta ett exempel från min artikel som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Medical Anthropology Quarterly i juni. I Sydafrika har det funnits många hinder i vägen för att nå ut med bromsmediciner mot HIV men de hinder som möter de allra fattigaste vet vi inte mycket om. Jag blev förvånad när en kvinna i Nkolokotho, där jag gjorde mitt fältarbete, hävdade att ”människor dör om de åker till sjukhuset”. Men ett par år senare när min egen assistent hastigt gick bort strax efter att hon hade börjat ta bromsmediciner, började jag undersöka saken. Enligt en läkare i området dör uppskattningsvis var tionde person som får bromsmediciner på grund av att behandlingen inte passar just den individen. Medan man i USA och Europa individanpassar behandlingen på en rad olika sätt finns det endast två behandlingar att välja på i den statliga sjukvården i låg- och medelinkomstländer. Om man inte förstår den orättvisa fördelningen och människors erfarenheter av sådana händelser är det svårt att bedöma deras förhållningssätt till olika insatser. 

Som socialantropolog vill du alltså lyfta fram andra perspektiv inom hälsoforskningen?

- Ja. Jag ser ett jättestort behov av samhällsvetenskapliga och etnografiska studier inom hälsoforskningen. I en tid av effektivitetskrav där allt ska mätas, till exempel hur ungdomar mår, så är det lätt att bilden blir för grund. I ett etnografiskt arbete tolkas och fördjupas svaren. Men jag vill betona att samhällsvetenskaplig och humanistisk hälsoforskning inte bara handlar om att förbättra insatser, utan om att på olika sätt undersöka relationen mellan individ, hälsa och samhälle. En stor del av forskningen rör filosofiska frågor och har ett existensberättigande i sig själv för att vi ska förstå mer om människan och hennes omvärld.


Eva Bergstedt 2014-08-27



Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Helen Dannetun väljer att avstå förlängning som rektor

Helen Dannetun kommer inte att kandidera till en förlängning av sitt uppdrag som rektor för Linköpings universitet när hennes nuvarande förordnande går ut den siste juni 2020.

Tolv miljoner till LiU för forskning om konsekvenserna av AI

Forskare vid LiU får sammanlagt tolv miljoner kronor inom WASP-HS för forskning om etik, samhälle och beteende i teknikskiftet till artificiell intelligens och autonoma system.

Styrningsideal skapar konflikter i mindre kommuner

Ledande politiker och tjänstepersoner inom samma kommun kan ha olika syn på hur den kommunala politiska styrningen i kommunen borde organiseras, något som kan skapa spänningar och konflikter inom organisationen. Även politiker och tjänstepersoner har olika uppfattning om hur olika motstridiga ideal ska balanseras.

Fisken som hjälper läkemedelsforskarna

Vilken behandling kommer just den här patienten ha störst nytta av? Eller vilka substanser är mest lovande för läkemedelsföretag att utveckla vidare? Det är frågor som forskare vid Linköpings universitet söker svar på med hjälp av embryon av den lilla zebrafisken.

Långsamma förbättringar i Bangladeshs textilindustri

Arbetsvillkoren och säkerheten för de anställda i textilindustrin i Bangladesh har blivit bättre. Men skillnaderna mellan olika fabriker är stora och ännu är bristerna och missförhållandena många. De stora multinationella företagen både skapar och löser problem.

Vilken invigningsvecka!

Musik, föreläsningar, guidade turer och experimentverkstad. En intensiv och välbesökt invigningsvecka är över och Studenthuset kan vid det här laget anses som mycket väl invigt.

Kärt återseende för läkarstudenter modell -69

Det är 50 år som gått sedan den första kullen studenter började på den då nya läkarlinjen. Nu återsågs de på Campus US, guidades i gamla välkända lab och inte minst stod en tur ned i kulvertarna på programmet.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2019-09-13