Göm menyn

Allmän ämnesbeskrivning av filosofi

Filosofin som akademisk disciplin studerar frågor av på en gång mycket allmän och mycket grundläggande natur. Centralt i ämnet är analysen av de begrepp, metoder och teorikonstruktioner människan använder sig av för att förstå och ta ställning till den fysiska värld som omger henne och den sociala värld, det samhälle, som hon tillhör.

Att kortfattat och samtidigt rättvisande formulera filosofins uppgift och beskriva dess område är inte lätt. Den engelske filosofen Simon Blackburn (The Oxford Dictionary of Philosophy, Oxford 1994) gör det på följande sätt:


Philosophy. (Gk., love of knowledge or wisdom) The study of the most general and abstract features of the world and categories with which we think: mind, matter, reason, proof, truth, etc. In philosophy , the concepts with which we approach the world themselves become the topic of enquiry.

A philosophy of a discipline such as history, physics, or law seeks not so much to solve historical, physical, or legal questions, as to study the concepts that structure such thinking, and to lay bare their foundations and presuppositions. In this sense philosophy is what happens when a practice becomes selfconscious.

The borderline between such second-order reflection, and ways of practising the first-order discipline itself, is not always clear: philosophical problems may be tamed by the advance of a discipline, and the conduct of a discipline may be swayed by philosophical reflection.

At different times there has been more or less optimism about the possibility of a pure or first philosophy, taking an a priori standpoint from which other intellectual practices can be impartially assessed and subjected to logical evaluation and correction. The late 20th-century spirit of the subject is hostile to any such possibility, and prefers to see philosophical reflection as continuous with the best practice of any field of intellectual enquiry.



I den akademiska undervisningen i Sverige (och i några andra länder) delar man upp ämnet i två discipliner: teoretisk och praktisk filosofi.

Man brukar säga att den teoretiska filosofin sysslar med "världsåskådning", med vår kunskap om yttervärlden, och speciellt den vetenskapliga kunskapen om den fysiska världen, medan den praktiska filosofin sysslar med "livsåskådning", framförallt med normativa frågor och värdefrågor som rör den enskildes liv och samhället.

Uppdelningen är svår att göra tydlig och är främst av administrativ art. En redovisning av några deldiscipliner ger vägledning.

Under teoretisk filosofi faller till exempel

  • logik
  • språkfilosofi
  • kunskapsteori
  • vetenskapsteori
  • ontologi/metafysik

Praktisk filosofi innefattar bland annat

  • moralfilosofi
  • värdeteori
  • estetik
  • rättsfilosofi
  • politisk filosofi/samhällsfilosofi
  • religionsfilosofi


Uppräkningarna är inte fullständiga och många frågeställningar kommer att beröra båda disciplinerna.

I moralfilosofin behöver man reda ut logiska sammanhang, ta ställning till frågor som rör det moraliska språket, om värderingar kan uppfattas som kunskaper, etc. Därmed är man inne på logikens, språkfilosofins och kunskapsteorins områden. I vetenskapsteorin behandlas frågor om olika värderingars ställning inom och i förhållande till vetenskapen, osv. Vi tangerar då värdefilosofin.

Inom såväl teoretisk som praktisk filosofi behandlar man också rent filosofihistoriska frågor - hur resonemang, begrepp och teorier som rör t ex kunskap eller moral har sett ut under olika historiska epoker. Man läser också klassiska arbeten från äldre tid.

Till skillnad från hur man läser en motsvarande text inom t ex biologi eller fysik har en äldre filosofisk text inte bara ett idéhistoriskt värde. Den kan mycket ofta läsas som ett inlägg i den moderna diskussionen och ha något att lära en modern läsare om just den sak som diskuteras.


Sidansvarig: monica.wise@liu.se
Senast uppdaterad: Wed Sep 17 14:37:23 CEST 2014