Göm menyn

Språkflisa: Sett förut

Jan Anward
(Östgöta Correspondenten 10/3 2004)

 

Sent på året. Regnigt. I det grå morgonljuset ser jag från bussen två stora reklamtavlor, där någon har rivit ned allt utom en enda lapp, långt ned till höger på den vänstra tavlan. Det enda som står kvar på de stora vita tavlorna är: sett förut.
Jo, jag har sett det förut: 3:s reklamkampanj för julklappar som du aldrig sett förut – numera salig i åminnelse.

Men den ensamma frasen sett förut bär på mer betydelse än så. Den som rev ned affischerna gjorde inte bara åverkan på annans egendom, utan förstörde också det sammanhang i vilket frasen hade en betydelse.
Utan sammanhang har språkliga uttryck ingen betydelse. De betydelser som står i ordböcker är bara praktiska fiktioner, som bygger på att vi redan har sammanhangen till hands, när vi slår upp orden.
Jag måste alltså hitta ett nytt sammanhang till sett förut och det är inte så svårt. Den ensamma frasen på de stora vita ytorna leder osökt tanken till en stämpel, ett slags betyg på den nedrivna kampanjen.
Och visst, vi har sett alltihop förut. Déjà vu. Nyheten är ingen riktig nyhet. Det är samma gamla vanliga budskap: nya prylar, häftiga upplevelser, snabb lycka.

Men den ensamma frasens betydelse är inte uttömd med det. När ett språkligt uttryck hamnar i ett nytt sammanhang blir det också öppet för nya associationer.
Ta till exempel Alma Grund, en av personerna i Paul Austers roman Illusionernas bok. Personerna i en roman av Auster har typiskt namn som ger ledtrådar till deras roll i berättelsen. I namnet Alma Grund har Auster lagt in mycket. När det gäller Alma säger berättaren att det är femininum av latinets almus, som betyder närande och nyttig. Den vanliga svenska översättningen av almus är annars mild och alma är också det spanska ordet för själ. Grund, å andra sidan, är ett maskulint substantiv på tyska och har samma betydelsespektrum som det motsvarande svenska ordet: grunt ställe, underlag, orsak. Kanske finns där också i namnet associationer till Alma Mahler, flera berömda konstnärers älskarinna eller hustru, och till mrs Grundy, det viktorianska pryderiet personifierat.
Det är inte riskfritt att hitta på namn. Man vet aldrig vad de kan betyda när ens bok övesätts till andra språk. För en svensk som vuxit upp med radions sjörapporter spårar associationerna åt ett håll, som måste vara totalt obekant för Auster: Almagrundet. Lustigt nog förstör inte den associationen laddningen i namnet. Tvärtom förstärker den snarast den dubbelhet som Auster lagt in i namnet – och i gestalten: både farligt grund och Sveriges ljusstarkaste fyr.
På samma sätt förstärks den ensamma frasens polemik mot den nedrivna reklamkampanjen av en ny association. För mig finns det också en blinkning till Rimbaud i sett förut, till första strofen i hans dikt Départ (Uppbrott), här i svensk översättning av Gunnar Ekelöf:
Sett nog. Samma hägring syns i alla väderstreck.


Sidansvarig: agnese.grisle@liu.se
Senast uppdaterad: 2016-02-05