Göm menyn

Universitetsledningen om Campus LiU

Vid universitetsstyrelsens möte den 16 februari 2015 var en punkt ”beslut avseende Campus LiU 2015”. Inför beslutet beskrevs projektets grundprinciper för byggnationen.

  1. Vad är Campus LiU 2015?
  2. Varför ovanstående önskemål, studentmiljöer respektive samlokalisering?
  3. Vad får universitetsstyrelsen för underlag till detta och liknande beslut? Var befinner vi oss i beslutsprocessen?
  4. Vem är aktuell som byggherre?
  5. När en byggnation eller ombyggnation är gjord, hur fördelas hyreskostnaden?
  6. Hur mycket skulle genomförandet av Campus LiU 2015 kosta, och uppfylls kraven satta av universitetsstyrelsen? Hur ser totalbilden av lokalkostnad ut?
  7. Varför blir Campus LiU inte dyrare än 3 % hyresökning?
  8. Förslaget innebär rivning av nuvarande Origo – är det rimligt att riva en fungerande byggnad?
  9. Hur berörs medarbetarna i förvaltning, fakultetskanslier, bibliotek och Didacticum  under byggperioden – och på Campus Valla i övrigt?
  10. Vad händer om universitetsstyrelsen säger nej?
  11. Hur ska kärnverksamheten klara dessa upprepade kostnadsökningar?

 

1. Vad är Campus LiU 2015?

Projektet innehåller förslag på en samlad lösning på de önskemål som funnits sedan länge: främst handlar det om att skapa attraktiva studentmiljöer innefattande bibliotek, studieplatser och servicefunktioner med studenten i centrum, men det handlar också om en samlokalisering av central förvaltning och fakultetskanslier för att möjliggöra effektivisering, och närmande av arbetslokaler för samverkan till övrig verksamhet.
Campus LiU 2015 bygger dels på grundantagandet att forskning och utbildning fortsatt kommer att spela en central roll i den nationella politiken för att utveckla Sverige, dels på övertygelsen att LiU har kraften att klara sig väl i det framtida universitetslandskapet.

2.Varför ovanstående önskemål, studentmiljöer respektive samlokalisering?

Attraktiva studentmiljöer? I senaste studentenkäten (”NSI” 2012) lämnade ca 50% av de svarande studenterna ett fritextsvar. Två tredjedelar av fritextsvaren rörde studenternas dagliga arbetsmiljö, t ex tillgång till läsplatser för individuellt arbete och grupparbete, tillgång till mat/matplats/mikrovågsugn och trådlöst nätverk. Studenterna ser universitetet som sin arbetsplats och tillbringar sin tid där – inte bara mellan undervisningspass utan också dagar utan schemalagd undervisning. Detta är särskilt påtagligt eftersom LiU är, och kommer att förbli, ett renodlat campusuniversitet där mötet mellan lärare-studenter och också studenter emellan ingår i den övergripande visionen, bl a uttryckt i LiU-s strategikarta. Även studenter som har relativt få schemalagda timmar tillbringar stor del av sin tid på campus.

Samlokalisering av administrativa funktioner? I dagsläget är dessa spridda på mer än 7 ställen över Campus Valla, vilket försvårar ett effektivt arbetssätt. Campus LiU 2015 ger ett förslag som innebär att all central administrativ förvaltning och fakultetskanslierna samlas inom ett hus (det ombyggda D-huset) med undantag av medicinska fakultetens kansli, som blir kvar vid Campus US. Det blir dock tillgång till arbetsplats för medarbetare vid med faks kansli även på Campus Valla. En del av de lokaler som i dag används till förvaltningen håller inte önskad kvalitet, och behöver upprustning, vilket bidragit till motivationen att hitta ny lösning.

Närmande av lokaliteter för arbete med samverkan? Betydelsen av samverkansuppgiften har blivit allt mer påtaglig och det är sannolikt att framtiden också kommer innebära utvärdering av våra insatser i samverkan som en grund för vilken tilldelning av medel vi får – analogt med hur det redan tidigare skett avseende forskning och utbildning. I dagsläget har ett antal LiU medarbetare med samverkansstödjande uppdrag i form av  innovations- och kommersialiseringsstöd sin arbetsplats utanför campus området, vilket motverkar integration av samverkansuppgiften genom daglig, naturlig kontakt med LiU:s lärare och studenter. Förslaget innebär samlokalisation för samverkansuppgiften inom Zenithuset.

3. Vad får universitetsstyrelsen för underlag till detta och liknande beslut?
Var befinner vi oss i beslutsprocessen?

Universitetsstyrelsen är ansvarig för beslut om nybyggnation och ombyggnation som ger en större kostnadsökning. Processen innebär att styrelsen informeras i flera steg. Initialt beskrivs behovet, sedan fattas beslut om projektering – vilket gör det möjligt att beräkna kostnaden – därefter fattas beslut om preliminärt hyresavtal, vilket är den punkt som genomförs vid februarimötet och som innebär byggstart.

Inför detta möte har rektor fått uppdraget av styrelsen att dels igen beskriva behovet av lokalförändring, dels göra en beräkning av vilken kostnad projektet förväntas medföra. Inför detta har styrelsen uttalat som principiell ståndpunkt att totala kostnaden för lokaler, för hela LiU, ej bör överstiga riktmärket 15 % av LiUs totala kostnader. Rektor har också fått uppdraget att göra en utredning om effektivare utnyttjande av befintliga lokaler, och detta underlag tillställs också universitetsstyrelsen i form av den s.k. LEA rapporten.

4. Vem är aktuell som byggherre?

Staten har bildat aktiebolaget Akademiska hus för att vara huvudansvarig i att tillhandahålla lämpliga lokaler för universitet och högskolor. Mark och byggnader på Campus Valla ägs av Akademiska hus, som också är den enda som kan bygga vidare där för LiUs räkning. På Campus US byggs och förhyrs lokaler av Region Östergötland (dvs tidigare landstinget Östergötland). På Campus Norrköping finns både Akademiska Hus och 3 andra hyresvärdar med anknytning till Norrköping.

För projektet Campus LiU 2015 har Akademiska Hus anlitat Sonark arkitekter för planering av ombyggnation av D-huset, och White arkitekter för planering av det nya studenthuset, hittills benämnt med arbetsnamnet ”Origo 2”.

LiU – och andra statliga universitet – kan alltså inte själv bygga och äga lokaler, vilket skiljer oss från de få stiftelsedrivna universitet som finns i Sverige, t ex Chalmers. I dagsläget finns inga tecken från statsmakterna att man överväger att ta upp stiftelsefrågan på nytt, vilket gör Akademiska Hus till en fortsatt sannolik huvudsaklig hyresvärd för högskolesektorn.

5. När en byggnation eller ombyggnation är gjord, hur fördelas hyreskostnaden?

Universitetsstyrelsen har tidigare bestämt en princip för internhyra som i grunden innebär att varje kvadratmeter kostar användaren lika mycket, oberoende var inom LiU den befinner sig. Kostnaden för byggnation slås alltså ut på helheten och läggs inte specifikt på den som sedan använder byggnationen.

Tidigare gavs ekonomiskt stöd till lokalhyran för enstaka lokaler för forskning eller undervisning. Även detta har ändrats, ersättning för lokaler särskiljs inte längre i anslaget till verksamheten. I dagsläget får bara enstaka byggobjekt inom forskningsområdet med tydligt högre kostnad än genomsnittet och strategisk betydelse ekonomiskt stöd. Däremot ges i dagsläget inget specifikt stöd för undervisningslokaler.

När den här modellen, där lokalersättningen inte är specificerad i anslaget, beslutades var avsikten att den skulle stimulera kärnverksamheten att på bästa sätt avpassa sin förhyrning till aktuellt behov. Modellen har nyligen utvärderats då den inte upplevts rättvis. Utvärderingen visade att varken denna eller den tidigare använda modellen kan ses som helt rättvis, och diskussioner pågår huruvida någon annan modell är bättre. I underlaget som går till universitetsstyrelsen finns mer detaljer om detta i rapporten om lokaleffektivitet.

Allmänt sett nyttjar LiU, i förhållande till sin verksamhet, ganska stor yta.  När det gäller nyligen genomförda, eller planerade och beslutade, byggnationer har dessa i huvudsak rört förbättringar för forskning och/eller medarbetares arbetsmiljö. De förbättringar som hittills gjorts avseende studentmiljöer har inte varit så kostsamma då det mest rört inredning, eluttag och mikrovågsugnar.

6. Hur mycket skulle genomförandet av Campus LiU 2015 kosta, och uppfylls kraven satta av universitetsstyrelsen? Hur ser totalbilden av lokalkostnad ut?

I det förslag som läggs till universitetsstyrelsen uppfylls riktmärket att totala lokalkostnaden inte skulle överstiga 15% av totalkostnad med undantag av en puckel under ett år – 2019 – då ny hyreskostnad tillkommer innan förhyrning av Terra och G-huset avslutats. Dessa hus hyrs idag in som extralokaler på campus Valla, och hyran för dessa två hus är i dagsläget 15.4 miljoner/år.

Det är viktigt att veta att kostnad för Campus LiU 2015 slår igenom först år 2018. Det är också viktigt att veta att redan genomförda/beslutade andra byggprojekt före Campus LiU 2015 kommer öka internhyran med ytterligare c:a 5 %. Det är också dessa andra projekt som har orsakat den höga höjning, 11%, som ligger i budget för 2016. Dessa kostnader hänför sig fr a till Campus US och i någon mån till Campus Norrköping. De tillkommande 5 % som nämns ovan hör också dit, medan Campus LiU 2015 beräknas kosta ytterligare cirka 3%. Utan Campus LiU 2015 beräknas alltså ökningen till 5%, med Campus LiU beräknas ökningen till 8%. Notera alltså att den procentuella hyreshöjningen beräknas på internhyran, och inget annat.

Den beräknade livslängden för en nybyggnation är åtminstone 40 år – jämför med A, B och C husen som tillkom under LiUs tidiga år! Vi bygger alltså inte enbart för dagens studenter utan egentligen också för deras barn. Det innebär att de lokaler vi nu planerar måste ha en hög grad av flexibilitet, för att möjliggöra framtida förändringar utan alltför höga kostnader. Detta har prioriterats i den aktuella planeringen.

7. Varför blir Campus LiU inte dyrare än 3 % hyresökning?

Akademiska Hus har gett ett synnerligen attraktivt förslag som speglar en vilja till en för LiU gynnsam lösning. Deras preliminära beräkning av hyra november 2013 var drygt 49 miljoner per år, det nu lagda anbudet är 39 miljoner per år trots att ytan ökats och kringkostnader för miljön nu ingår i förslaget. Akademiska Hus använder en modell för hyreskalkyler som inte är beroende av tillfälliga fluktuationer, varför en eventuell ränteförändring inte påverkar hyresnivåerna. Kostnaden bygger också på att LiU helt lämnar husen Terra och G på Campus Valla vilket självfallet minskar hyreskostnaden. Detta har Akademiska hus, som är hyresvärd också där, accepterat och de kommer söka nya hyresgäster dit. I ombyggnationen av D-huset ges också mycket förmånliga villkor, liksom anpassningen för samverkansuppdraget i hus Zenit.

Hela processen har kännetecknats av ett förtroendefullt samarbete mellan LiUs företrädare, Akademiska Hus och deras anlitade arkitekter. Inom LiU har också ett antal grupper varit rådgivande i processen, och upprepade informationsmöten har hållits med de grupper av medarbetare som är berörda av planerna.  På LiUs websida finns det drygt 80 notiser i nyhetsarkivet om Campus LiU 2015, varav flertalet rör frågor om nybyggnation och ombyggnation i det hr projektet.

Sammanfattningsvis har det runt Campus LiU 2015 varit ett stort engagemang och delaktighet från både medarbetare och studenter, medan tidigare beslutade byggprojekt passerat o beslutats i Universitetsstyrelsen utan samma uppmärksamhet. Styrelsen har dock på senare tid krävt en tydligare samlad bild av kostnad för lokaler, vilket exemplifieras av det ovan angivna riktmärket på 15 %.

8. Förslaget innebär rivning av nuvarande Origo – är det rimligt att riva en fungerande byggnad?

Det har gjorts flera utredningar huruvida nuvarande Origobyggnad kan byggas om så att hela förvaltningen kan samlas där. Tyvärr medger inte konstruktionen den tillbyggnad som skulle behövas för detta, och en lösning på detta skulle definitivt inte blivit billigare. En ombyggnad av nuvarande Origo skulle heller inte tillfredsställa behovet av nytt studenthus. Det aktuella förslaget innebär därför en varsam nedmontering av nuvarande byggnad. Det blir alltså en varsam nedmontering där allt som kan tillvaratas omhändertas – fönster med karmar, dörrar med karmar, eluttag m.m. Överblivet material som tegel och betong kan användas för markberedning efter nedmalning.

Befintliga dragningar i källaren/kulvertplan för el/tele/vatten/sanitet utnyttjas och befintligt kulvertsystem ansluts till den nya byggnaden.

Platsen där nuvarande Origo ligger bedöms vara den allra bästa för ett nytt studenthus, där självfallet också medarbetare kommer vistas i/arbeta i/besöka bibliotek, Didacticum eller konferensrum. Äppellunden vid Origos kortsida kommer bestå, och förslaget innebär att den nya byggnaden får en balkong under tak runt hela byggnaden som möjliggör kaffe- eller läsestund utomhus vid tjänlig väderlek.

9. Hur berörs medarbetarna i förvaltning, fakultetskanslier, bibliotek och Didacticum  under byggperioden – och på Campus Valla i övrigt?

Självfallet kommer byggnationen medföra viss ökad aktivitet i form av trafik och visst buller, men det planeras inga sprängningsarbeten, som varit till stort besvär i byggnationerna på Campus US. På Campus Valla kommer heller inga baracklösningar behövas – till skillnad från hur det varit vid om- och tillbyggnationen på Campus US. Genom successiv överflyttning och användande av lediga lokaler i husen Terra och G under byggperioden kan arbetsplatser beredas till alla - däremot kommer det förstås krävas tillfälliga omflyttningar. Hela om- och tillbyggnationen beräknas vara färdig 2019.

10. Vad händer om universitetsstyrelsen säger nej?

Som beskrivits ovan skulle detta innebära att hyran inte ökar med 3 %. Å andra sidan kommer andra förändringar och förbättringar i lokalbeståndet behöva genomföras, och de är inte medtagna i den aktuella kalkylen. En annan risk är förstås att studenterna inte uppfattar LiU som en attraktiv studieort som satsar på studenternas arbetsmiljö, och att vi därför förlorar i söktryck relativt andra universitet. Ett antal andra lärosäten (t ex Dalarna, KTH, Örebro, Karlstad, Karolinska, SU, UU, LU) har pågående projekt för föryngring och förbättring av miljöerna. Den ovan citerade undersökningen av våra LiU-studenters önskemål visar att miljön är en viktig fråga för dem. Eftersom vi ju är riksrekryterande till 70 % och ett utpräglat campusuniversitet är miljön extra viktig.

Om vi istället hade valt en stark satsning på distansundervisning hade självfallet campusmiljön varit mindre viktig. I enlighet med vår strategi har vi dock inga planer på övergång till mer distansundervisning – även om vi avser öka inslaget av IKT i utbildningsmomenten, bl a med hjälp av Didacticum som planeras flytta in i det nya huset.

Ett nej nu skulle sannolikt innebära att det skulle dröja länge innan ett nytt förslag med motsvarande helhetsgrepp blir aktuellt.

11. Hur ska kärnverksamheten klara dessa upprepade kostnadsökningar?

Givetvis innebär varje kostnadsökning en påfrestning på redan ansträngd verksamhet. Det är därför viktigt att på olika sätt hålla ner övriga kostnader för att minimera effekten av lokalernas kostnadsökning. Det är självfallet rimligt att förvänta effektivisering inom central administration tack vare samlokalisering. Genom samarbete mellan de olika nivåerna (kärnverksamhet/institution/fakultet/central förvaltning) bör ytterligare effektivisering kunna uppnås.

Som underlag till universitetsstyrelsens beslut lämnas också en utredning hur nyttjandet av lokaler kan förbättras genom utökat samarbete, den sk LEA rapporten (lokaleffektivt utnyttjande). Rapporten pekar på betydande samverkansmöjligheter och minskning av lokalbehov. Detta kräver dock ett gemensamt ansvarstagande och exempelvis acceptans från lärare och studenter att, i perioder av toppbelastning som kursstart eller tentaperiod, vid behov acceptera nyttjande av lokaler på annat campus eller utanför LiU. Att tillhandahålla LiU lokaler som i alla lägen täcker nyttjandetoppar skulle kräva en orimlig mängd medel till lokalförsörjning, vida överstigande de 15 % som universitetsstyrelsen angivit som riktvärde.

Regeringen har ju aviserat en ökning av antalet platser och en ökning av ”prislappen” för utbildning inom HumSam området, även om ökningen, pga den nuvarande nationella politiska situationen, ännu inte genomförts. Vid ett möte med landets rektorer har ansvarig minister, Helene Hellmark Knutsson, tydligt markerat regeringens ambition att återkomma i denna fråga. Ökning av intäkter ger självfallet en lättnad i att klara ökade kostnader.

 

Ladda ner dokumentet Frågor och svar Campus LiU 2015 (word)

 

Kontakt

Frida Ekman, huvudprojektledare

 

Filmen om Campus Liu 2015

IG-logocampus_liu #campusliu

 

Byggblogg Studenthus Valla

 

 

Webbkamera

 

Ett studenthus blir till - två år på 30 sekunder

 


Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-08-28