Göm menyn

Pedagogikdagarna 2020 – Abstracts och Posters

Framtidens student - en ny sort?

Åsa Nilsonne, Professor Emerita i Medicinsk psykologi, Karolinska institutet, författare

Hur mycket av det vi idag vet om inlärning kommer fortfarande att vara sant om 10 eller 50? kan vi vänta oss pedagogiska genombrott? kommer framtidens studenter att kunna, och få, effektivisera sitt lärande farmakologiskt och/eller tekniskt? kommer framtidens student nödvändigtvis vara en människa?

 

Hur ska högre utbildning möta digitalisering och automatisering?

Jan Gulliksen, Professor, KTH och Digitaliseringskommissionen

Jan kommer att utveckla sina tankar kring hur digitalisering och automatisering påverkar framtida studenter och högre utbildning – se film

 

Digital modul till analogt spel

Gunilla S Andersson, Hans Andersson, IEI

Företagsspelet är ett beprövat pedagogiskt spel som vi vill utveckla. Vi vill bygga ett digitalt verktyg som komplement till den analoga visuella miljön. En företagssimule­ring som Företagsspelet är en praktisk inlärningsmetod, det utgör ett interaktivt lärtillfälle som imiterar ett verkligt företag. Vi avser bygga stödmodeller i Excel för att skapa ett digitalt verktyg för företagets olika aktiviteter som möjliggör avancerad simulering med multipla alternativ. Ett digitalt stöd frigör tid under spelets gång så att studenterna hinner med att simulera olika handlingsalternativ och därmed analysera olika framtidsscenarios. Ett digitalt stödverktyg underlättar studentens kommunikation och interaktion med de andra teammedlemmarna och med lärarna. Något som i sin tur stödjer lärandet. Momentet ges för olika studentgrupper på såväl svenska som engelska. Med ett digitalt komplement är det dessutom lättare att använda spelet på olika kurser och nivåer i företagsekonomi och industriell ekonomi.

 

Nya sätt att samverka med myndigheter och näringsliv för ökat lärande och anställningsbarhet

Mariana S Gustafsson, IEI

Detta bidrag bygger på vårt arbete med Master-studenter på kursen: Ledarskap och styrning i offentliga organisationer, på LiU, där studenterna får ett konkret uppdrag att lösa. Det bygger på ett aktuellt problem och kommer från en chef eller en enhet inom en kommun eller en region. Uppdraget innebär besök i fält, teamarbete med fokus på problemlösning och kreativitet, samt presentation och diskussion av resultat med uppdragsgivaren. Vi presenterar tre exempel på uppdrag som vi organiserat i samverkan med kommuner (i Östergötland) och regionen: bibliotekens arbete med digital inkludering, regionens arbete med den digitala agendan (policyarbete), samt automatisering av beslutsfattning i Inkomstförsörjning. Vi bedriver forskning inom dessa områden och kan på detta sätt introducera studenterna i vår egen forskning och stödja deras arbete med uppdraget från forskningssidan. Vi hoppas kunna ta med oss en eller fler studenter för att delta i diskussionerna, om möjligt. Vi är intresserade att dela våra erfarenheter och höra andras, samt hur man kan utveckla undervisningen utifrån dessa.

 

Varför bör alla lära sig mer om AI och vad bör man lära sig?

Fredrik Heintz, IDA

Artificiell intelligens (AI) är något som kommer påverka alla.  De flesta använder redan AI till vardags t.ex. i form av musikrekommendationer, röststyrning och automatöversättning. AI börjar  också användas i mer känsliga områden som matching och bedömning av arbetssökande, polisiär ansiktsigenkänning samt medicinsk diagnosticering. Konsekvensen är att bland annat att alla medborgare behöver lära sig mer om AI-teknik och hur dessa påverkar individer, grupper och samhället. På samma sätt påverkar tekniken alla yrken och arbeten. Därför behöver vi utbilda allmänheten i grunderna i AI, yrkesverksamma i hur AI påverkar deras yrke och hur de kan dra nytta  av AI-teknik, samt utvecklare med djup teknisk AI-kompetens. I det här föredraget kommer jag dels motivera varför fler behöver lära sig om AI och dels beskriva vad det är vi behöver lära ut inom området.

 

Spel som pedagogiskt verktyg

Cecilia Enberg, IBL, Jörg Schmindler, IEI, Ola Leifler, IDA, Per Sandén, Tema, m.fl.

Spel kan användas som verktyg för att utveckla både ämneskunskap och generiska kompetenser. Det är ett exempel på en läraktivitet som skapar engagemang hos spelaren/studenten och därmed kan bidra till att underlätta inlärning. Under denna station kommer vi att ge en kort introduktion till spel som pedagogiskt verktyg. Därefter har ni möjlighet att ta del av olika brädspel och VR-upplevelser och samtala med studenter som kommer att spela spelen under Pedagogikdagarna.

 

Vad tycker vi om digitala verktyg?

Kim Axelsson, StuFF

Abstract

 

En hållbar högskolepedagogisk utveckling

Andrea Amft, Universitetskanslerämbetet (UKÄ)

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) slutredovisade regeringsuppdraget om högskolepedagogiskt utvecklingsarbete i december 2019. Andrea Amft från UKÄ ger en kort presentation av resultaten som bland annat består av förslag och bedömningar för en hållbar högskolepedagogisk utveckling på nationell nivå.

 

Jupyter notebooks som verktyg för interaktivt och explorativt lärande

Marco Kuhlmann, IDA

Jupyter notebooks har på senare år blivit ett populärt verktyg för utbildning inom bl a data, naturvetenskap och digitala humaniora. Notebooks är interaktiva dokument som kan innehålla både beskrivande delar (tex laborationsinstruktioner) och exekverbar programkod, vilket gör det möjligt att skapa material som uppmuntrar till ett aktivt och explorativt lärande. Tillgängligheten av notebooks på LiU är dock idag begränsad på grund av olika tekniska trösklar. Detta projekt har som mål att utveckla och utvärdera en central webbtjänst som kommer att öka tillgängligheten av notebooks signifikant. Studenter kommer att kunna arbeta med notebooks utan att som idag behöva befinna sig i en datorsal. Detta kommer att göra det möjligt att integrera notebooks i undervisningen på nya sätt (t ex som interaktiva inslag i en föreläsning), att använda notebooks i helt nya typer av kurser, och i förlängningen att öka utbildningarnas kvalitet.

 

Information literacy in the digital age – An e-portfolio to promote advanced skills

Teresia Svensson, Tema,  Kajsa Gustavsson Åman, Biblioteket

Förmågan att effektivt utnyttja och kritiskt förhålla sig till olika informationsresurser – ”information literacy” eller informationskompetens – är en central färdighet i samhället idag, men utgör också en allt viktigare del av lärandet i högre utbildning. För studenter blir det allt lättare att få tag på information och samtidigt handlar det inte bara om att få tillgång till relevant material och välja bland källor, utan också utvärdera och sätta informationen i rätt sammanhang. Syftet med projektet är att identifiera kritiska faser i lärande i informationskompetens och undersöka studenters, lärares och bibliotekariers förväntningar som grund för att utveckla en e-portfolio. I första fasen av projektet har vi i en studie undersökt studenternas uppfattningar om informationskompetens. Studien bestod av en enkät som skickades ut till alla studenter på Miljövetarprogrammet, LiU (svarsfrekvensen år 1-3: 63%, 72%, 59%). Alla som svarade på enkäten sa sig ha utvecklat sin informations­kompetens sedan de startade programmet. Studenternas självskattning inom informationssökning var lika över åren och de uppfattade att de hade en hög förmåga i litteratursökning. Andelen studenter som skattade sin förmåga ”mycket hög” ökade  över åren och ingen på år 3 indikerade ”låg” förmåga. Studenter på alla år indikerade att ”formulera sökord” som den svåraste utmaningen medan de har minst tilltro till sin förmåga att ”formulera problem”. Tredjeårsstudenternas svar indikerade att de hade lägre självförtroende än studenter på år 1 och 2 med att ”formulera problem”, viket kan indikera att de nått en högre insikt om dess svårighet. Parafrasering, en mer teknisk förmåga, verkar vara enklare för studenterna med åren på utbildningen, medan informationskompetenser som kräver mer kreativitet, tex formulera problem, tolka samt hantera information uppfattas som mer utmanande för tredjeårs­studenter. Studenternas svar liknar varandra angående var de finner sin information, utom för Google som avtar och forskningsdatabaser som ökar från år 1 till år 3. Skillnader finns mellan sökplattformar och typ av uppgifter. Google används mer av förstaårsstudenter än tredjeårs. Tredjeårsstudenter använder universitetsbibliotekets söktjänst Unisearch medan forskningsdatabaser är den dominerande plattformen för att förbereda sig för uppsats. Många studenter framhäver att tiden är en begränsande faktor för studenter att be om hjälp, men också andra faktorer som "Jag vill inte framstå som en svag student", "Jag vet inte vem jag ska kontakta" och "Jag vet inte hur jag formulerar de problem jag har ”. Undersökningen visar studenternas informationssökningsprocess men ytterligare studier behövs för att slå fast hur de tolkar, väljer ut och analyserar funnen litteratur.

 

Den Heliga Akademiska Kvarten - En modell för öppen kommunikation av generiska kompetenser, kunskaper och kvaliteter på ett Campus­område

Mehran Noghabai, IEI

Bidraget "Den heliga akademiska kvarten" (HAK) kan konkret sammanfattas som ett pausprogram med kulturpass för rastlösa. Pausprogrammet består av ett antal fördefinierade (eller fria) kulturella aktiviteter (uppgifter) som relaterar till samhällsrelevanta frågor eller pop-kulturella referenser som utförs i grupper inför publik på bestämda tider och platser. Dessa program organiseras i universitets regi och genomförs av och för studenter och andra intresserade utanför lärosal, utanför schemat och utanför kurs- och programramar och går tvärs över olika gränser. Uppträdanden ska fungera som en kulturell inramning (infattning) åt kommunika­tion av kunskap, tankar, idéer och nyheter från inbjudna lärare, forskare och experter (stenen) i nya publika former. Kulturpasset syftar dels på pausprogrammets kulturella bas och karaktär, dels på möjligheten att räkna in, värdesätta och tillgodoräkna studenternas personliga insats för kulturen på lärosätet. Programmets poäng (magnet och motor) är att kunna redovisa studentens olika generiska kompetenser och meritera inför sökande till framtida anställningar. De rastlösa är programmets målgrupper, som i första hand är högengagerade studenter och medarbetare med kulturintresse eller kulturkompetens, både som uppträdande och som publik. De är shakers and movers.

 

Lära sig svenskhet?

Viktor Westerberg

Långtidsarbetslösa personer med utländsk bakgrund betraktas inte sällan som en problematisk grupp på olika vis. En mängd sociala inkluderingsinsatser riktas mot denna målgrupp i syfte att stärka olika kompetenser som kan hjälpa dem att erhålla ett arbete. Det handlar om att lära sig bli anställningsbar på den svenska arbets­marknaden och bli inkluderad i samhället. Hur skapas då en sådan målgrupp? I relation till vilka ideal och normer? Vilka kompetenser anses vara nödvändiga att lära sig för att kunna bli anställningsbar och inkluderad? Med utgångspunkt i min forskning om arbetsmarknadsprojekt som riktar sig specifikt till långtidsarbetslösa personer med utländsk bakgrund vill jag diskutera dessa frågor. Lärandet i dessa arbetsmarknadsprojekt handlar om att lära sig en sorts svenskhet – normer och ideal som förknippas med vara en god medborgare i Sverige idag. Specifikt är det två olika ideal som sticker ut för lärandet att bli svensk – social kompetens och jämställdhet. Lärandet av sociala kompetenser och jämställdhet blir här till något paradoxalt då målgruppen förstås som avvikande från bestämda normer om vad det innebär att vara svensk. Därmed betraktas målgruppen också som i behov av att lära sig och anamma särskilda ideal för att framstå som anställningsbara och inkluderade i samhället.

 

Biblioteket 3.0 är medskapande

Niklas Karlsson, Biblioteket

Medskapande har blivit en samhällsdefinierande faktor sedan sociala mediers stora genombrott på 00-talet och dialogen mellan olika aktörer i samhället har via teknisk utveckling fått fler dimensioner och möjligheter. Människor har fått nya möjligheter att uttrycka sig med informationsteknik som uppmuntrar till delaktighet via världsomspännande forum. Individer har fått agens, en röst, att agera självständigt och delaktighet har utvecklats till medskapande i samhällets dynamiska struktur. 

Rörelser, communities, skapas i de nya nätverken och då är biblioteket en självklar arena att hitta kunskap. Konstant tillgång till information gör att åtkomst till kunskap har blivit en del av vardagen och denna utveckling innebär en naturlig utveckling för en källa till kunskap och information såsom biblioteket. Likt samhället i stort utvecklas biblioteket också till en plats för delaktighet och medskapande.

Låntagaren har blivit deltagare, och likt individen i världen, är denne numera också en medskapare av kunskap som skapas inom bibliotekets ramar. En plats för kreativitet i den nya tidens bibliotek finner man i bibliotekets skapande rum, maker­space, där man ges möjlighet att uttrycka sig med ny främst digital visuell och kreativ teknik. En plats för att dela kunskap ges i flexibla rum skapta för lärande via workshops och föreläsningar där studenter står för kunskapen till andra studenter. En plats för uttryck ges i utställningsytor där biblioteket aktivt samverkar med olika aktörer i syfte att skapa synergier där ny kunskap står i centrum. Kort och gott: biblioteket är hetare än någonsin!

 

Digitala test i Lisam som stöd för studenters självstudier – erfarenheter från sjuksköterskeprogrammet

Karin Persson, BKV, Mikael Axin, IEI

Momentet Läkemedelsräkning har under lång tid varit föremål för kritik från sjuksköterskestudenterna vid LiU. Främst på grund av att godkänt-gränsen på examinationen är 100% rätt samt att studenterna upplever att de får för lite övningsuppgifter och återkoppling från lärarna. Höstterminen 2019 infördes därför självrättande digitala räkneuppgifter i LISAM. I denna presentation berättar vi om hur vi lade upp momentet, korrelation till studenternas resultat på efterföljande examination samt studenternas upplevelse av momentet.

 

Utveckling av PBL-scenarier och föreläsningar med digitalt autentiskt patientmaterial

Christina Bendrik, Anne-Christine Persson, Clinicum

Syftet med projektet är att implementera ett nytt webbaserat verktyg för visning av autentiskt radiologiskt bildmaterial i 3D. Det nya verktyget Eduportal med visnings­gränssnittet Univiewer, är en vidareutveckling av Visualiseringsbordet. Detta nya verktyg gör det möjligt för lärosäten att dela avidentifierat radiologiskt material. I portalen finns idag en stor mängd bilder som medicinska fakulteten vid Linköpings universitet och flera andra lärosäten bidragit med. Medicinska fakultetens alla studenter och intresserade lärare har sedan 2019 tillgång till detta material. Detta innebär att även de läkarstudenter som gör sina kliniska terminer i Norrköping, Jönköping och Kalmar får möjlighet att använda dessa resurser för sitt lärande. Bildmaterialet kan också vidareutvecklas för att berika PBL-scenarier och typfall, men för att använda materialet på detta sätt krävs lärartid. I projektets första skede är målet att ta fram ett par exempelfall som kan fungera som inspiration för andra lärare.

 

Attitudes towards female PhD supervisors

Katerina Vrotsou, ITN

Women are still widely underrepresented in senior academic positions. This is especially true in STEM (science, technology, engineering and mathematics). At LiTH, for example, women hold 15% of Professor positions, 24% of Associate professor positions, 25% of Lecturer positions, and 34% of Assistant professor positions. Despite the large body of research conducted to try to explain this gap and active initiatives taken to reduce it, the differences persist. With this in mind, an interesting and highly relevant aspect to explore within the academic landscape is the attitudes and expectations directed towards female academics in their roles as supervisors of PhD students.

A small study was performed on the topic using a two- step approach. First, an interview-based survey was conducted with female academic staff in departments of the Faculty of Science and Engineering at Linköping university (LiU), which resulted in three recurring themes being identified. These were the experience of different expectations regarding their (1) roles, (2) contributions, and (3) authority as supervisors. Following this, support for the findings from the interviews was sought in existing literature.

Apart from presenting results from this study, this presentation aims to start a discussion around these issues and how to address them.

 

Laboration med känsla

Ingrid Andersson, Johan Hedbrant, IEI

Inlärning sker på i huvudsak tre eller fyra sätt. Dessa är visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt, där de senare ibland sammanfattas så att taktilt är en del av kinestetiskt. Det taktila inlärningssättet karakteriseras av att känna och röra och det kinestetiskt av att uppleva och göra. För att prova om taktilt inlärningssätt skulle underlätta inlärningen och öka förståelsen för ämnet fuktig luft infördes ett laborationsmoment ”Fuktig luft” för de fyra civilingenjörsprogrammen Industriell ekonomi-interna­tionell med inriktning energiteknik, Industriell ekonomi med inriktning Energi­teknik, Energi-miljö-management och Maskinteknik, där bl.a. moment med att känna och därmed uppleva känslan av fuktig luft ingår i laborationen. I laborationen ska studenterna känna med handen på luft med olika relativ fuktighet och olika temperaturer och göra jämförelser samt också göra objektiva mätningar, exempelvis av torkning av trasor i olika tillstånd för fuktig luft. En enkät delades ut efter laborationens genomförande där studenterna fick bedöma olika

påståenden samt skriva egna kommentarer. Resultatet från enkäten visar att studenterna tycker att laborationsmomentet hjälpte till att förklara och uppleva begrepp inom fuktig luft, samt att den ökade deras förståelse av fuktig luft. Studenterna tyckte att upplevelsemoment ska ingå i laborationen. Resultatet från enkäten blir att laborationen i fortsättningen kommer att innehålla de införda testade upplevelsemomenten.

 

Interaktiv samtalsträning för framtidens psykoterapeuter

Erika Viklund, Rolf Holmqvist, Fredrik Falkenström, IBL

Vi presenterar ett projekt där vi skapat interaktiva filmvinjetter för att träna samtalsinterventioner i relationell psykoterapi. I psykoterapiutbildning tränas terapeutiska färdigheter oftast i rollspel mellan studenter eller i ”skarpt läge” i patientarbete under handledning. Här får studenterna istället elektronisk tillgång till korta filmer där erfarna terapeuter och patienter spelade av professionella skådespelare presenterar olika problematiska terapisituationer. Till skillnad från rollspelsövningar, där det ofta är svårt att skapa tillräcklig verklighetskänsla, ger filmerna en mer autentisk upplevelse av den kliniska situationen. Studenterna får spela in hur de själva skulle bemöta patienten om de vore terapeut i situationen och kan granska sig själva och ”spola tillbaka” och göra om när något blir fel, vilket sällan är möjligt i verkligheten. När studenten är nöjd med sin inspelade film lämnas den in elektroniskt för bedömning och återkoppling. Den här typen av interaktivt lärande har inte tidigare använts i Sverige och är relativt nytt inom psykoterapiområdet. Studenterna övar sin förmåga till självbedömning och systemet gör det möjligt att skräddarsy övningsmoment utifrån varje students inlärningsbehov. Samtidigt ökar det tillgängligheten till utbildning inom psykoterapi och psykologisk behandling eftersom undervisningsmaterialet kan tillgängliggöras och användas via nätet så att studenterna kan öva hemma och dela eller diskutera sina filmer elektroniskt.

 

Att vara social i videomöten - 10 tips för ett bättre diskussionsklimat 

Stina Hellberg,  IT-avdelningen  

Vi lever i en tid då möjligheterna att mötas online har blivit allt bättre. Användandet av videokonferenssystem, så som Zoom och Teams, ökar stadigt bland både anställda på LiU och i andra verksamheter. Tänk så fantastiskt att vi nu har möjlighet att kommunicera med någon på andra sidan jorden - i realtid med både ljud och rörlig bild. Detta möjliggör att vi kan anordna allt från möten och seminarier till hela kurser eller konferenser, med deltagare från hela världen.

Men det är vanligt att vi upplever att det sociala samspelet blir lidande, jämfört mot att mötas ansikte mot ansikte. I den här presentationen vill jag ge en förklaring till varför vi ibland känner oss lite obekväma när vi deltar i videomöten. Samt ge 10 tips till ett bättre diskussionsklimat, oavsett om du är organisatör eller deltagare i ett videomöte. Tipsen kommer att vara av både teknisk karaktär, samt handla om hur man kan bidra till en bättre möteskultur.

 

Digitala möten - ta makten över tekniken   

Richard Nylander, IT-avdelningen   

När man som ovan användare ska hålla eller delta i digitala möten kan man känna oro för tekniken, men man får inte glömma att det är också tekniken som gör de digitala mötena och alla dess fördelar möjligt. Så frågan är inte, "Kommer tekniken att svika mig?", utan frågan är, "Vad kan tekniken göra för mig och mitt möte?". I denna presentation kommer jag ge tips på hur du kan övervinna rädslan för tekniken och visa vilka möjligheter den kan ge, hur du bäst förbereder dig och vilka prylar som du helst ska använda vid olika tillfällen. Samt också ge tips hur du kan lösa problem om de uppstår. I presentationen kommer Zoom att användas men många av tipsen är också användningsbara i andra verktyg inom digitala möten.

 

Förmåga att hantera nya situationer är viktiga delar av lärande för framtiden

Jonte Bernhard, ITN

I en diskussion av ”framtidens lärande” är det lätt att fokus hamnar på hur lärandet kan komma att ske och förändras, till exempel genom ”digitalisering”. En viktig tankegång i den europeiska didaktiktraditionen är emellertid att vad som ska läras är minst lika viktigt som frågan om hur.

Ett viktigt mål i professionsutbildningar är att studenterna inte bara ska tillägna sig kunskap, de ska kunna använda denna kunskap i handling. Att utveckla ”förmåga att hantera nya situationer” framgångsrikt ses av Ference Marton som ett av de mest centrala målen för utbildning; förmåga till kunnig handling (knowledgeable action) och handlingsbar kunskap (actionable knowledge) behövs för detta enligt Lina Markauskaite och Peter Goodyear. Det krävs utvecklande av epistemisk flyt (epistemic fluency) vilket innebär en förmåga att smidigt röra sig mellan användningen av abstrakta, kontextuella och situerade sätt att veta och förmåga att smidigt använda en mångfald av epistemiska redskap. Jag kommer i min presentation relatera resultat från min didaktiska forskning till Martons respektive Markauskaites and Goodyears tankegångar och hur utvecklande av epistemisk flyt har ökat studenternas ”förmåga att hantera nya situationer”, det vill säga ett lärande för framtiden.

 

Effektivare inlärning av cellulära processer genom digitalisering

Ann-Christin Brorsson, IFM

Syftet med detta projekt är att effektivisera inlärningsprocessen av cellulära processer, som ingår i undervisningen vid olika program och kurser på Linköpings universitet, genom att digitalisera lärandet och skapa en undervisningsform där studenterna på ett interaktivt sätt får kunskap om hur en cellulär process (tex en metabolisk process) är uppbyggd. Detta leder till en aktiv inlärning av kunskap som bidrar till att studenterna i högre grad reflekterar över metabolismens komplexitet och får en större förståelse för hur olika molekylerna interagerar med varandra i en cellulär process. För att uppnå syftet kommer ett program (BioMolCraft 2.0) utvecklas som innefattar en tredimensionell cellulär miljö där olika molekyler finns tillgängliga för att bygga upp cellulära processer och där strukturer för makromolekyler kan hämtas direkt från befintliga databaser. Programmet kommer att ha olika svårighetsnivåer och skall också kunna användas för examinering av en specifik cellulär process.

 

Pedagogisk meritering vid Linköpings universitet, ett strategiskt prioriterat utvecklingsprojekt och uppdrag för framtidens lärande

Elaine Sjögren, Didacticum

Pedagogisk meritering är en nyckelfaktor för pedagogisk utveckling och kvalitet i högre utbildning. Ska man som lärare vara villig att lägga tid och kraft på undervisning så måste det också löna sig. Men för att en fråga ska få genomslag måste den synliggöras, förankras och upplevas som viktig.

På Linköpings universitet har nu pedagogisk meritering blivit ett strategiskt utvalt område och därmed finns det möjligheter, mandat och stöd från universitetsledningen att börja arbeta med att utveckla detta område. I Verksamhetsplanen för 2020 - 2022 för Linköpings Universitet går att läsa följande;

Utveckling av pedagogisk skicklighet inom högre utbildning: varför, vad, vilka och hur?

Gun Sparrhoff, IBL

Universitetens pedagogiska uppgift är att stödja studenters lärande. Vad innebär det egentligen? Hur kan universitetet bli bättre på detta? I min presentation resonerar jag kring två olika synsätt och implikationer av dessa för möjligheten att stödja studenters lärande i ett framtidsperspektiv. Det ena synsättet ser på utveckling av pedagogisk skicklighet i termer av förbättring av lärares undervisningsförmåga (individual improvement) medan det andra synsättet framhåller nödvändigheten av att utveckla en gemensam pedagogisk kapacitet på organisationsnivå (shared development).

 


POSTER

Digital examination

Linnea Björk Timm, Didacticum

"LiU har upphandlat ett system för digital examination som bygger på BYOD - det vill säga att studenterna skriver tentorna i de vanliga tentasalarna på sina egna datorer. Hur kan detta förändra hur vi ser på den skrivna examinationen? Vilka nya möjligheter medför det och vilka nya problem kan vi stöta på? Här kan du utforska systemet Wiseflow och samtidigt diskutera pedagogiska perspektiv på framtidens examinationer."

 

Inspelningsrum vid LiU

Susanne Höglund, Anna Söderström, Didacticum

Digitalisering är ett av LiU:s prioriterade vägval, där i ryms bland annat e-lärande. Därför har vi ställt i ordning fyra inspelningsrum som kan användas när du vill spela in en föreläsning eller sätta ljud till din presentation.

Tanken är att de ska utgöra en resurs för undervisande personal och rummen finns vid campus Valla, US och Norrköping.

Projektet med inspelningsrum är ett samarbete mellan Didacticum, IT och kommunikationsavdelningen.

Mer information om rummen finns här.

Och i vår blogg.

 

Bli mer digital i undervisningen och spara på miljön.

Mikael Söderström, IT-avdelningen

Vi ska alla hjälpas åt att minska miljöpåverkan. Ett sätt att göra det är att minska antalet papper vi skriver ut.  

Jag kommer att visa hur du på olika sätt kan göra dina anteckningar och utbildningsmateriel som finns papper digitala. Du kan sedan publicera det för studenter eller använda dem interaktivt i utbildningen. 

Verktygen jag använder är en mobil/iPad och eller dator, samt programmen OfficeLens och OneNote.


Sidansvarig: monika.samuelsson@liu.se
Senast uppdaterad: 2020-02-04