Göm menyn

Språkande, integration och arbetsplatsen

Anna Lindström, doktorand på IKK, var en av föreläsarna vid det tredje tillfället i seminarieserien om migration och integration, den här gången med temat: På vilket sätt kan språk(ande) utgöra en nyckel till integration på arbetsplatsen.

Vad var ditt budskap till åhörarna?
Bild: Anna Lindström, doktorand på IKK.- Det jag ville lyfta fram var att motivation och förmåga att lära sig ett andraspråk inte främst är individuella fenomen, något man har eller inte har, utan något som skapas i samspel med omgivningen utifrån olika faktorer. Det kan till exempel handla om att formell språkutbildning som syftar till att förbereda deltagarna för arbetslivet utgår från de studerandes faktiska kunskaper och erfarenheter, som då fungerar som en väg in i det nya språket och bygger vidare på ett redan etablerat och/eller påbörjat professionellt identitetsarbete.

- Det handlar också om att betrakta språkande och språkutveckling utifrån en funktionell och dynamisk språksyn, att de kommunikativa resurser vi använder, där språk utgör en av dessa, är sociala handlingar som får mening och betydelse i de kommunikationssituationer vi skapar och samtidigt orienterar oss mot. Det här är också bakgrunden till varför jag blev intresserad av att studera yrkesinriktad svenskundervisning från första början, för att en sådan typ av undervisning fordrar genrepedagogiska och medvetandegörande arbetssätt som syftar till att ge deltagarna redskap att lägga märket till hur språkliga former och mönster, dess sociala och semantiska betydelser, varierar med kontexter.

Du visade också några filmer. Vad ville du säga med dem?
- Med dem ville jag visa att det inte är fruktbart att betrakta språkutvecklingen som färdig när man är klar med sin förberedande språkutbildning, utan att integration och språkutveckling på arbetsplatsen hänger samman med hur människor som redan arbetar där bjuder in till samtal och aktivt deltagande, erbjuder de nya medarbetarna möjligheter att reflektera över de för arbetsplatsen typiska rutinerna, möten med människor, olika sätt att kommunicera i olika sammanhang.

Vad handlar din forskning om?
- Den handlar om att undersöka hur sjukvårdsorienterad språkutbildning i svenska som andraspråk för vuxna förbereder deltagarna för arbetslivet i Sverige. Jag har under knappt ett års tid videofilmat den del av undervisningen som kallas yrkessvenska. Tanken är sedan att jag ska följa tre deltagare, en läkare, en tandläkare och en fysioterapeut, ut i arbete eller praktik. Det är alltså en longitudinell studie och när den blir klar beror på när deltagarna kommer ut i arbetslivet.

Vem kan ha nytta av din forskning?
- Dels tänker jag att den kan komma till nytta inom vuxenutbildning i svenska som andraspråk, eftersom preliminära resultat visar hur både vårdlärare och studerande betraktar varandra som kollegor, som kan dela erfarenheter och guida varandras förståelse, tillsammans med svensklärare, för hur språk och språkande hänger ihop med olika kommunikativa praktiker i en given arbetskultur men även samhällskultur i stort. Jag tror att språkutbildning generellt behöver inriktas mer mot hur den kan tillvarata deltagarnas erfarenheter och betrakta dem som resurser för både språk- och kunskapsutveckling. Jag tror också att min studie kommer att lyfta frågor om hur arbetsplatser kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Oavsett vad de slutgiltiga resultaten av just min studie visar tror jag på ett ökat samarbete och större flexibilitet mellan arbetsliv och språkutbildning. Jag tittar ju specifikt på vårdyrken men den här typen av pedagogik och didaktik kan egentligen användas för alla yrkesinriktade språkutbildningar. Redan nu finns till exempel utbildning i svenska för busschaufförer, lärare och företagare.

Bild: Anna Lindström, doktorand på IKK språkar med Sören Berg, lektor vid IMH ohc ansvarig för kompletteringsutbildning för läkare vid LiU.Vad är dina reflektioner efter seminariet?
- Seminarieserien är ett väldigt bra initiativ. Det var roligt att det kom människor från så många olika verksamheter, att det finns intresse och engagemang. Men det var svårt att veta hur jag skulle anpassa presentationen eftersom jag inte innan kände till besökarnas bakgrund och vilka förväntningar de hade på seminariet.

- Det är också bra att man kan belysa samma fråga men från olika perspektiv, som i det här fallet jag som språkvetare från IKK och Sören Berg (på bilden till höger), läkare och utbildningsansvarig för kompletterande utbildning för utländska läkare på Medfak. Det här tror jag universiteten borde satsa ännu mer på, samverkan både inom och utanför universitetet.

 

Föreläsningen var den tredje i en serie om totalt sju föreläsningar som arrangeras gemensamt av LiU:s initiativ i flyktingfrågan och Länsstyrelsen.
Seminarieserien riktar sig till bland annat universitetsanställda, kommuner, länsstyrelsen, regionen, utbildningsföretag och andra företag.

Nästa föreläsningstillfälle är den 27 mars kl 15-17 på Campus Norrköping.

Temat är: Lärdomar, livshistorier, diasporiska gemenskaper och tidigare integrationserfarenheter i Sverige.

Läs mer och anmäl dig här

 

 


Elisabet Wahrby Wed Mar 01 14:30:46 CET 2017




Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: Wed Mar 01 14:35:41 CET 2017