Göm menyn

Jonte Bernhard

Varför sökte du dig till Didacticum?

Sedan många år tillbaka bedriver jag forskning och utveckling inom ingenjörsvetenskapens didaktik och jag har också tidigare varit aktiv inom Didacticums föregångare CUL (Centrum för undervisning och lärande). Jag har också varit aktiv med att bygga upp forskarnätverk inom ingenjörsvetenskapens didaktik inom Norden, inom Europa och även internationellt samt är för närvarande Deputy Editor för European Journal of Engineering Education (EJEE). Jag ville helt enkelt att de kunskaper och erfarenheter som jag skaffat mig även skulle kunna nyttiggöras på ”hemmaplan” inom Linköpings universitet.

Vad kommer du att bidra med hos Didacticum?

Jag hoppas kunna bidra med mina kunskaper och mina erfarenheter från pedagogisk utveckling och didaktik baserat på såväl beprövad erfarenhet som vetenskap och forskning. Även om jag har generella kunskaper så är mitt specialområdet naturvetenskapens och ingenjörsvetenskapernas didaktik och då speciellt projekt och laborativ undervisning där man försöker kombinera det bästa från ”hands-on” och olika former datorstöd samt andra tekniska verktyg. 

Ett tips som du vill dela med dig av (bok, blogg, pod, TV-program eller liknande)…

Jag tänker att jag får begränsa mig ett tips och då vill jag särskilt framhålla en, i mitt tycke, trevlig och stimulerande bok:

JonteBernt Gustavssons Kunskapsfilosofi: Tre kunskapsformer i historisk belysning (Wahlström & Widstrand, 2000).

Gustavsson behandlar i boken tre kunskapsformer. Episteme (teoretisk och vetenskaplig kunskap som sann och säker kunskap) är det vi ofta tänker på när vi diskuterar kunskap. I boken lyfts också fram och diskuteras techne (praktisk-produktiv kunskap) och fronesis (kunskap som praktisk klokhet) som viktiga kunskapsformer. Även om boken har tjugo år på nacken och episteme, techne och fronesis var något som redan de gamla grekerna filosoferade kring så tycker jag att det än mer i digitaliseringens tidevarv är viktigt att diskutera och förstå värdet av alla tre kunskapsformerna. För att, till exempel, digitalisering ska implementeras på ett bra sätt i olika verksamheter krävs det praktisk-produktiv kunskap, det vill säga techne, och det behövs också praktisk klokhet, det vill säga fronesis, i genomförandet.

Sia/önska något om framtiden inom ditt ämne…

Nu sticker jag kanske ut hakan, men som ingenjör tycker jag att det är befängt att först bestämma vilket verktyg som ska användas och sedan bestämma vad som man vill uppnå. Om man bestämmer sig för att det är användning av hammare som ska premieras så är det lätt hänt att man även försöker slå in skruvar med hammare istället för att använda skruvmejsel eller spikar ihop saker när det vore bättre att använda skruvar. Det naturliga är ju att istället först identifiera problem och bestämma vad man önskar uppnå och sedan bestämma vilket verktyg och vilket tillvägagångssätt som är det bästa. En duktig hantverkare har många olika verktyg i sin verktygslåda och har inte bara förmåga att använda dem utan väljer också rätt verktyg för uppgiften.

Jag önskar alltså att vi bejakar användningen av många olika ”verktyg” för att lösa pedagogiska uppgifter. Rent personligen önskar jag att vi på ett konstruktivt sätt kan blanda ”gammalt” och ”nytt” i undervisningen och utveckla synergier mellan användning av "hands-on” och olika teknologier. I min egen forskning har jag visat att det låter sig göras och att man på så sätt kan nå längre.  


Sidansvarig: didacticum@liu.se
Senast uppdaterad: 2020-02-11