Göm menyn

Några funderingar …

Utegris i närbild

… kring det dekorerade grishuvudets försvinnande från julbordet.

Vem borde bättre kunna svara på sådant än Henrik Lerner, forskare som intresserar sig för människans attityder till djur och djurvälfärd på Centrum för tillämpad etik på Institutionen för kultur och kommunikation?

Det är inte många decennier sedan ett sockerspritsat grishuvud med äpple i munnen tronade på julens smörgåsbord.

Varför har vi inte det längre?

– Kanske för att vi idag har svårt att relatera en glad gris till en död gris, säger Henrik, som redan från början vill poängtera att just denna fråga inte tillhör de områden han beforskat.

Men ändå – spekulera kan man väl alltid?

– Jag tänka mig att det delvis hänger ihop med att seden att ställa fram skådebröd allmänt har försvunnit. Vi bullar inte längre upp saker som vi inte tänker äta. Idag är det inte ok att slänga mat och inte heller vill vi förknippas med frosseri.

– En annan orsak kan vara att vi har kommit så långt från råvarornas ursprung. Vi ser bara styckade och paketerade detaljer, vet sällan var på djuren olika styckdelar kommer ifrån. Gemene man har aldrig varit med om slakt och få av oss är uppvuxna med produktionsdjur.

Så vi kopplar inte ihop djuren med maten på tallriken?

– Nej, snarare med Disney. För oss är djur något vi har till sällskap och som vi till och från värderar lika högt som människor.

Nog såg väl människor i självhushållets tid också djuren som individer? Som man hade känslor för?

– Absolut. Människor har i alla tider månat om djur. Men de var samtidigt en livförsäkring. Man fäste sig lagom mycket. Och det fanns tydliga skillnader i status. Djur som var viktiga för arbetet och som var värdefulla hade man ett nära förhållande till, som arbetshästen eller mjölkkorna man skiljde åt med namn. Och djur och människor levde under rätt likartade förhållanden, det var inte bara djuren som halvsvalt frampå vårkanten …

– Å andra sidan har det också alltid funnits avarter, människor som hållit djur men aldrig förmått bry sig om deras hälsa eller miljö. Från 1800-talet finns gott om exempel där djurägare ställts inför rätta för misskötsel av djur.

– Idag finns också en annan avart av djurhållning, när sällskapsdjur snarast är accessoarer. Vad som är bra för djuret är det ingen som frågar efter, de tillskrivs mänskliga känslor. Typ väskhundar som får kläder och halsband som ska matcha ägaren. Idag gäller det väl också en del hästar, som vi tror fryser och måste ha färgglada täcken.

Tillbaka till julgrisen! Under hösten fick djurrättsaktivister stor uppmärksamhet för sina filmer med exempel på katastrofala produktionsmiljöer i svenska svingårdar. Hur kommer det sig att det parallellt kan finnas så olika syn på hur djur ska hållas?

– Det kan nog bero på ekonomin och förväntningarna på vinst. Vi har idag industrialiserade lantbruk och djuren är så många att de blir anonyma subjekt. Ändå är svensk djurlagstiftning i grunden bra, det är snarare kontrollresurserna som inte räcker till. Det är under alla omständigheter bättre att köpa svenskuppfödda grisar än till exempel danska.

Vi tror alltså att djuruppfödningen går till som i Astrid Lindgrens böcker och upprörs över dålig djurhållning. Ändå vi är i gemen inte beredda att betala för mer etisk djurhållning när det gäller vår föda. Är inte det konstigt?

– Det kan man tycka. Men när vi står där i affären och ser förpackningarna ser vi inte djuren framför oss. Och billigt kött exponeras på ett sätt som vi har svårt att motstå. Det är inte många som väljer bort skinkan för 49.90 till förmån för en dubbelt så dyr.

– Det är ju så mycket vi vill ha för våra pengar. Vi har byggt in oss i ett samhällssystem och med en konsumtion som kräver stora resurser. Ju billigare mat vi kan köpa, desto mer kan vi spendera på platt-tv:n.

Idag är det också massa annan mat vi inte längre äter – typ inälvsmat.

Varför tycker vi inte längre att allt ska tas till vara? Inkokta grisfötter står inte heller på våra julbord längre?

– Vad vi lägger på våra tallrikar är starkt kulturellt betingat. Vi tycker om det vi lärt oss äta som barn. Rent generellt äter vi allt mer begränsat om man ser till antalet arter och raser. Vi kämpar till exempel för att bevara gamla lantraser. Dessutom för vi in främmande arter i ekosystem. Vad händer om ett födoslag slås ut av sjukdom? Det ensidiga fisket har utarmat flera marina ekosystem.

Dags att tänka om lite, alltså. Varför inte återuppta glömda östgötska mattraditioner nu till jul? Till exempel 1700-talets festrätt – stekt svan – kanske kan platsa i nyårsmenyn.

Text: Gunilla Pravitz


Gunilla Pravitz 2009-12-17



Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Helen Dannetun väljer att avstå förlängning som rektor

Helen Dannetun kommer inte att kandidera till en förlängning av sitt uppdrag som rektor för Linköpings universitet när hennes nuvarande förordnande går ut den siste juni 2020.

Tolv miljoner till LiU för forskning om konsekvenserna av AI

Forskare vid LiU får sammanlagt tolv miljoner kronor inom WASP-HS för forskning om etik, samhälle och beteende i teknikskiftet till artificiell intelligens och autonoma system.

Styrningsideal skapar konflikter i mindre kommuner

Ledande politiker och tjänstepersoner inom samma kommun kan ha olika syn på hur den kommunala politiska styrningen i kommunen borde organiseras, något som kan skapa spänningar och konflikter inom organisationen. Även politiker och tjänstepersoner har olika uppfattning om hur olika motstridiga ideal ska balanseras.

Fisken som hjälper läkemedelsforskarna

Vilken behandling kommer just den här patienten ha störst nytta av? Eller vilka substanser är mest lovande för läkemedelsföretag att utveckla vidare? Det är frågor som forskare vid Linköpings universitet söker svar på med hjälp av embryon av den lilla zebrafisken.

Långsamma förbättringar i Bangladeshs textilindustri

Arbetsvillkoren och säkerheten för de anställda i textilindustrin i Bangladesh har blivit bättre. Men skillnaderna mellan olika fabriker är stora och ännu är bristerna och missförhållandena många. De stora multinationella företagen både skapar och löser problem.

Vilken invigningsvecka!

Musik, föreläsningar, guidade turer och experimentverkstad. En intensiv och välbesökt invigningsvecka är över och Studenthuset kan vid det här laget anses som mycket väl invigt.

Kärt återseende för läkarstudenter modell -69

Det är 50 år som gått sedan den första kullen studenter började på den då nya läkarlinjen. Nu återsågs de på Campus US, guidades i gamla välkända lab och inte minst stod en tur ned i kulvertarna på programmet.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2019-09-13