Göm menyn

... tre hagdahlsforskare

Bengt Sandin, Viveka Adelswärd och Johnny Ludvigsson.

Bengt Sandin, Viveka Adelswärd och Johnny Ludvigsson. Foto: Vibeke Mathiesen

... som medverkar i nyutkomna boken ”I Hagdahls smak”, en antologi om de okända sidorna av kokboksförfattaren, fattigläkaren, fångvårdsexperten och dandyn och C E Hagdahl, född i Linköping för 200 år sedan.

Tre av de tio medförfattarna till boken (Carlsson Bokförlag) är välkända LiU-profilen, professorerna Bengt Sandin, Viveka Adelswärd och Johnny Ludvigsson, samtliga också ledamöter av Hagdahlsakademien.

Charles Emil Hagdahl var en av 1800-talets stora kulturkändisar, hans bok ”Kok-konsten som vetenskap och konst” som kom ut 1879 blev snabbt en svensk matbibel med sina tusen sidor recept.

Han var bildad och mångsidig, verksam som fattigläkare, intresserad av fångvård, han drev lantbruk på Tidö slott och ägde fastigheter mitt i Linköping och vid Hötorget i Stockholm. Och han var en dandy.

– Ändå har han förblivit okänd som människa. Vi beslöt oss för att ändra på det. Och jag måste säga att det är inte är allt man gillar hos honom, säger Viveka Adelswärd, språkprofessor och bokens redaktör tillsammans med Gunnar Lindqvist, tidigare museichef för Länsmuseet i Linköping.

Nej, kan man inte gilla hos Hagdahl. Till exempel åtskilliga moraliska uppmaningar till kökets kvinnor; på det hela taget anser han att tidens kokerskor mestadels är håglösa, odugliga och oförskämda. Bara uppsåtet skiljer den från giftblanderskor …

Hagdahls skarpa, ironisk penna har fått Viveka Adelswärd att göra en djupdykning i hans humor; han ansågs av samtiden ha en ”lätt och behaglig, ofta qvick stil”.

– Det finns en alldeles speciell hagdahlsk knorr. Som forskare är det intressant att se om vi idag ler åt samma saker som då, säger hon som börjar sitt kapitel med att försöka ringa in vad humor egentligen är.

– Det är klart att en människa som till middagarna beredde plats för en foxterriern King och den tjocka katten Lasse måste ha humor. Men Hagdahls humor är inte av det försonande slaget, slår hon fast.

Men ett och annat leende lockar han onekligen fram med sin hagdahlska knorr. Som när han skriver om den nyttiga salladen som ansågs dämpa könsdriften – vilket enligt Hagdal medförde att klostersystrarna tillråddes äta mycket sallad.

Men trots århundraden av flitigt salladsätande tycks den nedkylande effekten av kärlekens glöd avtagit, noterar Hagdahl, och ”lämnat oss i den pinsamma ovissheten, om det är kärleken, som blivit starkare, eller om det är saladen som blifvit svagare”.

Ämnet för Bengt Sandins essä ligger så långt från någon grönsallad man kan komma – det handlar om 1800-talets fängelsesystem.

– Bland den bildade allmänheten hade fängelser och bestraffningssystem länge diskuterats. Hagdahl bekostade själv en studieresa och skrev 1845 en rapport till justitieministern om det europeiska fängelseväsendet, berättar Bengt Sandin, professor på Tema Barn.

Samtidens fängelser var snarare en skola för vidare brott, för ”lasternas vexelundervisning” menade Hagdahl och beskrev hur fångarna på ett franskt fängelse vistades ute eller inne efter eget behag och hur ”den ena lättingen förlustar den andre”.

Sådana förbrytarhärbergen förenades av en brottets solidaritet som hotade samhälle och stat.

Den som läser Sandins kapitel får en bra inblick i tidens idéer kring moral och brott. Fanns det något i Hagdahls tankar som var överraskade särskilt?

– Hans starka liberala förankring. Idag utgår vi ofta från Michel Foucault, och samma tankar finns hos Hagdahl – fast han verkade hundra år tidigare. Men det är ju inte så konstigt, de har samma källa till sina diskussioner, Jeremy Bentham, säger Bengt Sandin.

Hagdahl pläderade för ett modernt cellfängelse, där samvetet över brottet skulle väckas av isoleringen i cellen.

Ångern verkade som ”den qualfullaste tortur” och antogs driva fångarna till pånyttfödelse.

Men det han insåg att detta inte gällde alla och reagerade dessutom mot att människor ”hvad man kallar fånige, mindre vetande” och inte kunde hållas ansvariga för sina handlingar satte i fängelse.

1828 skrev C E Hagdahl in sig som medicine studerande vid Östgöta nation vid Uppsala universitet. Och om Hagdahl som fattigläkare berättar Johnny Ludvigsson, diabetesprofessor på HU.

– Han var inte verksam som läkare mer än några år. Jag har försökt beskriva vardagen och vad den tidens fattigläkare kunde uträtta. För mig var det nog lite av en överraskning att det var så stor skillnad på barnadödligheten i storstäder som Stockholm, dubbelt mot Linköping och tre gånger om jämfört med Jämtland, säger Johnny Ludvigsson.

Den matfixerade Hagdahl hade 1837 lagt fram licavhandling ”Om kolik” för att därefter verka några år som fattigläkare på Ladugårdsgärde på Djurgården.

– Det var väl ingen slump att hans kokbok hade kapitel om matsmältning och näring. Den hade också underrubriken ”med särskilt avseende på helsoläran och ekonomien”.

Med en förmögen hustru hade C E Hagdahl själv inga som helst problem med ekonomin, gjorde sådant som intresserade honom, som att driva lantbruk på Tidö slott som han inköpte. Men doktor titulerades han resten av sitt liv och i Östergötland är han väl främst uppmärksammad för stora konst donationer till länsmuseet och fonder som för övrigt ger avkastning än idag.

Fotnot: Trots att påsken är över förtjänar dock de hagdahlska tuppkammarna att uppmärksammas. De anrättas så de bli vita, stuvas och används till finare raguer eller till garnityr. De kan öppnas och fyllas med färs, rullas i frityrdeg, stekas i smör serverade med stekt persilja. Vad allt går inte den moderna människan miste om!

Text: Gunilla Pravitz


Gunilla Pravitz 2009-04-14



Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Utvidgad kritik för oredlighet i forskning

Två tidigare LiU-forskare har gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning. Styrelsen för tekniska fakulteten riktar skarp kritik mot de båda forskarna för betydande brister i sättet att behandla forskningsdata och begär att den aktuella vetenskapliga artikeln dras tillbaka.

Ingen tydlig koppling mellan lokalproducerad mat och cancerrisk i glasbruksområde

Det finns ingen tydlig koppling mellan cancerförekomst och lokalt producerad mat från ett glasbruksområde med förorenad mark, enligt en ny studie från bland annat LiU.

Fika med Figur

I trappan i Studenthusets cafédel finns ett tiotal små snillrikt konstruerade cafébord. Det är bordet Figur och upphovsmannen är Björn Sundelin som skapade bordet som en del i sin utbildning på Malmstens LiU.

Fler operationer bokas in om läkaren är utvilad

Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hur ortopedläkare tar beslut om operation och hur besluten hänger ihop med hur stor del av arbetspasset de arbetat. Resultaten visar att patienter som träffar en kirurg i slutet av dennes arbetspass bokas in för färre operationer.

Maskininlärning ska öka kunskapen om den sociala ojämlikheten

Forskare vid Institutet för analytisk sociologi, IAS, får 13 miljoner kronor för att med maskininlärning fördjupa kunskapen om ojämlikheten i samhället. ”De svenska befolkningsregistren är en guldgruva”, säger projektledaren Maria Brandén.

Ett halvsekel sedan första civilingenjörerna kom

Det har gått 50 år sedan de första civilingenjörsstudenterna började sin utbildning på det som då var Linköpings tekniska högskola. Då kunde de välja mellan tre program, varav två var helt nya för svenska lärosäten. Idag har de vuxit till totalt 34.

LiU-student vinner pris för uppsats inom grafisk design

Elin Strandberg tilldelas ett pris för examensuppsatsen ”Ljuskällors påverkan på teckensnitts läsbarhet”.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2019-09-20