Göm menyn


Syfte och genomförande

Huvudsyftet med projektet Ecclesia Lincopensis är i huvudsak att bringa ljus på Linköpings stifts innehållsrika och fascinerande historia. En viktig infallsvinkel är att lyfta fram internationella influenser. Detta sker genomgående i de inom projektet producerade volymerna. Dessa volymer kortfattat via projektets hemsida (http://www.liu.se/ikk/religion/ecclesia-lincopensis?l=sv ), exempelvis med innehållsförteckning och käll- och litteraturlistor, korta sammanfattningar (”blurbs”) på engelska gällande de svenskspråkiga volymerna samt även en sammanfattning på tyska när det gäller volym II.


Den första volymen som producerades inom projektet var en introducerande bok om Linköpings stifts historia fram till nutid. Volymen, DIOCESIS LINCOPENSIS ― historik över Linköping stift (570 sidor, inklusive en omfattande notapparat), författades av projektets ansvarige, Kjell O. Lejon, och var den första i sitt slag och gavs ut på Artos/Norma bokförlag (Skellefteå) i mars 2005.
Att ordna ett symposium om de medeltida ”internationella” influenserna var ett av projektets delsyften. Volymen DIOCESIS LICOPENSIS II: Medeltida internationella influenser ― några uttryck för en framväxande östgötsk delaktighet i den västeuropeiska kultursfären, blev ett utflöde av detta symposium och utkom under 2005 (Skellefteå: Artos/Norma Bokförlag, 224 sid.). Volymen redigerades av Kjell O. Lejon och ledande forskare bidrog med artiklar/kapitel utifrån en rad för ämnet aktuella aspekter.


DIOCESIS LINCOPENSIS III är en volym med titeln Askeby kloster ― Om klostertid och klosterliv. Under de knappt 350 år klostret existerade var det ett tydligt exempel på ett kyrkligt kontinentalt nedslag i den svenska och östgötska kultursfären. Det var insatt i och buret av den vittförgrenade europeiska cisterciensiska klostertraditionen, men hade det närbelägna Vreta kloster som sin moder. Vi får följa en rad förehavanden som aldrig tidigare varit klarlagda. Författare är Kjell O. Lejon (Skellefteå: Artos/Norma, 2008, 255 sid.).


Volym fyra är en kortare engelskspråkig skrift (27 sid) som presenterar stiftet i tidslinjens form: Linköping. A Timeline of the Diocesan History (DIOCESIS LINCOPENSIS IV). Den publicerades 2010 i Linköpings stiftshistoriska sällskaps småskriftserie (Nr 4).


En större engelskspråkig volym, Linköping ― An Introduction to the Diocesan History (DIOCESIS LINCOPENSIS V) publicerades i december 2012 och är den första i sitt slag när det kommer till stiftshistorik i Sverige (Skellefteå: Artos/Norma, 256 sid.). Både volym fyra och fem är författade av Kjell O. Lejon.


Diocesis Lincopensis-volymerna I, II, III samt V ingår som delar i Linköpings stiftshistoriska sällskaps skriftserie (som nummer 1, 2, 3 och 9).


Ett av projektets ursprungliga delsyften var att samla material angående stiftets historia och nutid i ett "internetbibliotek", som kontinuerligt skulle kunna fyllas på allteftersom nya upptäckter gjordes. Den explosiva internetutveckling som skett sedan projektets start har i mycket förändrat scenen och en mängd material som tidigare inte publicerades läggs nu ut på nätet, exempelvis relevanta studentuppsatser via Linköping University Electronic Press. Behovet av det tänkta biblioteket har därför minskat. Dock finns samtliga de volymer som tidigt blev inlagda i det ”biblioteket” sökbara via internet (http://www.liu.se/ikk/religion/ecclesia-lincopensis/internetbiblioteket?l=sv). Biblioteket kan också kontinuerligt fyllas på med ny information enligt en mall som återfinns via hemsidan (http://www.liu.se/ikk/religion/ecclesia-lincopensis/inventeringsmall_for_internetbiblioteket?l=sv).


Via hemsidan kan även personer intresserade av samverkan anmäla sitt intresse (http://www.liu.se/ikk/religion/ecclesia-lincopensis/anmal_nya_kontakt_resurspersoner?l=sv). En samling av intresserade genomfördes i ett tidigt skede av projektet. Visst lokalt material kom i samband med detta även att insändes till projektansvarig.


Intervjuer med äldre stiftsbor genomfördes i ett inledande skede. Viss information från dessa intervjuer har legat till grund för delar av den skriftliga projektproduktionen.


Via hemsidan kan man även finna tidslinjer med svensk text, dels för ”Medeltiden (700-talet - 1527)”, dels för ”Reformationstiden (1523-2009)”. Se http://www.liu.se/ikk/religion/ecclesia-lincopensis/tidslinjer/1.166292/TIDSLINJEMedeltidenDiocesisLincopencisversion2.pdf respektive  http://www.liu.se/ikk/religion/ecclesia-lincopensis/tidslinjer/1.166293/TIDSLINJERefomationstiden-.pdf.

 

En ursprunglig tanke med projektet var även att skapa ett intresse för tillskapandet av studiematerial för användning i studiecirklar i stiftets församlingar, som skulle kunna inspirera och konstruktivt bidra till en fördjupning av kunskapen om det stiftshistoriska arvet. De producerade volymerna kan dels ge inspiration till nyproduktion av lokalt material, dels i sig själva fungera som studiematerial.
Det kan nämnas att en lång rad internationella engelskspråkiga studenter vid Linköpings universitet under åren, via föreläsningar och exkursioner, har fått höra om de rika och intresseväckande ”internationella” influenser och nätverk som präglat stiftet, inte minst under medeltiden (alltså före nationalstaternas tid, varför benämningen internationell kan synas anakronistisk), men även under senare skeden fram till nutid. Samtidigt har många svenskspråkiga studenter från projektets start och framåt, särskilt studenter inom ämnesområdet kristendomens historia, uppmärksammats på intressanta och viktiga händelser i stiftets historia. Östergötlands och Linköpings stifts centrala position under delar av den svenska historien har tydliggjorts, samtidigt som de internationella kopplingarna särskilt poängterats. Händelser, personligheter, utvecklingslinjer har belysts.


Den starkt begränsade återstående tiden av projektet ägnas främst åt en revidering och uppdatering av den första volymen i projektet inför en kommande andra upplaga.


Vi kan i detta avslutande skede av projektet Ecclesia Lincopensis konstatera att det initiala övergripande syftet med projektet har uppnåtts, liksom dess relevanta delsyften.


Samtidigt fortsätter kunskapsbyggandet och en belysning av stiftets historia och nutid är ständigt aktuell. Projektets samlade produktion har lagt en bas varpå andra kan bygga, kunskapsmässigt, nätverksmässigt och som delaktiga i förfärdigandet av ett alltmer utvecklat ”internetbiblioteket”. I denna vidare mening är projektet med att bringa ljus på Linköpings stifts innehållsrika och fascinerande historia med ”internationella” influenser som särskild infallsvinkel knappast avslutningsbart, utan syftet fullföljs kontinuerligt.


Ett stort tack riktas till Westman-Wernerska stiftelsen. Dess generösa ekonomiskt bidrag har varit förutsättningen för detta projekt och dess samlade produktion.


/Kjell O. Lejon, professor/


Sidansvarig: kristina.hellman@liu.se
Senast uppdaterad: 2013-05-27