Göm menyn

 

Avhandlingar 2018


Collaborating with Gertrude Stein: Media ecologies, reception, poeticsDaugaard, Solveig

"Collaborating with Gertrude Stein: Media ecologies, reception, poetics."


Fulltext

 

Abstract

Receptionen av den amerikanska avantgardepoeten, dramatiken, konstsamlaren och salongsvärdinnan Gertrude Stein (1874-1946) har till stor del ägt rum i konstnärliga sammanhang innan hennes verk kommit att kanoniseras genom akademiska studier och tolkningar. Denna avhandling är dels en kartläggning av denna transmediala reception, såsom den utspelat sig i en nordamerikansk kontext under perioden från Steins död fram till idag, dels en redogörelse för hennes specifika samarbetspoetik som uppmuntrat till en sådan reception. Dessutom hävdar avhandlingen att vi i en samtida kontext upplever en stadigt växande mottaglighet för Steins verk, som tycks mer aktuellt idag än någonsin tidigare.

Dessa omständigheter belyser och förklarar avhandlingen med hjälp av ett medieteoretiskt ramverk, där både Steins egna arbeten och deras konstnärliga reception betraktas som inbäddade i en komplex medieekologi. Medieekologi förstås här som en decentraliserande, nätverksorienterad tillgång till estetiska fenomen, inom vilken många typer av aktörer och materialiteter kan ingå. Ett verks medieekologi utgörs således, potentiellt, av hela det nätverk av processer, agenter och material som är relevanta för produktionen, distributionen och konsumtionen av verket i fråga, och påverkar utformningen av de subjektspositioner som är tillgängliga för de enskilda aktörerna.

Genom den konstnärliga receptionen av Stein är det möjligt att få syn på viktiga komponenter som är verksamma i medieekologin, men som ofta försummas eller betraktas som underordnade textinterna faktorer, till exempel. Till dessa komponenter hör mediets materiella gränssnitt, författarens estetiserade persona och infrastrukturer såsom salongen, som påverkar hur och till vem verket och dess betydelser distribueras. Avhandlingen följer också en räcka paralleller mellan Steins mediesituation i 1900-talets början och den digitala mediesituation som präglar 2000-talets inledning, vilka kan bistå med både förklaringar och implikationer av Steins växande aktualitet.

 

 


The Taming of a VikingLiljegren, Lars

"The Taming of a Viking: August Strindberg, Translation and Post-Victorian Censorship"

Fulltext

Abstract

Avhandlingen visar hur den första engelska översättningen av August Strindbergs Giftas (1884, 1886) – Ellie Schleussners Married (1913) – avviker från originalet, främst på de punkter för vilka verket blivit känt. Fokus ligger på faktorer som har påverkat översättningens utfall samt vad som ligger till grund för receptionen av densamma.

I avhandlingen görs tydligt hur den traditionella bilden av Strindberg som en provocerande författare och övertygande debattör till största delen försvunnit i Married på grund av kulturellt anpassade översättningsval och försök att undvika statlig censur, och att det brittiska mottagandet av Married just därför blev svalt. Hypotesen är således att receptionen av Married berodde på att Strindberg inte levde upp till den bild som läsarna förväntat sig finna. Då det rådde censur vid tiden för översättningen av Married har även andra verk av Strindberg sett liknande förändringar i engelsk översättning. Sammantaget kan dessa fenomen förklara Strindbergs relativt sena införlivande i angloamerikansk kanon.

Avhandlingen är förankrad i translation studies, som är tvärvetenskaplig till sin karaktär. Det teoretiska ramverket bygger på descriptive translation studies (Gideon Toury) och polysystemteori (Itamar Even-Zohar), men inkorporerar även perspektiv från receptionsteori, multiple translatorship och imagologi. Därmed behandlas såväl käll- som målkulturen. Av särskild relevans för undersökningen är även koncepten habitus, som lånats in från sociologen Pierre Bourdieu, och panoptikon-effekten, så som Michel Foucault beskrivit den.

Genom vissa nyckelbegrepp och perspektiv från actor network theory visas vidare att en förutsättning för att lyckas med en kulturell överförföring av skandinaviska verk under denna tid var att källkulturens författare eller litterära agenter i målkulturen hade tillgång till ett nätverk av kulturella agenter såsom översättare, förläggare, teaterdirektörer och kritiker. Vidare diskuteras hur Strindbergs tillgång till sådana nätverk i Tyskland och Frankrike och hans brist på motsvarande nätverk i Storbritannien och USA kan förklara den divergerande receptionen i dessa länder. Därmed beskrivs även förutsättningarna för hur europeisk litteratur generellt kunde migrera inom framför allt Europa runt tiden för förra sekelskiftet och hur de sociala normerna i särskilt Storbritannien och USA har påverkat översättningen av Strindbergs verk.

 


Avhandling Johanna VernqvistVernqvist, Johanna

"The Androgyne and the Phoenix: Marguerite de Navarre and Gaspara Stampa: Gendering Early Modern Debates on Love"

Fulltext

Abstract

Den här studien undersöker Margareta av Navarras och Gaspara Stampas appropriering av nyplatonska kärleks- och genusideal. Mot en bakgrund av en tidigmodern litterär kanon och genom teoretiska perspektiv från Judith Butler och Michel Foucault, visar studien hur Margareta av Navarra och Gaspara Stampa genom olika litterära strategier destabiliserar ideal såväl som maktrelationer i tidens dominerande diskussioner om kärlek.

Diskussionerna kretsar till stor del kring klassiska och tidigmoderna traktat om kärlek och är ofta presenterade i dialogform, som hos Platon, Marsilio Ficino, Leone Ebreo och Tullia d’Aragona. De filosofiska idéer om kärlek som gestaltas i dessa verk diskuteras också under den här perioden vid kulturella sammankomster, i exempelvis Venedigs salonger och vid de franska och italienska hoven, vilket ytterligare förstärker deras dialogiska karaktär.

Genom närläsningar och kontextualiseringar visar studien mer precist hur dessa filosofiska idéer tolkas och omdefinieras i Margareta av Navarras novellsamling Heptaméron (1559) och Gaspara Stampas diktsamling Rime (1554), och då särskilt hur de använder de mytiska figurerna androgynen och fenixen. Även om vi har att göra med två relativt olika författare, den ena är drottning och den andra en virtuosa, det vill säga en skicklig musiker och sångerska som framför lyrisk poesi, så är huvudargumentet i den här studien att deras litterära verk korresponderar ifråga om de litterära strategier de använder i syfte att ge plats för en kvinnlig röst inom en mansdominerad kultur. Därmed förhandlar och destabiliserar Margareta av Navarra och Gaspara Stampa rådande normer inom de tidigmoderna diskurserna om genus och kärlek.

 

 

Beställa

Avhandlingar kan beställas till en kostnad av 250 kr/st. (inkl. frakt och porto). Beställningen görs till  Bokakademin 
(karallen@bokakademin.se)

 

år

Sidansvarig: agnese.grisle@liu.se
Senast uppdaterad: 2021-11-09