Göm menyn

Några minuter med Stellan Welin...

… professor i bioteknik, kultur, samhälle som har gett sig in i debatten om skolans undervisning i matematik med en artikel under Brännpunkt i Svenska Dagbladet.

Stellan WelinHur kommer det sig att du ger dig in i debatten om matematiken i skolan?
- Jag retade mig på den första artikeln  ”Elever måste plugga mycket mer matte" och den argumentation om matematikens betydelse för att man ska klara sig i vardagslivet. Det tror jag inte alls på. Sanningen är att man klarar sig med ganska lite. Så gav jag några exempel som retade upp många. Samtidigt håller jag med om att det verkligen behövs många som har goda kunskaper i matte, men skolmatematiken är dålig både för dem som har svårt och för dem som har lätt.

Vad är det du vänder dig mot? Vad vill du åstadkomma?
- Jag vänder mig mot att eleverna måste räkna massor av nästan likadana tal. Det är bara tråkigt. Fler timmar är ingen lösning. Jag tror att matematik bäst lärs ut i ett sammanhang, till exempel om man tar upp något spännande naturvetenskapligt problem. Att bara lära sig massor av ”rutinräknande” är meningslöst. Många arga kommentatorer tycks tro att detta harvande med rutinuppgifter förbättrar den logiska förmågan. Helt fel. Fördelen med ”rutinmatematik” är att om man följer reglerna så blir det rätt. Man behöver inte alls tänka. Dagens tråkiga matematik i skolan skrämmer också bort begåvningarna samtidigt som man lyckas få många att känna sig dummare än de är.

Artikeln har fått en hel del reaktioner, hade du väntat dig det?
- Nej, inte att så många skulle reagera. Jag har också fått många positiva kommentarer. Jag trampade på en öm tå och ifrågasatte en ”självklar” sanning, nämligen att mer matematik i skolan är det bästa vi kan göra för Sveriges framtid. Mest uppseendeväckande är att demokratin tycks hotas om det inte blir mer matematik i skolan.

Varför är just matematiken så omdiskuterad?
- Antagligen för att många tror att detta är nyckeln till framgång. Den viktiga diskussion borde inte vara hur vi lär alla mer matte utan hur vi kan stimulera många att gå vidare till naturvetenskap, teknik och annat där de på vägen dit behöver matematik. Och se till att introducera lite av matematikens spännande idéer så att de riktigt intresserade får något.
Sluta tro att förmågan att lära sig matematik tar slut i unga år.

Varför behöver vi överhuvudtaget lära oss matte?
- Jo, det är bra att kunna. Förresten brukar det vara kul rätt länge. Med lagom dos och gjort på ett spännande sätt så hoppas jag att matematiken kan göras mer stimulerande så att fler vill ägna sig åt det.

Stellan Welins slutreplik i Svenska Dagbladets debatt om matematiken

Bild: Stellan Welin, foto: Gunilla Pravitz

 

 


Birgitta Weibull 2013-02-25




Kommentera artikeln: RSS med de senaste kommentarerna på den här artikeln

Stängt för nya kommentarer.

2013‑02‑28 16:15
Jag läser med stort intresse såväl Stellan Wellins replik på SvD Brännpunkt som den intervju som gjorts med honom i LiU-nytt. De synpunkter som Welin framför är absolut inte nya för mig. Jag har hört dem i många år och självklart ligger det mycket bakom dem. Elever generellt tycker att matematikundervisningen är tröttsam och oinspirerande, och allteftersom har även argument lyfts fram av det slag som Welin också tar upp, nämligen att behovet av matematik i vardagslivet blir allt mindre.
Jag tror mig dock tordas säga att åsikter av det första slaget, nämligen att vi bör minska på det repetitiva lärandet av matematik, som regel kommer från debattörer, som själva inte hade några större problem att ta till sig matematikämnet i skolan. Tycker man t.ex. att det är en självklarhet att t.ex. talet 3/15 är detsamma som 20% eller att en löneökning på 5 % ger mer extra pengar före skatt för en höginkomsttagare än för en låginkomsttagare, så har man nog svårt att förstå varför man skall behöva traggla den sortens räkneuppgifter sida upp och sida ned i en övningsbok.
Tyvärr är verkligheten inte sådan att alla har den sortens självklara uppfattningar. De flesta kan nog räkna ut vad 3/15 är om de får en liten stund på sig, men långt ifrån alla gör den näst intill omedelbara kopplingen till 20%. Så gott som ingen reflekterar idag över varför 2 + 2 blir 4. Man kanske inte heller tror att en sådan reflexion ens kan uppstå. Orsaken står att finna i att det är något vi en gång lärt oss så tydligt att det blivit ett ”axiom” i vårt inre. Den detaljen behöver inte redas ut när vi skall kritiskt granska något, men jag håller det för ganska sannolikt att likheten 3/15 = 20 % behöver viss utredning hos många.
Nu kan man ju alltid hävda att dagens människor bär med sig datorer (läs smartphones) i fickan och med några enkla knapptryckningar kan få fram vad 3/15 blir. Men om man trycker fel då? Vidare, är det i framtiden meningen att vi alla skall sitta med våra telefoner och göra matematiska beräkningar så fort vi inte hänger med på de enklaste exempel som tas upp i vardagsdiskussionen eller på TV- och radionyheter?
Vissa delar av matematiken måste (även om det kan kännas ”katekesaktigt”) bli axiom i våra huvuden för att vi skall ha goda möjligheter att ta oss vidare i den kunskapsutveckling som bygger på matematiska resultat. När vi skall ta oss an ett litet mer komplex problem, som t.ex. att i ett Excelark skapa en formel som beräknar totalkostnad utifrån uppgifter om fast kostnad och kostnad per enhet får vi inte darra på manschetterna när det gäller att avgöra vad det är som skall multipliceras med vad. Det är förmodligen enkelt att inse att den rörliga kostnaden har med antalet enheter att göra, men när det hela måste tecknas ned som ett matematiskt uttryck kan det uppstå problem om man inte har ordningsreglerna för multiplikation och addition helt klara för sig. Det bästa sättet att ha sådant klart för sig är att man har gjort det så många gånger tidigare att det har blivit ett axiom.
All matematikkunskap kan och skall förstås inte bli axiom i våra huvuden. Litet högre upp i kunskapsbyggandet är det mycket viktigt med reflexion och kritiskt tänkande. Denna får dock inte bli lidande av att matematiska grunder inte sitter som de skall göra. Det vore ju ganska beklagligt om man t.ex. i en debatt om besparingsåtgärder invänder starkt mot liggande förslag därför att man i sina egna kalkyler kommit fram till andra konsekvenser, och detta beroende på att man förväxlat ordningen mellan addition och multiplikation.
Matematisk grundkunskap som inte blivit reflexer hämmar också vidareutbildning inom vetenskaper där matematiken är ett viktigt inslag. Man kan mycket väl förstå och intressera sig för de teorier och metoder som blir aktuella där, men man kan inte förstå hur de stämmer eller fungerar därför att man ibland fastnar på de mest elementära matematiska samband som används. Här är det också viktigt att påpeka att det inte bara handlar om utbildning i teknik och naturvetenskap. Många högre utbildningar har kurser med inslag av kvantitativ metodik, där grundläggande matematik är central. Det handlar inte om avancerade saker som differential- och integralkalkyl, utan oftast om de fyra räknesätten, procenträkning och enklare ekvationslösning. Det är inget problem att ta till sig detta om man fått ”harva” räkneuppgifter med dessa inslag i ungdomsskolan, men när man inte har det i tillräckligt stor omfattning blir det ofta problem direkt. Bara en så enkel sak som att kalla den obekanta storheten i en ekvation för B och inte x kan skapa flera minuters förvirring under en föreläsning.
När ett litet barn lär sig cykla är de första turerna rätt så skakiga. De skulle inte bli mindre skakiga bara av att barnet ifråga noggrant har studerat hur andra barn cyklar, eller av att någon som kan cykla i en aldrig så pedagogisk form förklarat för barnet hur man gör. Barnet har säkert tagit till sig allt detta och också tyckt sig förstå det. Dessutom är barnet förmodligen mycket angeläget och förtjust i tanken på att cykla. Likväl går det inte bra förrän barnet har gjort många upprepningar av i princip samma sak: sätta sig på cykeln, skapa balans och få till koordination i trampandet. Först när detta steg är över kan det bli aktuellt att lära sig svänga, öka och minska hastigheten samt göra omvärldsbedömningar.
Naturligtvis skall vi i matematikundervisningen tydliggöra behovet av matematisk kunskap och ge bra exempel på hur intressant och rentav rolig den kan vara. Men även om eleverna inspireras av detta så räcker det för de flesta inte till för att de skall kunna göra något själva.
Förmågan att lära sig matematik avtar nog inte med åldern, men jag vill nog påstå att den kan hämmas av det faktum att man som vuxen fått förmågan att kritiskt ifrågasätta saker och ting. Det gör att en vuxen person definitivt tar avstånd från repetitivt lärande, eftersom man inte ser nyttan med den. En yngre elev ifrågasätter inte på samma sak. Detta är ju t.ex. också grunden till att man talar sitt eget modersmål och till varför det är betydligt lättare att lära sig ett språk som litet barn än som vuxen. När det gäller såväl språk som matematik tror jag inte det finns någon större risk med att man i yngre åldrar inte överdriver ett kritiskt förhållningssätt till det man lär sig. Det är ju inga kontroversiella saker som lärs ut i dessa ämnen.
Nåväl, det här ger ju inga lösningar på problemet att eleverna upplever matematikundervisningen som tråkig, men kan den inte få vara det? Och kan inte undervisande lärare få tillåtas påpeka att vägen till framgång går genom det tråkiga tragglandet? Skall vi hela tiden förändra våra system utifrån hur de upplevs av olika generationer? Det är (för de flesta) tråkigt att städa. Har vi råd så anlitar vi städhjälp med RUT-avdrag. Men den dag vi inte längre har råd, ska vi då sluta städa?
Vi kanske inte skall vara så dramatiska så att vi inför katekesen i undervisningen (den har ju trots allt religiösa förtecken, som vi i dagens samhälle inte kan acceptera), men kan det inte vara så att vi var bättre på att komma ihåg saker och ting på den tid vi skulle kunna rabbla psalmverser och katekes. Är Google den ultimata lösningen på alla sådana problem? Förr kom vi kanske ihåg fakta vi hade lärt oss, men idag behöver vi göra en snabbsökning på Internet för att ta reda på hur det ligger till. Kritiskt tänkande och reflexion kommer att behövas för de mest vardagliga ting (eller litar vi till 100 % på vad Wikipedia förmedlar?), och tar fokus från de områden där vi verkligen skulle behöva använda oss av sådant tänkande.

Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Helen Dannetun väljer att avstå förlängning som rektor

Helen Dannetun kommer inte att kandidera till en förlängning av sitt uppdrag som rektor för Linköpings universitet när hennes nuvarande förordnande går ut den siste juni 2020.

Tolv miljoner till LiU för forskning om konsekvenserna av AI

Forskare vid LiU får sammanlagt tolv miljoner kronor inom WASP-HS för forskning om etik, samhälle och beteende i teknikskiftet till artificiell intelligens och autonoma system.

Styrningsideal skapar konflikter i mindre kommuner

Ledande politiker och tjänstepersoner inom samma kommun kan ha olika syn på hur den kommunala politiska styrningen i kommunen borde organiseras, något som kan skapa spänningar och konflikter inom organisationen. Även politiker och tjänstepersoner har olika uppfattning om hur olika motstridiga ideal ska balanseras.

Fisken som hjälper läkemedelsforskarna

Vilken behandling kommer just den här patienten ha störst nytta av? Eller vilka substanser är mest lovande för läkemedelsföretag att utveckla vidare? Det är frågor som forskare vid Linköpings universitet söker svar på med hjälp av embryon av den lilla zebrafisken.

Långsamma förbättringar i Bangladeshs textilindustri

Arbetsvillkoren och säkerheten för de anställda i textilindustrin i Bangladesh har blivit bättre. Men skillnaderna mellan olika fabriker är stora och ännu är bristerna och missförhållandena många. De stora multinationella företagen både skapar och löser problem.

Vilken invigningsvecka!

Musik, föreläsningar, guidade turer och experimentverkstad. En intensiv och välbesökt invigningsvecka är över och Studenthuset kan vid det här laget anses som mycket väl invigt.

Kärt återseende för läkarstudenter modell -69

Det är 50 år som gått sedan den första kullen studenter började på den då nya läkarlinjen. Nu återsågs de på Campus US, guidades i gamla välkända lab och inte minst stod en tur ned i kulvertarna på programmet.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2019-09-13